Inför Spanien-Italien: Är svackan på riktigt?
Trots ett lyckat kval med beröm för de spelmässiga insatserna går Prandellis "nya" Italien in i slutspelet med grunden bortsprängd. Skada och fiaskogenrep har fått förbundskaptenen att byta spelsystem lagom till mötet med världsmästarna.
Cesare Prandellis övertygelse är ifrågasätt av honom själv efter vårsäsongens fiaskoinsatser. Kvalet har genomförts prickfritt. Däremot har man på de tre senaste matcherna (träningsmatcher alla tre) tre förluster och en målskillnad på 0-5. Enligt Prandelli ska laget alltid vara motiverade. Ingen tyder på att han lyckats med det uppdraget. Italien har aldrig varit intresserade i träningslandskamper oavsett förbundskapten, men man har åtminstone sett till att inte förlora särskilt ofta.
Visst är det lätt att överdriva matchernas betydelse. Något lag pumpat med självförtroende är det emellertid inte som kliver in mot Spanien. Oro och osäkerhet härjar, beroende på de egna prestationerna och på vad som pågår i den inhemska fotbollen.
Två aktuella händelser har triggat osäkerheten i det italienska laget; Det usla försvarsarbetet mot ryssarna samt general Barzaglis skada. Efter två års framgångsrikt spel med fyrbackslinje överväger nu Prandelli att övergå till en trebackslinje - med en mittfältare som en av de tre. Barzagli är i bästa fall tillbaka till sista gruppspelsmatchen. Då måste det vara liv i laget.
Är verkligen en EM-premiär rätt match att börja experimentera? Det luktar 2010. Lippi visste inte hur han skulle spela när han kom och inte när han åkte hem. Han bytte spelsystem och spelare till varje halvlek.
Visst, Italien var usla bakåt mot Ryssland, men man har inte gjort mål på tre matcher. Borde inte det vara ett prioriterat problem, istället för att få panik för en skada? Det framgångrika försvarsspelet i kvalet genomfördes till merparten utan Barzagli.
Prandellis ambition är att gå spanjorerna till mötes och spela på deras villkor. Italien kommer försöka spela precis som spanjorerna och utmana dem i deras bästa gren. Det blir ingen buss i något straffområde. Det kan vara ett taktiskt självmord. Modigt är det definitivt. Prandelli bryr sig inte. Han är kör sin linje oavsett allt. Fram till idag då, möjligen. Punkt ett på hans priolista är att Italien ska vara en spelförande landslag. Går det åt helvete ska man åminstone vara stolta över sitt ärliga försök. Åtminstone är det grundtanken. Med tanke på läget kan vi mycket väl få se det gamla slentrian-Italien under söndagkvällen.
Den som fått för sig att bollinnehav och antal passningar är viktigare än antal mål har inte förstått sporten. Ofta när ett "bättre" lag förlorat mot ett annat som enbart försvarar sig gnälls de hos de "bättre" att motståndarna bara ville försvara sig, eller till och med "inte spela fotboll".
Jag har aldrig begripit det där. Finns det på allvar spelare och ledare som tror att motståndarna inte skulle försöka göra det så svårt som möjligt för laget på den andra planhalvan? Förväntar man sig tjänster från motståndarna för att man råkar vara mästare eller evigt hyllade i världspressen? Då är man ju korkad. Och inte tillräckligt bra. Fotboll handlar om anfallspel och försvarsspel, inget är viktigare än det andra.
Senaste mötet mellan nationerna
Sensommaren förra året besegrade Italien Spanien i Bari. För Italien betydde segern, som förvisso var turlig, att man vet att man kan ge spanjorerna en match. Den tyngsta respekten är borta. För spanjorerna tror jag inte den förlusten betyder någonting idag. De har förlorat mot de flesta stora nationer man mött sedan dess. Att man förlorade i Bari berode mest på att man inte såg särskilt sugna ut, vilket naturligtvis Italien gjorde.
Scommessopoli
Naturligtvis har det inte gått någon förbi vad skandalen kan ha för betydelse för Italien. Med Prandelli som förbundskapten tror jag den har mindre betydelse än vad den skulle haft med någon annan. Prandellis stil är att det ska räcka att bara spela i landslaget för att nå maximal motivation. Att han själv helt oprovocerat sagt att Italien skulle dra sig ur EM om så behövdes är bara löjligt. En parodi på Prandelli själv. Ett sätt att plocka hem ännu fler billiga moralpoäng. Han har ju uppenbarligen inte ägnat en tanke åt konsekvenserna.
Samtidigt kan man inte undgå att tänka att skandalen är positiv för Gli Azzurri. Det blir vi mot dem igen. Ifrågasatta, dessutom mer än senast då det nu faktiskt är spelarna som är inblandade. 2006 var spelarna lika mycket offer som någon annan. Ett stort minus är naturligtvis att Domenico Criscito inte kommer till spel. Det gör om möjligt Prandellis val av backlinje lite lättare, även om det aldrig kan skada med en skicklig vänsterback i laget. Trist att Criscito behandlas som skyldig och inte ens fick åka med till EM. Hade det inte gått att lösa på ett smidigare sätt?
Startelvan
Prandelli har testat flera olika system den senaste veckan. Mycket tyder på att det blir 3-5-2. Vilka som kommer ingå i formeringen är svårare att läsa.
Buffon står självklart i mål. "Världens kanske bästa målvakt" precis som ungefär tio andra. De Sanctis inhopp senast var så uselt att han förhoppningsvis degraderade sig själv till nummer tre.
De Rossi kommer flyttas ned i backlinjen och spela som en slags offensiv mittback. Sällskap får han av Bonucci och Chiellini. Hans plats på centralt mittfält tas av Nocerino eller Thiago Motta. Maggio går in i sin vanliga Napoli-roll till höger. Vänstersidan borde tillhöra Balzaretti. Prandelli har även planer på att låta Giaccherini gör landslagsdebut i en obekväm roll med mer defensivt ansvar. Det vore en knall. Att laget kvickt ska kunna ställa om till en annan uppställning utan att göra byten talar för Giaccherini.
Längst fram Balotelli och Cassano.
:::: :::: ::::
Allt man lastat på sig under det senaste två åren för att kunna ge en rättvis bild av Gli Azzurri är bortkastat. Man står på noll igen. Alla arbete ligger i komposten. Italien har bara på några veckor gått från outsider till en final till i synnerhet betvivlade. Av undertecknad, av experter. Det är hopplöst att sia om något. Med förhoppningarna i botten kan det bara bli positivt. Det vore gott att sätta belackarna på plats. Undertecknad inkluderad.
Preliminär italiensk startelva (3-5-2): Buffon - Bonucci, De Rossi, Chiellini - Maggio, Thiago Motta, Pirlo, Marchisio, Giaccherini - Balotelli, Cassano
Håll ögonen på: Christian Maggio - nummer 2, Italiens Cafu.
Kuriosa: Av med handskarna. Slantsingling målvakt vs målvakt.
Tips: 2-2. Det har jag sagt sedan lottningen. Idag känns det mer som spanskt 2-0.
