Många skämmer ut sig
Med facit i hand var det inte roligt med fotboll igår. Det är värt att fundera på varför det blir som det blir, och hur dumma och tråkiga händelser som dessa hade kunnat undvikas. Och det är framför allt värt att fundera på vad som händer i organisationen runtomkring fotbollen och hur man hamnar i en situation där denna typ av händelser blir inte bara möjliga utan till och med troliga.
I morse, såhär dagen efter matchen, gick jag och tänkte på hur stämningen runt en fotbollsmatch egentligen kan balla ur så fullständigt som den gjorde igår under Valencia-Inter. De slutsatser man kommer fram till ger knappast skäl till optimism.
När man ser tillbaka på matchen så kan man konstatera att slutscenerna är en fullständigt logisk sak, som har ett antal samverkande orsaker. Det hade också varit väldigt lätt att undvika, men pga bristande vilja så skedde ändå som skedde.
En nyckelhändelse är när en valenciaförsvarare i hård kamp om bollen med Zlatan väl tajmat väljer att kasta sig. Cañizares kommer springande som ett skott och går på Zlatan mycket aggressivt skrikande, vilket den senare möter med kallt lugn. Publiken vrålar hatiskt, och domaren ger gult kort till... Zlatan! Efter denna händelse förstår Valencia att de kan spela på domaren, och det gör de, och de är duktiga på det. I fotboll bestraffas man ju som bekant inte om man filmar, eller om man gnäller och provocerar. Och lita på att interspelarna noterade detta igår.
En hands i straffområdet kan vilken domare som helst missa. Men när det sker i en match där det profiterande laget redan verkar äga domaren med diverse tjuvtricks, så bidrar det knappast till att förbättra stämningen ytterligare - speciellt när samma lag i den förra matchen lagen emellan redan anser sig ha fått två straffar bortdömda. Ingen skam över domaren för detta, men frustrationen byggs dock på.
Valencia utnyttjar under hela matchen skickligt taktiska filmningar för att bryta tempot. Så fort Inter se ut att få igång får igång några snabba anfall så får någon valenciaspelare väldigt ont någonstans och bollen måste slås ut. Återigen har de ingenting alls att förlora på att använda denna taktik, för sådant bestraffas inte i fotboll. Det är tillåtet, men varken underhållande eller hedervärt, och det bidrar knappast till att förbättra den redan giftiga stämningen på planen.
När sedan slutsignalen går och det vinnande laget i stället för att glatt fira segern väljer att gå på och provocera och håna förlorarna, samtidigt som de senare, bittra i besvikelsen över förlusten, väljer att spy ut sagda bitterhet mot de hånande vinnarna - då är gnistan tänd. Spelare knuffas, skäller och några börjar flippa ur rejält.
När man betraktar denna utveckling och alla faktorer som lett fram till den, då kan man förstå ett visst allmänt tumult. Vad som jag fortfarande har svårt att förstå är hur psykopater som Marchena och Navarro fungerar. Marchena springer fram och sparkar Burdisso, för att sedan snabbt hoppa undan ett par meter och slå ut med armarna och SKRATTA, ett hånfullt skratt. Detta är uträknat för att förvärra situationen, och Burdisso bli mycket riktigt helt tokig. Navarro i sin tur springer fram och måttar ett knytnävsslag mitt i ansiktet på en fasthållen Burdisso. Dessa två saker kan omöjligt förklaras på ett vettigt sätt. Dessa män är inte friska i huvudet, och de borde aldrig släppas in på en fotbollsplan igen.
Idag var jag inne och tittade på UEFAs hemsida, och hittade en artikel angående de nya instruktioner som domarna har fått inför vårens Champions League- slutspel, instruktioner ägnade just åt att få bukt med den typ av osportsligt uppträdande och provokationer som fick denna match att urarta till allmänt slagsmål. Devisen är: "Protecting the image of the game".
Där kan bland annat noteras följande direktiv:
* Filmningar skall alltid ge gult kort, oavsett var på planen de sker.
* Protest hos domaren skall ge gult kort, liksom provokationer eller aggressiva protester spelare emellan. Detta inkluderar också spelare som kommer springande från andra delar av planen för att delta i en protest eller provokation.
* Vid "överdriven fysisk kontakt" under protester skall rött kort ges direkt.
Det tar inte många sekunder att räkna ut att domarna i åttondelsfinalerna på det hela taget totalignorerat dessa principer. Det är anmärkningsvärt hur UEFA, när man faktiskt till slut bestämt sig för att olagligförklara spelarnas provokationer och manipulation av domaren via filmningar och protester (något som utan tvekan behövs, sedan inte förmår genomföra att dessa regler tillämpas på planen.
Ett flertal spelare i båda lagen har skämt ut sig. Domaren har skämt ut sig. Publiken på och kring Mestalla har skämt ut sig. Och UEFA har skämt ut sig.
Och fler kommer att skämma ut sig. Vi kan vara säkra på att UEFA kommer att skämma ut sig ytterligare när de vidtar mesiga och otillräckliga åtgärder för att detta upprepas. Stora delar av sportpressen kommer att skämma ut sig när de reducerar detta till ett snudd på acceptabelt engångs-gruff. Och många fans kommer att skämma ut sig när de envist stannar kvar på sin stamkrigs-nivå och enbart tolkar sådana här situationer enligt sina egna nationalitetsfördomar.
De två klubbarna kommer troligtvis att få betala detta i en mindre (för dem) summa pengar. Burdisso kommer att få betala med ett för resten av sitt liv förändrat ansikte (en knäckt näsa syns). De två personer utan normala mänskliga moralspärrar som slog och sparkade Burdisso medan de hånade honom, och därmed fick det hela att balla ur riktigt ordentligt, de kommer att få varsin tidsbegränsad avstängning och sedan är det bra med det.
Vem vann på allt detta då? Tja, Valencia gick ju vidare.
