Landström: De kallar oss Gli Honesti…
"... som om vi egentligen är världens största bovar, då vi äntligen fått se lite rättvisa"
Jag är tillbaka. Det är känslosamt att sätta ord på hur det är att vara Intersupporter här på SvenskaFans.com. Jag har varit med från början, sett Intersidan växa till den bästa på SvenskaFans, för att så småningom tappa och bli en i mängden på denna eminenta supporterportal.
Stommen i Nerazzurri Svedesi är densamma och orken har trutit för oss i perioder. Jobb/studier, familj och annan fritid kämpar om en viss mängd energi. När vi på sidan ofta upplever hatiska inlägg, PM, och e-mail för att vi skriver om klubben vi är passionerade över – då blir lusten att använda den där sista lilla mängden energi på www.svenskafans.com/italien/inter allt mindre. När dessutom hot kommer via telefon så har det gått alldeles för långt.
Redaktioner gnabbas här på SvenskaFans och det är en stor del av tjusningen. Många kryddar gärna sina påståenden lite för att elda upp med- och motsupportrar och därför bör man kunna stålsätta sig nog mycket för att kunna hantera en rabiat tonåring som spyr ut sitt hat på en.
”Bör”
Tillslut pallade jag inte skiten något mer. Jag lät de fega kräken ta överhand. Många av er har mailat och skickat PM och bett mig komma tillbaka. Eller det får man ju inte skriva i Svedala. Självgodhet är något fult. För visst handlar det en smula om självgodhet: jag blir glad om någon skickar e-mail och berömmer för en krönika och jag blir glad om någon gör likadant via PM eller via forumet.
Men den självgodheten räcker inte långt, då det för varje vänlig kritik kommer tiofaldigt med negativ kritik. Jag citerade mina tonårsfavoriter Kent i slutet av förra säsongen och det känns lämpligt igen:
"De små, små orden är svåra ord och de hårda orden är enkla ord " /Chans, ”B-sidor: 95-00”
Så varför tar jag ny sats igen då? Varför, när jag redan poängterat att det oftast är så pass djävligt att göra detta på den lilla fritid man har?
Suget har kommit tillbaka sedan en tid tillbaka. Det har känts synd att lämna skeppet bara för att små hormonstinna tonåringar överöser mig med sitt blinda hat. Men framförallt har det känts synd att bara sitta här och titta på medan alla sarkastiskt kallar oss ”Gli honesti” – de ärliga – som om vi egentligen är världens största bovar, då vi äntligen fått se lite rättvisa i och med att Moggi åkte dit.
[henrik.landstrom@svenskafans.com]2007-09-04 16:58:00
