Tre derbymatcher vi minns - och tre vi helst vill glömma
Snart dags för il derby della Madonnina. Vi ser tillbaka på sex derbyn. Tre vi mer än gärna minns och tre som vi helst av allt vill glömma.
Interisti, vi står på toppen av världen, men sanningen är den att det inte alltid varit så. Att vara Interist är inte att se segern som vardag. Vi har gått igenom skärselden för att komma dit vi är nu. Att vara Interist är en plåga, en plåga vi själva valt att leva med. I dessa tider skördar vi frukterna av allt vad vi har givit men vi får inte glömma att det inte alltid varit så...
Varför jag väljer att ta med tre derbyförluster? Under tiden jag skrivit artikeln har jag ställt mig samma fråga. Men jag tror att både laget och vi fans måste möta Milan med en stor ödmjukhet, inte en överdriven respekt men ödmjukhet. Det är inte Ascoli vi möter. Detta är en av världens största matcher.
______________________________________________________
Mörkret - tre matcher vi helst vill glömma
Förnedringen
Milan spelar ut Inter på San Siro med 6-0 efter två mål av Comandini, ett av Giunti, två av Schevchenko och avslutningsmålet av Serginho. Nattsvart.
Vändningen
Inter leder med betryggande 2-0 i halvlek efter mål av Stankovic och numera-i-Juve-Zanetti, men när matchen är slut så står det 3-2. Reduceringsmålet gjordes av Jon Dahl Tomassen, kvitteringsmålet av Kaka. Segermålet görs av förre Interspelaren Seedorf. Mörker.
Fackelregnet
Champions Leaguekvartsfinalen 2005. Det var året Inter kryssade alla matcher utom derbyna mot Milan som förlorades. Första kvarten hade förlorats med 2-0 och andra hade inte börjat bättre, efter mål av Interdödaren Schevchenko. När så Cambiasso fick ett mål bortdömt blev det för mycket för Curva Nord som lät hundratals bengaler regna ner på plan, bland annat över Dida. Efter den incidenten blev brassen aldrig vad han en gång varit. Matchen avbryts och Inter döms till en 3-0-förlust och får säsongen därpå spela CL-gruppspelet inför tomma läktare.
______________________________________________________
Ljuset - Tre matcher vi mer än gärna minns
Adriano vs. Vieri
Säsongen 05/06 blev ingen höjdare för Inter. Visserligen vann man en scudetto men det efter att Juventus, Milan & Co fastnat med handen i kakburken. Till säsongen hade man dessutom förlorat en av klubbens fanbärare -Christian Vieri- till Milan.
Milan hade precis kvitterat en Interledning precis i slutet av matchen. Klockan har tickat över 90 minuter. Hörna till Inter. Hårt inåtskruvat. Bobo Iscariot markerar Adriano men likväl är det brassen som når högst och avgör matchen. Enorm Jubel.
Elddopet
Juve spelade i Serie B och Milan hade börjat med –9. Allt var upplagt för Inter men man hade börjat aningen skakigt. Den 26:e oktober mötte vi Milan. Matchen handlade inte bara om tre poäng – vann Inter visade de vilka som var nya herrar över Italien, förlorade de skulle de fortsätta vara de evigt underpresterande.
Matchen börjar i ett furiöst tempo. Khaladze hade ett superläge efter två minuter men sen gick resten av första halvlek till Inter. Crespo öppnade målskyttet med ett nickmål och Stankovic satte tvåan med ett underbart långskott efter väggspel med Maicon. Andra halvlek börjar lika bra med en kontring en Zlatan-chip över Nesta och 3-0. Milan tuggar dock in sig i matchen igen och reducerar genom Seedorf. Trycket fortsätter och Gilardino gör ett mål – offside. Tremålsledningen återtas dock snabbare än väntat då Matrix når högst på en frispark och gör 4-1. Marco passar på att gratulera sonen på födelsedagen och blir utvisad. Med en man mindre blir Inter kraftigt tillbakapressade och på ett Cafú-inlägg gör Gilardino ett regelrätt mål. 4-2 och en hel del kvar att spela på. Milan gör sånär 4-3 men Julio Cesar gör en sjuk dubbelräddning som kommer visa sig helt avgörande då Kaká strax därefter lyckas lyfta in trean. Trots ett par chanser till lyckas Inter hålla undan och den mest dramatiska madonnina-derbyt på mannaminne slutar med Intervinst.
Kungaskiftet
Samma säsong som elddopet. Inter möter Milan som under vintermercaton köpt Interfansens förre gunstling: Ronaldo, brassen som en gång i tiden bidragit med att Zlatan blivit interist.
I första halvlek görs bara ett mål – och det av Judas himself som samtidigt passar på att håna fansen som stöttat honom när han hade som svårast i karriären. Milanfans världen över hånskrattar Inter rakt upp i ansiktet. Ännu en förre detta Interspelare avgör mot sin gamla klubb. Men vad alla milanisti glömt är att det spelas två halvlekar. Inter byter in Julio Cruz istället för Crespo (som dittills missat allt) och tillsammans med Interfansens nye kelgris Zlatan Ibrahimovic vänder de matchen. Först gör Zlatan bort Jankulovski, slår ett stenhårt inlägg som Dida får fingrarna på men inte bättre än att Trädgårdsmästaren gör mål. Minuten senare klackar densamme en decimeter över ribban och när matchen står och väger som mest kommer Super-Sub förbi en förödmjukad Jankulovski och slår en perfekt pass snett inått bakåt till Ibrahimovic som behärskat slår in karriärens andra mål på Milan. Matchen slutar 2-1, Zlatan besegrar än en barndomsidolen (slog ut Real Madrid med Juve) och när säsongen är slut vinner Zlatan sin tredje scudetti. Hur många Ronaldo har? 0.
______________________________________________________
Tre derbyn att minnas och tre vi helst av allt glömmer. Men kom ihåg att vi lever i en Inter-era. Detta är vår tid. De tre vinsterna ligger närmare i tiden än förlusterna. Vinden har vänt.
Vi är mästarna - Vi är Milano.
Forza Inter! Milan Merda
