Lagbanner
2016-08-06 16:00

Ross County - Dundee FC
1 - 3

Juventus-Inter 1-1: Cruz slår till igen, men Juventus firar

Det var inget skönspel på Olympiadstadion i Turin när de stora rivalerna Juventus-Inter ställdes mot varandra. Det såg länge ut som att Julio Cruz mål i första halvleken skulle stå sig i 90 minuter, men med kvarten kvar så satt kvitteringen.

Inter fick inte den optimala uppladdningen som de kunde ha hoppats på, när matchen blev tvingad att skjutas upp 15 minuter efter att Interbussen inte anlänt i tid.

Roberto Mancini valde att ställa undan Olivier Dacourt, och in kom istället Cesar. Ingen större överraskning, men ett märkligt val att spela med Cesar, men UTAN Maxwell. Cesar har haft svårt att göra någon som helst skillnad i laget utan sin landsman. Chivu placerades på vänsterkanten.
På topp föll lotten på Juvedödaren Julio Cruz tillsammans med påpassade Zlatan Ibrahimovic.

När väl matchen börjar, dröjer det inte länge innan man ser taktiken hos Juventus. Ett sanslöst högt försvarsspel, där det går ut på att ställa spelarna offside. Tyvärr, gick på det alltför många gånger, och det rent ut sagt lata anfallsspelet blev ibland fällningen för oss. Spelare som Figo kan inte slå passningar för både Cruz och Zlatan står konstant i offside och har ingen koll på linjen.

Det är en nervös och slarvig start från båda lagen, där passningsspelet inte är det bästa. Juve startar snäppet bättre och skriker på straff efter att Cordoba omfamnat Del Piero i straffområdet. Omfamningen är dock inte så omfattande att den var värd en straff, men lite typiskt Cordoba att försätta sig i en sådan situation där med en domare som gärna blåser, kunde lika gärna ha blåst.

Lagen byter bollinnehav med varandra och perioder på fem-tio minuter som det ena eller det andra laget har fördelen. Inget lag kan dock skapa de riktigt farliga chanserna. Inter är stabilt i försvaret, även om det fanns för mycket ytor på den vänstra kanten. Juves anfallsspel byggde mycket på Palladino, men när det väl kom till kritan, skapade han inte någon rejäl chans.
Inter å andra sidan, spelade mycket långbollar, och fick aldrig riktigt med ytterbackarna i offensiven. Lägg därtill att varje anfall slutade i stort sett med en offside.

Juventus bjuds på matchens farliga chans hittills när Cordoba (vem annars?) drar på sig en meningslös frispark på vår högra kant. Del Piero och sitt Juventus tillåts chansen att skapa något riktigt farligt, men Del Piero väljer att skjuta direkt på mål och där finns Julio Cesar och kan rädda.

Inter får inte alls med Zlatan i matchen, vilket egentligen inte var så överraskande. Att Chiellini skulle ta hand om honom och få understöd av tre medspelare varje gång svensken hade bollen, det var ingen högoddsare. Problemet var mer att vi inte utnyttjade att Zlatan var så välmarkerad och hade mer rörelse på de andra spelarna. Vid vissa tillfällen, öppnades det upp ytor, främst med Cesar på kanten, men brassens inlägg var under all kritik.

I den 38:e minuten, dyker matchens bästa chans upp. Figo får ett fint läge att passa in bollen, centralt framför Buffon, och gör således så. Där dyker Cesar upp vid den bortre stolpen, men hade i sin löpning stannat upp, vilket gjorde att han inte hann fram för att peta in bollen. Äntligen ett fint initiativ, och Juventus enormt pressande lag började tröttna mer och mer ju längre matchen gick.

Cesar skulle få sin revansch tre minuter senare. För första gången i matchen, har våra anfallare koll på vart backlinjen var. Cesar smeker fram en perfekt passning, centralt till Cruz som bröstar med sig bollen helt perfekt och är ren med Buffon, och placerar in den säkert till vänster om Buffon. Det var vad vi hade väntat på, att vi skulle lura offsidefällan, och nu gick den äntligen hem.

Med minuten kvar skulle det ha stått 2-0 om Zlatan hade varit mer skärpt. Han var nog lika överraskad över att det inte var offside som jag var, då han blev frispelad, men strular med bollen och Chiellini kan peta bort bollen i sista sekunden. Mål där, och Juventus hade förmodligen varit mentalt knäckta att ligga under med två mål i en halvlek som var mycket jämn. Istället är det bara ett måls ledning, och det kändes helt okay att leda trots slarvigt spel, men där försvarsspelet framförallt Christian Chivu och Walter Samuel agerat väggar.

Det mesta handlade om Palladino för Juventus. Trezeguet rörde knappt bollen under hela första halvlek, och i sedvanlig tradition, så tillför han inget till sitt lag om han inte gör mål.
Två veteranerna Pavel Nedved och Alessandro Del Piero var ovanligt svaga. Mycket skott utifrån, men ingenting som vållade farlighet.

Inget byte inför den andra halvleken, och den skulle se lite annorlunda ut än den första. Juventus trycker upp sitt lag ännu mer och blottar hela sin backlinje, där återigen det handlar om att ställa våra spelare offside. Vilket perfekt läge att plocka in David Suazo, och utnyttja det han är bra på.

Elva minuter in i andra halvleken, blir Luis Figo skadad. I en duell där första frågetanken i huvudet var: ”Vem ramlar först?”, så åker Figo på en spark bakifrån av tjecken. Nedved blir varnad, och Figo blir tvungen att bytas ut. Våra offensiva mittfältare ramlar bort som regn i backen.

Innan Figo blir utbytt, så trodde de flesta att vi hade utökat ledningen. Chivu får en bra chans på frispark, som han skjuter, men Buffon kan rädda. Buffon släpper dock en retur som går rakt ut till Cambiasso som kan raka in bollen. Förtvivlat ser vi att det har vinkats av för en korrekt offside.

Mancini väljer att plocka in Nicolas Burdisso som inte spelat på länge, och placerade honom framför backlinjen som vattenbärare. De flesta, inklusive mig hade nog redan skrivit upp Dacourt på den platsen, men jag tror Mancini ville ha en renodlad bollvinnare, medan vi sett tendenser att Dacourt gärna vill passa runt bollen när han spelar också.
Juve gjorde också dem ett byte, där Iaquinta bytte av Pavel Nedved. Juve kör med tre anfallare.

Inter gör sedan sitt andra byte. Målskytten Cruz som varit relativt osynlig i den andra halvleken får lämna planen till förmån för Suazo. Med tanke på Juves taktik, och hur matchen sett ut, skulle han vara den perfekta spelaren att punktera matchen. Han är direkt inblandad i farligheter, men där dock Zlatan håller i bollen för länge, och försvårar Suazos läge.

För första gången i matchen får Zlatan en riktig målchans, där det nu är öppna landskap i Juves försvar. Skottet går dock rakt på Buffon.
Minuten senare är det Maicon som skulle kunna raka in bollen, men tar för lång tid på sig och Chiellini kan bryta.

Juventus hade nu tappat mittfältet totalt, och Inter kunde lika gärna gjort två mål på några minuter. Ranieri inser att det fungerar inte, och plockar ut Del Piero och sätter in Camoranesi. Han är direkt inblandad i en farlighet då han frispelar Iaquinta på högerkanten, vars inlägg blockeras bort av Cordoba, men är på väg att dimpa ner bakom Julio Cesar som tvingas göra en räddning.

Par minuter senare, och ytterligare ett gyllene läge för oss att avgöra matchen. Cesar som spelat stundtals uselt, framförallt i andra halvlek, gör nu en bra aktion, och passar in bollen till Suazo som slängandes egentligen bara kan peta in bollen, men får ingen riktig träff och den går rakt på Buffon.
Suazo är nu medverkande i en rad halvchanser, men det rinner ut i sanden.

Kallduschen kom i den 77:e minuten. Det börjar med att Cesar slarvar bort ytterligare ett lysande läge att avgöra, men klackar på ett ofantligt nonchalerande sätt bollen, och den vinns upp av Juventus som kan starta ett anfall. Palladino lägger ett inlägg, som Chivu bara kan gå upp och antingen vinna duellen mot Iaquinta eller störa honom. På ett helt remarkabelt sätt, väljer Chivu att sätta sig ned på knä, vilket gör att Iaquinta i lugn och ro kan nicka ner bollen till Camoranesi. Denne skjuter, och Julio Cesar är på väg ner för att rädda bollen, men skottet tar på Samuel och ställer allt och alla. Kvitteringen är ett faktum, och personligen är jag less på att få sådana mål mot oss i stormöten. Det är inte första gången som självmål eller styrningar ställer till det för oss i stormatcher.

Nu är det till att försöka jaga ledningsmålet igen, och Cesar kunde ha fått sin chans, men döms felaktigt bort för hands.
Kort därefter, byter Mancini ut Maicon som skadat sig, och in kommer Dacourt.

Juventus skulle ha spelat resterande matchen med en man mindre, efter att Chiellini i den 88:e minuten går i en duell med Zlatan och medvetet armbågar honom i ansiktet. Inte ens gult kort döms, och glöm att Chiellini får avstängning i efterhand. De gäller enbart om domaren missat situationen, men eftersom han dömde frispark så gjorde han inte det. Surt.

Inget mer händer, och det heta derbyt slutar 1-1. Vilka som var gladast över bedriften att spela oavgjort, syntes tydligt när signalen gick. Förutom en viss kontrovers mellan Zlatan och Chiellini, så lämnade Interspelarna snabbt planen för att fokusera på nästa, medan Juventus firade som galningar, och om de sprang ärevarv låter jag vara osagt, då TV-bilderna bröts.

Resultatet i sig känns bittert med tanke på de chanser vi hade att avgöra, att Julio Cesar knappt rörde bollen i andra halvlek och att målet tillkommer på ren flax. Men annars är detta inte alls ett dåligt resultat. Vi spelar på bortaplan mot ett lag som kandiderar om ligatiteln, och vi tar en poäng.
Lite typiskt att vi dock inte kan utnyttja Buffons osäkerhet i målet. Har aldrig sett han agera på ett sådant osäkert vis.

Men en poäng bärgad, och vi håller rivalerna bakom oss fortfarande. Vi har ännu inte spelat mot ett mycket bra lag på hemmaplan, så det ser ljust ut.

+++ Walter Samuel – Var en ren vägg, och hade otur på målet.
++ Christian Chivu – Matchens kanske bästa spelare, fram till han kostar oss målet, vilket drar ner betyget
+ Javier Zanetti – De försökte, försökte och försökte. Men Zanetti stod på benen, tills Juvespelarna till slut blev tvungen att kapa honom.

- Cesar – Gör en kanonpassning till målet, men slarvig i viktiga moment där vi kan avgöra matchen

Jimmy Fredholm2007-11-05 12:40:00
Author

Fler artiklar om Inter