Fredag: Derbyt och Kaká
Zlatan kommer inte att spela derbyt, det står helt klart efter dagens besked. Pirlo och Pato är fortfarande frågetecken. Tongångarna kring Kakás återkomst ger vid handen att detta kan bli ett faktum.
Idag blev det alltså klart att Zlatans avstängning blir två matcher istället för tre. Ett inte helt oväntat beslut med inte helt oväntade reaktioner. Så fort det handlar om Zlatan så blir det enorma diskussioner vilket visar på den stjärnstatus han de facto har – även hos de som säger sig hata/ogilla honom. Jag tänker emellertid inte ge mig in i diskussionen om vad som är fel eller rätt. Man kan ta upp jämförande exempel med andra fall för att styrka sitt argument oavsett vilken sida man står på. Det viktiga i sammanhanget är att Zlatan inte kommer att vara med i derbyt nästa helg. Ett derby som är viktigare än på väldigt länge, nästan i paritet med en VM-final känslomässigt. Ett derby som blir dess kanske viktigaste profil fattigare. Synd för derbyt och synd för Milan, men ingen större nyhet för dagen då annat knappast varit aktuellt.
Frågetecken finns istället för Pirlo och Pato. Pirlo kommer enligt de flesta rapporter inte att finnas med i derbyt, däremot sannolikt därefter – fr.o.m. matchen mot Fiorentina. Men helt uteslutet är det trots allt inte med Pirlo i derbyt. Frågan är dock i vilken form man kan förvänta sig att finna honom i så fall? Han har ännu inte spelat någon match i ligan i år, dessutom handlar väldigt mycket kring Pirlo om var han kommer att spela nästa år.
Flera klubbar sägs vara intresserade, däribland Juventus som nämns som ett hett tips. Oavsett vilket så finns risken att alla spekulationer kring Pirlo stör hans återkommande efter skadan. Jag hoppas att Pirlo kommer överens med Milan om ett förlängt kontrakt snarast, helst innan han springer in på plan igen. Allt för att han ska kunna koncentrera sig på det han kan bäst. Samtidigt inser jag att skaran av förespråkare för en framtid för Pirlo i Milan blir allt mindre, snart kanske jag står ensam kvar.
Men vem ska ersätta honom? De namn som nämnts som ersättare är inte ens värda att nämnas i samma stycke som Pirlos. De bor inte på samma planet. Om Pirlo kan vara med i derbyt så kan han mycket väl vara tungan på vågen där.
Pato däremot kommer sannolikt att spela. Enligt de senaste rapporterna går allt som planerat efter skadan han ådrog sig senast mot Palermo. Han har definitivt inte infriat förhoppningarna, men efter att Zlatan blev avstängd sågs en chans för Pato att kliva fram i svenskens frånvaro. De två har ju som bekant haft stora problem att finna varandra på plan och Pato har varit den som fått kliva åt sidan till följd av detta problem. Pato tog inte chansen att kliva fram mot Palermo men får sannolikt alltså ytterligare en chans mot Inter. Är det någon gång man behöver ett positivt svar från Pato så är det just i derbyt. Brasilien möter Skottland på söndag, men det blir utan Pato, det klargjordes igår. Ytterligare några dagar att vila upp sig inför Dagen D således.
När jag ändå är inne på Brasilien är det svårt att förbise tongångarna kring en återkomst för Kaká. Pato har ställt sig positiv till att återse Kaká i klubben. Likaså Gattuso som föredrar Kaká framför Balotelli och inte minst Berlusconi själv som sade sig stå med öppna armar om så skulle bli fallet.
Kaká har varit skadedrabbad under sin sejour i Real Madrid och kan tvingas genomgå ännu en knäoperation. Frågan är om det är önskvärt med en skadedrabbad brasse, snart 29 år gammal, som sannolikt sett toppen av sin karriär, stundom utkonkurrerad av en medioker (nåja) tysk, i Milan? Svaret är tveklöst –JA!
Det är absolut ingen omöjlighet att Kaká i rätt atmosfär (läs Milan) och med återvunnen glädje ännu en gång placerar sitt namn bland de stora. Men visst, här kanske förnuftet får träda tillbaka för förtjusningen. Återigen har hjärnan och hjärtat hamnat i den ständigt pågående konflikten. Men under mina snart 29 år som Milanista (usch vad hemskt!.. eller kanske inte?) har klubben alltid stått för samma pietet där nostalgi och historik varit rättesnören och där den röda mattan alltid rullats ut för dess legender. En vördnad som är okränkbar, en respekt som jag högaktar och en ödmjukhet som jag dyrkar. Det sägs att när hjärtat råder gör man inga rationella val i livet. Låt så vara, men där inget hjärta finns, finns heller inga val att bry sig om. Om Kaká så är enbent den dag det nalkas så är även min famn öppen...
