Secondo me: Thierry Henry är en våt dröm
Thierry Henrys framtid har det spekulerats kring en längre tid nu. De flesta managers i storklubbarna hade nog hans nummer på speed dial redan innan gårdagskvällen. Om inte så har de det bannemig nu!
Jag glömmer aldrig första gången jag såg Thierry Henry live. Matchen jag såg föranledde Gazzetta Dello Sport att skriva "Henry umilia l'Inter". Jag glömmer aldrig jublet när jag och några andra medlemmar ur Nerazzurri Svedesi gick ned för trapporna från Giuseppe Meazza och publiken jublar och skanderar "We want six! We want six! We want six!"
Alberto Zaccheronis naiva försvarsfotboll fick sig en rejäl knäpp på näsan och signaturen stod en fantastisk fransman för. Inter-Thierry Henry slutade 1-5. Herregud, vilken uppvisning det var.
Det är inte lätt att prata positivt om Henry. Jag är fan av Tottenham Hotspur sedan barnsben och "bör" hata killen. Men det går ju bara inte om man säger sig älska fotboll. Det har spekulerats kring hans framtid och många har trott, men kanske främst hoppats på, att han skall söka sig till ett annat lag där han kan vinna något. Redan här börjar mailbombningen. "Och då skulle han komma till Inter? HA! Ni har ju inte vunnit något på 17 år!". Förresten skulle det inte vara sådär välstavat, ty mailen som droppar in skulle få en svenskalärare att bryta ihop. Hursomhaver.
Skulle han komma till Inter tror jag att Massimo Moratti skulle få se sitt lag vinna allt. För Thierry ÄR Arsenal. Han kan göra vad han vill med vem som helst. Vilken klubb vill inte ha en kille som honom? Moratti sitter nog och skäms som en hund just nu då han reflekterar över att han och Giacinto Facchetti satte allt förtroende till en 23-årig världstalang i Adriano och en 21 år gammal vindsnabb talang, med bollkontroll som en svensk division 3 spelare.
Bakom dessa startmän har vi en stadigt levererande Julio Cruz och en ständigt skadad Alvaro Recoba. Vad har då våra konkurrenter i Serie A?
Milan har två rutinerade anfallare av högsta klass i Filippo Inzaghi och Andriy Shevchenko. Bakom dem finns en stor talang i Alberto Gilardino. Och Kaka som med sin målfalighet nästan får betraktas som en anfallare.
Juventus förlitade sig på Zlatan efter hans fantastiska förstasäsong. Nu har det ju gått lite trögt för Sveriges stora VM-hopp. Dock har Juventus två rutinerade anfallare i världsklass vid namn Alessandro Del Piero och David Trezeguet att förlita sig på när spelet låser sig. Och om dessa tre herrar inte levererar finns ex-Interistan Adrian Mutu att välja.
Där har ni en stor förklaring varför FC Internazionale inte vinner Serie A denna säsong. Med en spelare som Filippo Inzaghi i Inter hade vi varit med och kämpat om seriesegern i år. Med en spelare som Thierry Henry hade vi vunnit ligan. Inter satte allt förtroende till två orutinerade anfallare och hade ingen avlastning när krutet var torrt för det unga anfallsparet.
Henry är som sagt Arsenal. Just därför har jag svårt att se honom lämna laget som nästa år kommer att springa in på en sprillans ny arena. Men tänk vad han skulle kunna göra tillsammans med Adriano på topp!
* * * * *
Till sist... Den eminente kommentatorn Henrik Strömblad förundrade sig över hur ett orutinerat Arsenal kunde totalt utmanövrera och förnedra Juventus som leder Serie A storstilat. Jadu, Henrik. Svaret var bokstavligen mitt framför din nästa, några minuter efter slutsignalen. I europaspelet får inte Juventus något gratis av domarkåren.
Gårdagens match var sannerligen en värdemätare för hur Serie A hade sett ut med opartiska domare. Juve hade aldrig fått de röda kort de fick igår och de frisparkar de fick emot sig i Serie A. Aldrig. Gårdagens match var dessutom ett bevis på vilken klass Premier League håller. Arsenal ligger sexa i Premier League men klädde av Juventus fullständigt. Det ni.
