Milan-Inter: 2-1
Det var ett Milanoderby som kunde kora oss till mästare framför näsan på våra eviga rivaler. Det var ett Milanoderby som kunde skicka våra eviga rivaler till UEFA-cupen. Det var ett Milanoderby som Inter aldrig riktigt kom in i och förlorade rättvist.
Mister Mancini ställde upp med Julio Cesar i mål och med Chivu, Matrix, Rivas och Maicon i backlinjen. Ingen Jimenez och ingen Deki utan Maniche som offensiv pjäs på mittfält framför Zanetti, Vieira och Cambiasso. Det är väl bara Mancini som i nuläget ser Maniche som en kreativ spelare. En intressant fråga är vad il Mister har emot kreativa chilenare.
Han misshandlade Pizarro under hans tid i Inter och han misshandlar Jimenez nu. På topp startade den argentinska duon: Cruz och Crespo. Blev lite förvånad att han inte valde att starta med Super-Mario i god form. Crespo har väl inte rosat marknaden direkt.
Milan startade med Kalac – Favalli, Nesta, Kaladze, Bonera – Ambro, Gattuso, Pirlo – Seedorf, Kaká – Inzaghi.
Milan, som hade mest att spela för tog tag i spelet direkt. Trots en stark defensiv mittfält fick Kaká göra lite som han ville. Våg efter våg av Milananfall slog med full kraft mot Inters backlinje som fick kämpa hårt för att inte släppa till något. Tyvärr inte alltid juste, redan efter 17 minuter hade Rivas fått ett guld efter en rugbytackling mot Jesuspojken.
Inter då? Sporadiska bollar nådde de övergivna sydamerikanarna på topp men allt som oftast kom ett Milanhuvud och nickade undan bollen. Att första halvlek slutade 0-0 får man tillskriva backlinjen och coola Cesar. I ärlighetens namn borde Milan ha haft med sig minst 1-0 men Pippos nick gick strax utanför Cesars stolpe i slutsekunderna av första halvlek.
Andra halvlek hade inte mer än hunnit börja förrän Pippo fick revansch från missen då han denna gång nickade bollen i mål efter inlägg från Jesuspojken. I likhet med de två senaste derbyna tog Milan alltså ledningen men till skillnad från de andra matcherna var det fullt rättvist denna gång.
Inter då? Skulle man vakna upp från sin komaliknande stillestånd? Inte riktigt… Vieira valde att istället drälla med bollen och så hade vi ett one-o-one läge mellan Kaká och Julio Cesar. Och trots att vår keeper gör allt rätt och går ut och gör sig stor så har Kaká inga större problem med att rulla in tvåan.
Nu reagerar Inter. Mancio sätter in Balottelli istället för Rivas och Suazo istället för en osynlig Crespo och senare även Maxwell istället för bleke Maniche och Inter får ett visst tryck mot Milanmålet. I 75:e minuten får Inter ett intressant frisparksläge efter en brysk tackling signerad Ambrosini. I vanliga fall hade det blivit den vanliga pet-och-Zlatan-går-på-kraft-varianten, men eftersom vår supersvensk fortfarande rehabar hemma i Malmö fick istället Cruz ta hand om den.
Har ni någon gång frågat er om det verkligen gör någon skillnad när en spelare hoppar över bollen eller fintar skott? Minns inte vem det var som tog ett par steg mot bollen, lite för att se ifall muren skulle rusa, men det räckte för att Kalac skulle ta ett steg mot mitten och i nästa sekund seglade bollen in i målvaktens hörn. Målet är väl en målvaktstabbe då målvakten skall koncentrera sig på sin hörn och låta muren ta den andra, men jag väljer att se det som en tjusig variant ifrån Inter och framför allt av poncharello. 2-1 och hoppet väcktes till liv. Tyvärr blev det inte mer. Vi fick en vas chans till på övertid av övertid, men när det som mest gällde satte Chivu bollen tre meter över ribban. Och jag som trodde att rumänen var en frisparkspecialist. En sådan ska väl åtminstone få bollen på mål.
Vad kan man säga efter en derbyförlust? Milan hade mest att spela för och visade den största viljan – därför vann de också rättvist.
Inter går inte att känna igen i denna match och det är för jävligt att man gör en av de säsongens blekaste insatser mot just Milan.
Men för alla milanisti som tror sig vara bäst i stan nu: Inter vann hemma med 2-1, ni vann hemma med 2-1, lika i den statistiken alltså. Då får man se till poängen och läge i tabellen istället…
Arena: Giuseppe Meazza
Publik: 82 600 (fullsatt)
Mål: Inzaghi (51), Kaká (56), Cruz (76)
Varningar: Rivas (17), Pirlo (73), Ambrosini (75), Bonera /78), Chivu (89), Materazzi (89), Jankulovski (90).
Domare: Roberto Rosetti
