Villarreal-Inter 1-0
Skamligt, värdelöst, oförsvarligt, oförklarligt.
Vi sjunger alla tillsammans... i bastardi più vergogni siete voi! De skamligaste jävlarna är ni. Tamigfan att det är så.
Det är svårt att minnas när Inter senast hade en mer inbjudande väg till final i Champions League/Europacupen. Det är samtidigt svårt att minnas när ett lag bestående av 11 kraftigt överbetalda fotbollsspelare gjorde en tamare och mer skamlig insats i den viktigaste match de spelat dittills under säsongen. För flera spelare var matchen den viktigaste de spelat under hela sin livstid. Att bemöta en match på det vis åtskilliga spelare gjorde är rent utsagt skamligt. Sänk deras löner för bövelen!
***
Första halvlek.
Streck. Noterat dock ett par målchanser för Villarreal och viljelöst engagemang från Inters sida.
Andra halvlek.
Vibbar av 5 maj kommer via små bubblor upp till ytan när Inter visar hur man bäst skämmer ut sig inför sina fans på en spansk fotbollsarena. Att låta de som rest för sina besparingar och tagit ledigt mitt i veckan få bevittna en insats som bara får magen att vilja vända sig ut och in genom röven och hjärtat att hacka sig själv till döds med en träslev. Det är ren och skär misshandel. Psykisk misshandel av den blåsvarta själen och allt den står för.
Villarreal spelar dessutom en vägvinnande fotboll i andra anförda av Riquelme som helt plötsligt inte bryr sig om hur långsam han är i steget utan boll. När Veron och Cambiasso är så färglösa som idag spelar det ingen roll, och Villarreal tar rättvist ledningen med 1-0 via en frispark där Mancini antingen bett Interförsvaret att inte markera, alternativt att han gjort det bara att de givit blanka fan i tips från coachen.
När man så förmodar att en rejäl 30 minuter lång anstormning skall ske från Inters sida för att kvittera samt döda matchen, så sker bytet som inte ens var vetenskapligt möjligt. Läs och häpna mina sårade bröder och systrar:
UT: Luis Figo
IN: Sinisa Mihajlovic
Det finns liksom inget mer att säga om matchen som sådan. Jo föresten om ni nu vill bli sårade när vi ändå håller på. Inter har inte ett enda skott på mål. Det ni, påminner starkt om Messinas insats på San Siro i helgen. Snacka om att lägga dynamiten på fel tillställning. Den uppställning som segrade där hade garanterat inte gjort sämre ifrån sig än kvällens. Med undantag för Marco Materazzi förstås. PINSAM BORTKOMMEN JÄVLA NOLLA.
För att hålla på traditioner kanske vi även skall befästa det ni alla misstänkt, att grekiske domaren förmodligen blir utan Champions League-matcher nästa säsong. Både Inters och Villarreals supportrar kan skriva under på att han inte gjorde vad som kan förväntas av en domare på den här nivån, och nu menar jag åt bägge hållen för en gångs skull... Nu hade det med 99,9% chans ändå inte hjälpt dagens Inter att avancera. Men man behöver ju faktiskt inte sparka nedåt och slicka uppåt för den sakens skull.
Skador på Sorin (efter den fulaste jävla armbågen den här sidan Nyår) och Veron torde ha renderat i minst fem minuters övertid. Lägg därtill 5 byten där Forlan bland annat satte nytt hastighetsrekord i att vara långsam. Domare Kyros Vassaras mäktar med hela fyra minuters tillägg, som han för övrigt blåser av tio sekunder i förväg. Dessutom missar han att Materazzi förtjänar att kölhalas i omklädningsrummet resten av matchen, fastbunden med munnen under ett duschmunstycke eller dylikt. Helt briljant domarinsats alltså. Inte nog med att vi beter oss som lusätna hundar på planen, vi får dessutom en herre utrustad med visselpipa som slår oss med käpp såfort vi har somnat.
Ett, två, tre... Ridå!
Min tatuering på axeln bränner som lava, och en del av mig dör varje gång det sker. Mycket skall en hängiven och frälst Interista utstå för att härdas. Den dagen vi vinner känns det annorlunda. När kommer egentligen den dagen?
