Catania-Inter 2-5: ett målfyrverkeri inför tomma läktare.
Söndagens match spelades på en folktom Dino Manuzzi i Cesena. Efter den oavgjorda ”förlusten” mot Valencia, visade Inter att man efter ett dåligt resultat inte längre lägger sig ner för att dö (som på den ”gamla goda” tiden). Seger nummer 17 är härmed avklarad.
Med tre mittfältare skadade (Vieira, Cambiasso) eller avstängda (Dacourt), fick Mancini ändra rejält i startelvan. Att mittfältet är ovanligt uppställt är kanske inte så förvånande, men att man valde att ersätta Materazzi med Samuel är kanske mindre självklart. Ingen skada på italienaren är meddelad.
Inter ställde upp med följande manskap:
Cesar
Maicon Cordoba Samuel Grosso
Zanetti Stankovic Maxwell
Solari
Zlatan Cruz
Första halvlek skulle kunna beskrivas med EN lite längre mening. ”Först händer nästan ingenting i 45 minuter – sen gör Samuel mål, och ytterligare någon minut senare blåser Bertini av för halvleksvila.”
Inget av lagen hade mycket till spel, och Inters första riktigt bra chans kom i 35e minuten. Solari drar till från vänster och Pantanelli får lämna retur. Argentinaren når bollen igen, passar vidare till Maxwell – mittfältare dagen till ära – som dock får felträff och bollen kommer långt ifrån målet.
När man satt och väntade på att Bertini skulle blåsa av halvleken, fick Inter en hörna från vänster. Deki skickade in bollen i straffområdet, och Samuel nickar in sitt tredje mål i årets liga.
Solari var helt klart den piggaste spelaren i den första halvleken, och han hade ett bra samarbete med Zlatan (också han löpvillig). Cesar fick göra en ruggigt bra räddning då Caserta får till ett hårt skott efter en hörna. För övrigt var resten av hans ingripanden rutinräddningar.
Om första halvlek var ljummen med få situationer som var värda att komma ihåg, så såg andra halvleken väldigt annorlunda ut.
Efter ett par minuter kommer det första av tre snabba interanfall på knappt en minut – och just detta första anfallet leder till vårt 2-0-mål. Solari, i kamp med Baiocco, skjuter hårt och bollen tar i högerstolpens insida. Till Santiagos glädje väljer bollen att gå in istället för ut, och argentinarens första ligamål för säsongen är ett faktum!
Efter detta hade Cruz och Maicon båda fina chanser, men i första fallet sätter ribban stopp för 3-0 och i andra en Catania-spelare. Något säger mig att Interspelarna hällde i sig några koppar starkt espresso i halvleksvilan, för samtidigt som Catania verkade tröttare och tröttare så ökade de blåsvarta på farten.
I den 57e minuten var det Grossos tur att måla, och jag tror att fler än målvakten Pantanelli blev ställda av hans skott. Skottet kan för övrigt inte ha varit tänkt som målchans, utan snarare en passning in mot mål. Kul i alla fall för italienaren, och kul för Inter: 3-0.
Catania då? Jo, de skulle hinna med ett par mål med. Det berodde dock mer på Inters slarv än skicklighet av sicilianarna. Redan efter vårt andra mål höll man på att reducera, men Maicon rensade undan bollen. Ett par minuter senare skjuter Caserta hårt med högern, men över ribban.
Det första ”hemma-”målet kom i 65e minuten. Spinesi fick öppet mål efter att Cordoba och Cesar inte kunde komma överens om vem som skulle ta hand om bollen. Sist vi släppte in ett mål i ligan var den 21 januari mot Fiorentina. Synd att ett slarvmål ska bryta den sviten.
Strax efter Spinesis reducering får Solari iväg en passning till en framrusande Zlatan, som blir ensam framför Catanias målvakt. Det ser nästan FÖR enkelt ut när svenskens skott går i nät. Zlatan som för övrigt har sprungit hela matchen igenom, och strax efter målet blev han utbytt mot Adriano – några minuters extra vila för ”il Genio”.
I 74e minuten kom så ytterligare en reducering av Catania – denna gång av Corona som tio minuter tidigare hade bytt av en osynlig Mascara. Målet kommer till på en frispark, och Inter ser inte ut att ha lust att göra något åt skottet.
Efter att ha skjutit på allt som har kommit i hans väg, var det i 78e minuten dags för vår Trädgårdsmästare att få göra mål. Maicon för upp bollen från långt ner på planen, passar den till Cruz, som inte kan annat än sätta den i nätet. Det var inte mer än rättvist att han fick sätta ett idag.
Under återstoden av halvleken förde Inter spelet mot ett trött Catania, men släppte in sicilianarna till och från på grund av slarv. Som tur är gjorde vi fler mål än vi släppte in, annars hade slarvet varit riktigt bittert.
Dagens frågetecken uppstod i 88 minuten, då domaren Bertini valde att visa ut Cataniaanfallaren Spinesi. Först kom det gula kortet upp, men det hamnade snabbt i fickan, och han tog istället upp det röda. Ingen varning hade aviserats på Spinesi tidigare i matchen, så antagligen fick han rött på en gång. Vad hade han då gjort? Den enda förklaringen jag har är att han kan ha varit inblandad i en offsidesituation precis innan, och att han kanske protesterade för högljutt.
Sammanfattning:
Det märktes att vi spelade med flera spelare som inte spelar så ofta (och vissa på ovana positioner), vilket antagligen var orsaken till att spelet blev så pass rörigt som det var i perioder.
Efter en tråkig, oinspirerad första halvlek, vaknade Inter till liv – troligtvis hjälpte Samuels mål i 45 minuten till. Trots en del slarv bakåt och halvtama avslut framåt, så lyckades man göra fem mål, och man vann matchen utan några problem. Catania visade inte varför man ligger så högt upp i ligan, och Mascara – som jag var orolig för innan matchen – var osynlig ända till han böts ut.
På onsdag möter vi Udinese, och då får vi vara utan Stankovic som idag fick ett nytt gult kort. Då är å andra sidan Dacourt tillbaka, som tur är för vårt mittfält.
Buona notte, interisti!
