Samuel: "Jag och Facchetti hade samma idéer om fotboll"
Sky Sport har gjort en lång intervju med Walter Samuel, och här kommer ett sammandrag av vad som sades.
Samuel fick bland annat frågan om hur han kände sig efter målet mot Moskva i tisdags:
”Det är klart att jag försökte göra mål, eftersom jag ännu inte hade gjort något i Champions League. Efter målet ville jag göra en viss målgest, men bestämde mig för att inte göra det. Jag pratade med de argentinska grabbarna om det före matchen, men jag blev så glad att jag inte lyckades.
Han berättar vidare att han inte alltid har spelat i försvaret:
”När jag var i Argentina spelade jag som yttermittfältare, när jag var 10-11 år. Sen tog de sitt förstånd till fånga och skickade ner mig, som tur var…”.
Vilket lag, av Roma och Juventus, är era huvudsakliga motståndare för ligatiteln?
”Roma har under tre år med Spalletti spelat upp sig, de spelar bra och är farliga. Men Juventus är alltid Juventus: vi respekterar dem, men tänker bara på oss själva. Vi vet att om vi är på humör kan vi slå vilket lag som helst.”
Är du redo att lämna över din plats till Materazzi, när han är tillbaka från sin skada?
”Jag sa (i en intervju tidigare i veckan – översättarens anmärkning) att Marco är en viktig spelare för vårt lag, men jag tänker inte lämna över min plats frivilligt till någon. Jag spelar alltid för platsen, sen får man se vad som händer. ”.
Journalisten konstaterar att, det sägs att Samuel är en blyg person.
”Jag kanske inte pratar så mycket, men inte heller Nesta och en del andra spelare pratar så mycket. Jag gör mitt jobb, och försöker sedan att vara så mycket som möjligt med familjen. Kanske är jag tillbakadragen när jag står framför journalister under en intervju. Men med laget har jag kul och tycker om att skämta med alla. Sen, på planen, göra jag vad min tränare säger åt mig att göra, och jag gör vad jag kan för att hjälpa lagkamraterna. Jag försöker alltid att skydda mitt privatliv, att vara med familjen och att inte visa mig för mycket. Därför anser jag att jag är en ganska normal person.”
Innan du kom till Inter, sa du vid ett tillfälle att du tycker om att spela enkelt, precis som Giacinto Facchetti. Sedan lärde du känna honom. Gav han dig något råd?
Jag lärde inte känna honom så bra, eftersom jag inte är en person som pratar mycket. Även han verkade vara en mycket blyg person. Men, vad gäller fotboll, hade vi samma tankar. När jag var liten sa människor till mig att, inom fotbollen är det allra svårast att spela enkelt eftersom alla jämt försöker göra det där lilla extra.”.
Intervjun fortsätter med att Samuel berättar om sin uppväxt i Firmat, Argentina.
”Mitt kvarter är ett medelklasskvarter, och mina föräldrar bor kvar där. Alltså åker jag alltid dit när jag är i Argentina. Jag spelade alltid fotboll – när vi var lediga från skolan var vi ute från tio på förmiddagen tills de vuxna kom hem från jobbet vid sextiden på kvällen. Firmat är en småstad på 20 000 invånare, och det finns inte så mycket att göra. Det finns inte många ställen att gå till, men jag tyckte mycket om att bo där. Har jag fortfarande kontakt med mina kompisar där? Ja. Som tur är har situationen i mitt land förbättrats, och alla mina vänner har jobb.”
Har musiken någon betydelse för dig?
Jag gillar musik, det ger glädje till livet. Att lyssna på musik gör att man mår bra. Nästan alla lyssnar på musik före matcherna. Mest gillar jag argentinsk musik.
Vem var de som gav dig smeknamnet ”The Wall” – väggen?
”Jag vet inte. Det dök upp när jag spelade i Roma, och jag tyckte inte om det. Det kändes, och känns fortfarande, som en överdrift. Men, de hade redan gett mig namnet och nu har jag inga problem med det. I början tog jag inte det på allvar eftersom alla i Roma fick smeknamn – det är samma sak här.”
Var det verkligen meningen att spotta på Nedved under Supercupsfinalen?
”Absolut inte! Det är något som har förstorats. Visst, jag och Nedved slängde käft en del under den matchen, men detta händer inom fotbollen. Det var helt klart inte med flit.”
Till sist pratar Samuel om hur besviken han blev när han inte togs ut till landslaget inför VM i Tyskland.
”Jag blev verkligen jättebesviken. Men det är sånt som händer. Tills jag blev 27 år gick allt jättebra, jag hade aldrig några problem och jag spelade hela tiden för landslaget. Men de senaste två åren, då det har varit lite si och så när det gäller landslaget, har gett mig en starkare karaktär. Jag har mött tuffa situationer, som har varit svåra att acceptera. Nu försöker jag ta saker med ro, tidigare led jag mer till exempel när jag inte kom med till VM. Nu har jag förstått att det är saker som kan få mig att må dåligt även fysiskt, och jag försöker därför att vara lugnare, även på träningarna”.
Visst har det verkat som att Wally inte är den som pratar mest i laget (vilket är något av en underdrift), men när han talar så säker han visa saker! Men nu hoppas jag att han fortsätter med det han är bäst på – att låta spelet tala!
källa: inter.it
