Fredag: Boken, premiärministern och vintermercaton
Det händer mycket kring Milan i dagarna. Störst uppmärksamhet har Zlatans bok samt stormen runt Berlusconi fått.
Nya uppgifter om innehållet i boken fyller tidningarna dagligen, bl.a har det framkommit att Zlatan ville flytta till Real Madrid men Barcelonas president Sandro Rosell svarade att en övergång till huvudkonkurrenten var omöjlig.
Lite tråkigt att läsa förstås, att Milan var ett slags reservalternativ men ändå inte överraskande på något sätt. Zlatan har aldrig varit den som spelat för klubben först och främst, och har heller aldrig påstått det. I boken framgår att kyssen av Barcas klubbmärke vid hans presentation i klubben var något han tvingades till, eller åtminstone kände sig tvingad till - inga äkta klubbkänslor där heller alltså. Säga vad man vill om fenomenet och myten Zlatan Ibrahimovic, han river upp känslor vart han än går fram. Mer om boken i Voce dei Rossoneri på söndag.
Vintermercaton närmar sig med stormsteg och att något kommer att hända för Milans del är klart som korvspad. Cassanos plötsliga insjuknande har gjort att man börjat leta efter ersättare till honom. Flertalet alternativ med starkt varierande trovärdighet har nämnts, men även detta behandlas mer utförligt på söndag.
Montolivo i Fiorentina var nära att ansluta till Milan i somras, men affären gick i stöpet då klubbarna inte kunde enas om en övergångssumma. Montolivos kontrakt går ut till sommaren och det sätter press på Fiorentina att sälja under januari för att få ut någon övergångssumma överhuvudtaget. Sportmediaset skrev igår att Milan erbjuder €3 miljoner för hans signatur, andra uppgifter gör gällande att erbjudandet handlar om €5 miljoner. Oavsett vad som stämmer är det erbjudna priset mycket lågt för en spelare av den kalibern. Många förväntar sig att övergången blir klar inom kort, men säkert är det inte då det sannolikt finns fler och högre erbjudanden från andra klubbar. Milan har heller ingen akut kris på positionen och förväntas därför inte vilja trissa upp priset i ett budkrig med andra klubbar.
Ännu ett rykte berör Taiwo. Den pratsamma nigerianen anslöt till Milan från Marseille i somras efter att ha tackat nej till bl.a Real Madrid. Nu sägs det att Allegri inte ser någon framtid i Taiwo och istället vill ha Maxwell. Att Milan har problem på vänsterbacken är ingen nyhet då Zambrotta, Taiwo och Antonini i stort sett spelar varsin match där utan att övertyga tillräckligt för att permanenta en plats i starelvan. Men det är naturligtvis mycket svårt att tro på detta rykte då nästan alla är eniga om att det tar minst ett år att spela in sig i Serie A. Taiwo nämnde nyligen själv att han har svårt för det taktiska spelet utan boll men att han lär känna spelet bättre och bättre för var dag. Allegri har tidigare visat på tålamod och därför tror jag att Taiwo kan sitta lugnt i båten. Han är dessutom en omvittnat trevlig och ödmjuk person, så spekulationer om att det finns andra orsaker till att han hänger löst förvandlas nog aldrig till fakta.
Den viktigaste händelsen för Milan, kanske på väldigt lång tid, är dock att Berlusconi faktiskt ser ut att lämna politiken. Mannen har nio liv, så det är inte att ge sig sjutton på utan att han kommer tillbaka i en annan position varifrån han fortfarande styr politiken och viktigast av allt – inte överger sin immunitet mot åtal. Om Berlusconi avgår är det långt ifrån omöjligt att han med hjälp av sina rävar bakom öronen åter sitter vid makten om något år, i god tid innan alla väntande processer mot honom har hunnit få sin verkan.
Men OM han håller sig utanför politiken och återgår till ett helhjärtat engagemang i Milan kommer det sannolikt att få konsekvenser för klubben. Det har sagts att han inte viljat spendera alltför mycket pengar på Milan då han samtidigt varit ledare för ett land i en ekonomisk knipa. Det hade stuckit i ögonen för eventuella väljare.
Silvio byggde ursprungligen upp sin popularitet genom ett Grande Milan och det är möjligt och kanske t.o.m troligt att han väljer den utstakade vägen igen. Milan har tappat mycket mark jämfört med storhetstiden främst pga att den ekonomiska injektionen många gånger uteblivit. Sommaren 2010 – då bl.a. Robinho och Zlatan värvades – föregicks av massiva protester från Milanfans som var frustrerade, för att inte säga förbannade, på Berlusconi över de allt mer sinande medlen till Milan. Den gången kände han sig pressad till att genomföra förvärven.
Med en stor del av landet emot sig känner han sig säkerligen än mer skör inför negativa konfrontationer med ”de sina” och satsar hårdare på Milan. Förutom pressen ska man naturligtvis inte glömma att Berlusconi hyser starka känslor för klubben. En intressant framtid att följa blir det under alla omständigheter…
