Inför derbyt: Fem Milan-spelare som bytt sida och spelat derbyt för Inter
Vi listar fem underbara spelare som lämnat Milan för Inter och därefter lirat i derby Della Madonnina. Che giocatori!
Seedorf, Pirlo, Brocchi, Ganz, Simic, Favalli med flera...kommer inte denna text att handla om. Dessa spelare bytte upp sig rejält när de lämnade Inter och Milanos mörkare kvarter för vinnarklubben Milan. De kom, de lirade, de vann titlar. De hyllades och togs om hand av La Famiglia.
Istället listar vi fem spelare som av någon oförklarlig anledning gått i den andra riktningen, alltså lämnat en vinnande klubb och varvat ner i Internazionale. Saknar ni (både interisti och milanisti) humor, känsla för sarkasm eller är allmänt sugna på kaoz - sluta läsa här!
Thomas Helveg (Milan: 1 scudetto, Coppa Italia, 1 CL - Inter: zeru tituli)
Danske högerbacken Helveg kom till Milan från Udinese säsongen 98-99 och vann scudetton direkt i sin debutsäsong. Han köptes senare upp av Inter men lånades oförklarigt under 3,5 säsonger ut till Milan där han under sitt sista år i klubben vann Champions League. Det blev totalt 146 matcher i rödsvart, en ligatitel, en vunnen Coppa Italia och ett CL-guld. Helveg anslöt till Inter inför säsongen 03-04 och återförenades med Zaccheroni. Han stod ut i 32 matcher i blåsvart innan han lämnade landet för England och Norwich.
Francesco Coco (Milan: 2 scudetti, 1 U-21 EM - Inter: 1 coppa Italia)
Denna stiliga och talangfulla vänsterback med förflutet i Milans ungdomslag fick inte den karriär som många trodde och hoppades på. Efter att ha kallats Maldinis naturlige arvtagare tog han sig själv och sin karriär för givna. Istället handlade det mer om festande, societsliv och imagebyggande. Under sina nio år i klubben hann Coco med att vinna två scudetti (95-96 och 98-99) och ett U-21EM med Italien (2000). Under dessa år spelade han endast 79 matcher. Han gick till Inter som en del i Seedorf-dealen (dra på trissor, gissa vem som fick ut mest av den affären) där det blev 46 matcher mellan 2002 och 2007, Coco lånades dessutom periodvis ut under denna tiden. Hårt skadedrabbad och ständigt på vift i Milanos nattliv fick han begränsat med utrymme, han skyllde till och med sin ryggskada på Inters medicinska stab som lovat honom en månads frånvaro, han var borta i två år. Coco fick lyfta en buckla i blåsvart: Coppa Italia 04-05! (Yaaaaay)
Inter fösökte dumpa honom och han skeppades iväg till de brittiska öarna på diverse provspel. Det finns till och ett envist rykte som säger att han kastades ut från en provträning med Manchester City i januari 2007 efter att ha dykt upp med en cigarett i munnen. Han fick namnet "Coco the Clown" av brittisk press. Kontraktet med Inter bröts slutligen 2007. Han återfanns därefter i USA i jakten på en filmkarriär.
Edgar Davids
Pitbullen Davids lämnade Milan för Juventus efter bara en säsong 1996/97. Han var lysande i Ajax året innan och förväntningarna var stora på den energiske mittfältaren. Efter några fina år i Juventus med en skeppslast titlar valde han att - via en kort sejour i Barca - spela för Inter 2004-05, där det naturligtvis inte blev annat än en Coppa Italia-vinst. Hans kontrakt revs och han gick - märkligt nog likt många andra spelare som lämnar Inter - till Premier League och Tottenham. Varför flyr spelare landet efter sina sejourer i Inter? Helveg, Coco och nu Davids, för att nämna några.
Foto: Bildbyrån
Umit Davala
Turken följde sin tränare Fatih Terim från Galatasary till Milan i september 2001. Terim fick sparken i november samma år och högerbacken Umit blev kvar utan speltid. Nu löste det sig riktigt fint för alla parter när Inter fick honom i affären som tog Dario Simic till Milan, för alla parter utom Inter alltså. För man lånade direkt ut sitt nyförvärv till Galatasaray. En mycket förnuftig *host*host* deal för de blåsvarta. Han ägdes av Inter fram till 2004 då han var utlånad till Werder Bremen. Vad tror ni hände där? Ett tyskt liga- och ett cupguld inkasserades. Totalt blev det noll matcher i blåsvart.
Foto: Bildbyrån
Andres Guglielminpietro (Milan: 1 scudetto - Inter: zeru tituli)
Minns ni? Guly kanske säger er mer? Argentinaren lyckades även han vinna scudetton under sin debutsäsong 1998/99, han gjorde mål i sista omgången mot Perugia när ligan avgjordes. En skön offensiv mittfältare som kom från ingenstans och minglade loss med världsartister på diverse arenor runtom Italien, dessutom togs han ut i landslaget. Tre år senare värvades han av...just det, Inter. Där blev det noll mål på 30 matcher under två säsonger, följt av utlåning och sedan landsflykt tillbaka till Argentina (ser ni mönstret jag talade om). Jag minns honom som ännu en hjälte från säsongen 98/99.
Kommentera om ni har humor och förstår sarkasm, ironi och derbyfeber. Håll en god ton, annars raderas allt! Till er provokatörer och påhoppare - låt bli att skriva nåt.
