Funderingar om Champions League
Paris hägrar någonstans där borta i horizonten, inte alls långt borta. Vägen till den franska huvudstaden går via knackiga vägar på den Spanska solkusten och antagligen ett besök i världens huvudstad London.
Jag vet inte om alla fotbollsexperter gör oss en björntjänst förnärvarande. Det pratas Arsenal, Arsenal, Arsenal, lite om Barcelona och en gnutta om Milan men inte ett ord om blåsvart. Arsenal spelade förvisso spänstig fotboll mot ett tröttkört Juventus som inte ens lyckades få hål på Italiens sämsta lag Treviso igår med förstaelvan på plan.
Pressen, och den lär vara hård på Henry och Co. kommer även vid ett avancemang att kosta på, då Arsenal har den sämsta truppen om man räknar bort Benfica. Unga spelare kan blomma ut och prestera men när det verkligen gäller, och det kommer verkligen gälla i nästa vecka så kan det låsa sig, det brukar kallas rutin och den saknas i Arsenal.
Milan gjorde liksom vi igår en indikation att vi struntar i ligan och satsar allt i CL. Man ställde upp med b-laget och trodde att man kunde spela bort Lecce på Via Del Mare. Tyvärr gick det inte men åtminstånde så sparade man på sin förstaelva som kommer göra livet hårt för ett gästande Lyon som kommer vara nervösa att äntra San Siro. Milan lever dock farligt, ungefär lika farligt som Barcelona. Ett mål i baken innebär dubbel panik då man själv måste leverera två.
Mancini gjorde det enda rätta igår, han motiverade killarna som suttit i frysboxen eller spelat andra fiolen att gå in och köra över Messina på San Siro. Bara Wome var kvar från i onsdags och han behöver speltiden för att hitta rytmen i spelet efter suttit fastisad i Mancinis frys. Resten, Cambiasso, Adriano, Veron och de andra satt antingen på bänken eller på läktaren. Enda frågetecknet är om Figo kan ställa upp, men eftersom han satt i en VIP box och lurade med sin svenska tjej så är väl svaret att Figo inte startar i Villarreal.
Jag är lite förvånad att det är så tyst om våran match mot Villarreal. Vi fick en chockstart efter ett snabbt mål och ändå lyckades vi spela drömfotboll i drygt en timme mot ett tillbaka pressat Villarreal som inte hade förlorat tills i onsdag i CL. Riquelme som var farlig på s.k. "spot-chanser" var annars osynlig för att vara en världsklassmotor. Inget säger mig att Villarreal ska klara att pressa Inter på sin hemmaplan som vi lyckades med på våran. Villarreal vann förövrigt igår men var hårt pressade på bortaplan med stora delar av förstaelvan på plan.
Det enda problemet för Mancini är att det räcker att släppa in ett litet mål och då ser det svårt ut, men jag kan inte se hur vi med vårat mittfält som jag rankar som bland de tre främsta i världen inte lyckas antingen själva eller med anfallets hjälp drar in en boll i maskorna bakom Viera. Spelet, som högerkanten presterade med Stankovic och Il Capitano var av högsta klass och vaknar de på samma sätt på bortaplan så kan vi lika gärna boka biljetten till semin.
Till sist, för att sticka ut hakan så tror jag på en hel italiensk final. UEFA kan boka om Stadio De France och sätta matchen på San Siro istället, det blir samma sak, då behöver inga supportrar åka långt....
Träningsläger i Varberg brukar ge något i skåpet för det lag som besöker. Kanske kanske står det där en buckla från the Fat Cat där efter den 17:e maj. Och bara för att köra konspirationsteorin komplett, kommer ni ihåg senast Inter var i Paris?!
Till El Madrigal med ett mål i sikte, nämligen det att göra mål. Mitt tips är att Adriano blir historisk i Inter dressen på tisdag som främste målskytt genom tiderna i europa cupen/CL.