Rubrik saknas
…eller egentligen Dalaplan kan man skriva, men antar att få utanför kommunen vet vart den stadsdelen ligger. Däremot vet alla vad Rosengård är och alla vet att Zlatan bodde där när han spelade sig upp och igenom MFF för att bli en internationell superstjärna.
Jag flyttade till Malmö hösten 2001 och i förbyggande syfte gick jag på våren och tittade på ett antal MFF-matcher. Fotbollen kändes ordentligt på gång i Malmö då laget återvänt till Allsvenskan efter en säsong i Superettan. Säsongen skulle inledas mot AIK och jag tog bussen ner från Kristianstad för att se matchen med min morbror.
Eric Johansson, Majstorovic, Roth allt vad de hette. När spelarna kom in på planen för att värma upp och känna på bollen, vändes många blickar mot en lång gänglig spelare. ”Där är Zlatan Ibrahimovic” hörde man stolsgrannen berätta för sin son som hade en matchande himmelsblå halsduk. Bollen jonglerades med full kontroll av den stilfulle spelaren och när matchen var över var jagsjälv i extas. Zlatan hade gjort två fantastiska mål och jag hade svårt att förstå hur man kunde få uppleva den här sortens spelare i Allsvenskan. Detta är mitt första minne av Zlatan och det är bara att hoppas att man bjuds på liknande matcher nu när han har dragit på sig världens snyggaste tröja. Mediamytologin kring invandrargrabben från Rosengård med den fantastiska tekniken känns idag så otroligt slätstruken att man undrar vad som uppkommit ur fördomar och vad som egentligen är fakta. Men i detta läget av karriären var han inte ens en allsvensk profil. Att en Ibrahimovic slår sig förbi Jonsson, Allbäck och andra potentiella landslagsanfallare kändes självklart efter hans första (halva) allsvenska säsong. Men det tog lång tid innan den svensk-konservativa eliten av mediokra fotbollstyckare accepterade det. Zlatan har fått betala ordentligt för att han inte mediatränade parallellt när hans talang blommade fram.
Mitt förhållande med MFF tog snabbt slut och det var ingen klubb för mig, men Zlatan fortsatte man ha koll på när han på sommaren flyttade till Amsterdam. I Ajax växte han sig större än ”Krigsmaskinen” från Egypten, som Romas läkare smakfullt kallade Mido för ett par veckor sedan (ungefär samtidigt som israeliska krigsmaskiner rullade in i Libanon). Han blommade ut till den centertanken alla Ajaxfans hade hoppats på när han kom för rekordpengar från Malmö.
När Zlatan sen lämnade Ajax för att söka lyckan bakom Trezeguet och Del Piero i Juventus tappade jag hela intresset. Dessutom hade Zlatan blivit en etablerad stjärna i landslaget och han kändes inte som den där missförstådda supertalangen som alla ”experter” hackade på när laget spelade dåligt. Nordahl, Hysén, Strömberg och allt vad de heter visste vem han var och att se honom i den äckliga zebraförklädnaden var alldeles för magstarkt för mig.
Sedan dess har man sett åtskilliga Interspelare sparka, filma och psyka ut honom ur matcherna. Spelar man i Serie A:s mest laddade match så skiter jag i om man heter Zlatan Ibrahimovic, när man har en svartvit tröja på sig.
Nu har Zlatan anlänt i Milano och Allsvenskans mest spektakulära spelare 2001 får en ordentlig nystart av mig. Men det gäller att prestera!!!
Välkommen till Inter, Zlatan!
IO SONO INTERISTA!
