10 saker som gör mig galen i dagens Inter
Återigen förnedrade i fredags. Dags att galghumoristiskt lufta lite hemskheter som tragiskt nog blivit vår vardag. Detta gör mig galen!
NÄR RANOCCHIA TAR UPPSPELEN
Det händer ett par gånger varje gång den gode Andrea spelar. Inte rullar i backlinjen fram tills det att Ranocchia blir lite otålig, tar fram bollen i banan, liksom utstrålar "Chill out guys, I got this". Sekunder senare har ännu en hjärndöd långboll, gärna med lätt slice utåt höger, gått förlorad.
NÄR ICARDI SÄTTER IN SIN ENSAMPRESS
Ni alla känner igen situationen. Inter spelar dåligt, blir dominerade på planen, ligger antagligen under. Ibland kan jag inte låta bli än att tycka synd om Icardi, det kan inte vara lätt att leda laget som kapten utifrån sin centerposition, isolerad från resten av laget av en ocean av yta mellan mittfält och anfall. Icardis motvapen mot detta brukar då bli att ge sig av på en frenetisk ensampress, som oftast inte leder till annat än att motståndarnas backar kan lattja med honom som om de snott hans mössa på skolgården och retfullt kastar den mellan sig. Resten av den uppgivna skaran står längre bak i planen och tittar på, och framför TV-apparaterna tinvgas vi konstatera att lagarbetet fallerat, igen.
NÄR NAGATOMO TVINGAR UT SIG SJÄLV TILL VÄNSTER
Yuto Nagatomo. Japanen som inte gör en fluga förnär och som enligt egen utsago bugar varje gång han träffar Javier Zanetti. Också själva sinnebilden för Inters misslyckanden post-trippeln. Behöver oftast minst 2-3 kontrolltouch för att få ordning på bollen när han får den på sin vänsterkant. Efter det följer oftast ett nedborrat ansikte, en boll som lika förutsägbart flyttas utåt åt vänster varje gång, och sen ett inlägg eller uppspel på vinst och förlust. Bollen hamnar antingen i blocket, utanför planen eller på en yta varifrån motståndaren kan påbörja en kontring.
NÄR D'AMBROSIO LÄGGER MER TID PÅ FRILLAN ÄN PÅ SPELET
Det spelar ingen roll hur många underkända betyg i rad Danilo D'Ambrosio spelat ihop. Frisyren ser alltid ut att vara karvad från italiensk marmor, minst. Att vid 0-2 i 89e minuten gå och dra sig i håret kanske fungerar om du heter Cristiano Ronaldo, men inte om du heter Danilo D'AmnotMaicon.
NÄR KONDOGBIA ALDRIG SPELAR FÖRBI NÄRMSTA SPELARE
Sakta men säkert ger jag upp Geoffrey Kondogbia. Jag ser inte längre vilka som ska vara de spetsegenskaper som gör honom viktig för detta Inter. Jag har länge tänkt att jag vill ha in honom istället för Medel på grund av hans större skicklighet i passningsspelet, men inte längre. Jag har sällan sett spelare vinna så lite mark med sitt passningsspel som Kondogbia. Det är som om han spelar med restriktioner om att han alltid MÅSTE passa närmsta spelare. Efter 3-4 kontrolltouch och sedan en kortpassning har han oftast vunnit noll mark. En spelmotor i ett lag måste ge mer än så.
NÄR HANDANOVIC SLÄPPER RETURER RAKT FRAM
Varför Samir? Varför? Skotten kan ibland komma i vinklar där det inte ens borde vara möjligt att släppa returer rakt fram. Ändå kommer de, räddningarna där Handanovic liksom dunsar omkull i sidled, räddar med armbågen och returen oftast går rätt i gapet på anstormande motståndare. Du har så många bra sidor Handanovic, men de här returerna gör oss galna.
NÄR SANTON OCH ANSALDI VILL HA FRISPARK FÖR ATT KOMPENSERA SIN EGEN USELHET
En attribut som verkar ha gått i arv. Santon har länge varit en mästare i att ge sig in i en situation, inse att man både är för långsam och för oteknisk för att klara av den, och därför försökt att med en billig filmning i alla fall få en frispark. Lyckas sällan och ser mest fånigt ut. Christian Ansaldi har med den äran tagit upp den fallna manteln.
NÄR CANDREVA SKJUTER I BLOCKET
Senast mot Napoli hade Antonio Candreva skjutit fem skott efter tjugo minuter. Inte ett enda hade ens känts farligt. Jag gillar att offensiva spelare vill göra mål, men jag gillar det än mer när de vill att laget ska göra mål. Den enda som får skjuta överallt och hela tiden är Adriano på PES 2006, den nivån kommer du aldrig nå Candreva.
NÄR JOVETIC HOPPAR IN OCH SKA VA LITE SKÖN
Den här gör mig galen. Jovetic får oftast nöja sig med att vara sistavalet som inhoppare och kanske får sista fem att hitta på något. O jävlar vad taggad han är då! Kommer oftast ner från sin anfallsposition och ska hämta bollen ända nere vid backlinjen. Sen kommer den, varje gång sänker han sin vänstra axel på samma sätt och försöker någon form av kroppsfint med avslutande bollflytt åt höger. Motståndarna slutade gå på den redan i Fiorentina och istället för att göra mål framåt får Jovetic älga hemåt och dra på sig någon korkad frispark utanför eget straffområde som Roma gör 2-1 på.
NÄR INTER PRATAR MED MEDIA EFTER FÖRLUSTER
"This is an oppurtunity to grow, we are professionals and looking forward to the next game"
"We were unlucky, but this is football"
"We played well today but we have to concentrate on the next game".
Silenzio stampa vore att föredra.
Har ni fler saker och detaljer i spelet som gör er galna? Kommentera gärna men håll god ton
