Bochum - St. Pauli1 - 3
Inter-Catania 2-1
Inter lade i en extra växel i andra halvlek och tog tre viktiga poäng hemma mot Catania. Julio Cruz kom in och missade en straffspark i andra halvlek. Matchens lirare var utan tvivel Stankovic som blev tvåmålsskytt och stod för ett helhjärtat intryck på mittfältet.
På ett soligt Giuseppe Meazza tog Inter tack och lov tre poäng och lyckas tills vidare rida ut stormen i vattenglaset. Vi kliver upp i serieledning dessutom så ännu kan inte säsongen ses som misslyckad, vilket många antytt redan.
Inter ställde upp med en 4-4-2 formation efter diverse försök med annorlunda taktiker. Cesar tog plats i målet och fick en fyrbackslinje med Zanetti, Cordoba, Samuel och Maxwell framför sig. Mittfältet bestod av formstarke Dejan Stankovic och Dacourt som fått en skaplig start på äventyret i blåsvart. Dessa båda herrar flankerades av yrvädret Solari på vänsterkanten, och Luis Figo ute till höger. Bredvid Ibrahimovic som verkar ha Mancinis förtroende ställdes Adriano, som åter blivit rubrikernas man. Brassen har vid ett flertal tillfällen anklagats för att vara allt för glad i våta utekvällar vid fel tillfällen, och det senaste är festbilder med tillhörande cigarett som dykt upp i pressen. Att man inte presterar är en sak, man får träna och hitta formen helt enkelt. Att man inte presterar, och sen dövar sorgen med att hänga ute framåt småtimmarna är INTE reko. Adriano verkar helt klart ha en spricka att laga om hans framtid i blåsvart skall leda någonvart.
Det skapades ett par lägen inledningsvis där bland annat Ibrahimovic var en stortånagel ifrån att ge Inter ledningen efter fem minuter. Inspelet från vänsterkanten signerat Santiago Solari smet precis förbi svensken och ut till Interhörna.
Minuten senare var det Spinesi som fick chansen efter ett anfall iscensatt av Colucci. Spinesi vände och sköt men Cesar kunde parera och hålla bollen.
Catania kom dock att ta en oväntad ledning i matchen, med ett riktigt klassmål. Mascara befann sig ensam långt ute på vänsterkanten uppvaktad av Inters försvar och joxade upp bollen för att sedan dra ett helt oväntat volleyskott mot bortre stolpen. Cesar var inte med på noterna, precis som mot Sporting i CL och bollen dök läckert över honom och ned i bortre burgaveln.
Catania verkade rejält taggade och anföll gång efter annan med djupledsspel över planen där Cordoba vid ett tillfälle tvingades dra på sig en varning.
Några mer farliga chanser lyckades de dock inte vaska fram och Inter tog över taktpinnen. Adriano hade svårt att komma med något konstruktivt, och hade någon gång kontakt med bollen så var domare Mazzoleni kvick med pipan och blåste frispark åt Catania. Det är svårt att inte lägga märke till det, men herrarna Ibrahimovic och Adriano får oförtjänt många frisparkar emot sig av den enkla anledningen att de är stora och fysiskt starka. åtta av tio fifty-fifty situationer på offensiv planhalva renderar i avblåsningar, och ofta är det inte ens en frisparkssituation åt något håll.
Adrianos frustration var påtaglig, men hans inställning i övrigt var dock frånvarande, vilket avspeglades i Inters anfallsspel. Stankovic och Solari å andra sidan visade brinnande temperament och vilja. Detta ledde också till at vi lyckades kvittera matchen i tid, detta efter ett läckert anfall. Påbörjat av Zlatan ute till vänster, finner han över med en spelvändning till Figo, som i sin tur finner tredje man i form av Stankovic som fyllt på i djupled. Centralt i straffområdet tajmar han inlägget och nickar bollen i fel hörn för Pantanelli, som är på väg mot bortre stolpen. Riktigt skönt, och viktigt för matchbilden.
Inter bibehöll pressen efter målet men kom aldrig riktigt nära mål då Catanias backlinje försvarade sig förtjänstfullt.
Andra halvleken innebar en förändring i Inter. Maxwell klev av och in kom Maicon, varpå Javier Zanetti flyttade utåt på högerkanten. Maxwell presenterade sig genast med att skapa en hörna för Inter.
Catania klev framåt ett par gånger och skapade ett par hörnor, dock utan resultat. Och Inter lade nu sin extra växel för att stänga matchen innan full tid.
Ett väntat byte skedde då man ersatte den vandrande frustrationen Adriano med förra säsongens pålitlige Julio Cruz. Vid det här laget kändes det som att vi skulle forcera in ett segermål. Och det dröjde inte länge innan möjligheterna dök upp.
Inter fick en frispark på högerkanten som togs hand om av Figo. Inlägget nådde aldrig Cruz som vältes omkull med ett famntag av Minelli och domaren pekade givet på straffpunkten. Zlatan missade den förra i Rom och Cruz tog den här gången bollen för att slå straffen. Han valde samma hörn som Zlatan och slog en snarlik dålig straff som Pantanelli kunde avvärja till hörna, dystert!
Inter var sånär på att trycka dit 2-1 målet direkt på den efterföljande hörnan då Cordoba dök upp från nära håll och nickade bollen som Pantanelli dock åter kunde avstyra med en reflexräddning. Returen höll på att hamna hos Zlatan på den bortre stolpen, men Catanias försvar rensade.
Solari dök därefter upp i händelsernas centrum med flera fina prestationer på kanten, han avslutade vid ett tillfälle själv, vaskade fram en hörna vilken blev resultatlös. Därefter ytterligare en efter ett dribblingsnummer på kanten. Denna hörna blev också resultatlös, men Catanias försvar kunde enbart rensa tillfälligt. då andrabollen fiskades upp av kämpen Stankovic som med ett läckert helvolleyskott slog till direkt och bollen letade sig med studs in i det bortre hörnet, varpå vilt jubel utbröt. Julio Cruz hörde naturligt nog till dem som jublade mest...
Inter föll sedan ned mer i spelet och bevakade ledningen på ett säkert sätt. De gånger man fick chansen kontrade man för att öka på ledningen, men skärpan i anfallen fanns inte riktigt. Ivan Cordoba stod dock för en avgörande och läcker brytning i eget straffområde när Colucci sånär på rann igenom.
Materazzi kom in under slutet och ingav lite respekt defensivt på Inter, som ännu saknar Cambiassos maskineri och Crespos måltjuveri. Tre sköna poäng hur som helst, varken mer eller mindre.
