Vi gjorde vad vi skulle
Det var viktigt denna match att få hål på Fiorentinas försvar tidigt. Annars skulle det bli så att ju längre matchen gick - ju längre Fiorentinas massiva försvar kunde hålla undan - desto mer frustrerande skulle det vara för Inter. Det såg riktigt dåligt ut till det förlösande slumpmålet av Kallon i minut 44 - efter det var segern aldrig hotad.
Såhär skrev jag inför matchen; "Fiorentinas försvar är det inget större fel på och samtidigt så låser sig Inters anfallspel rätt så ofta. Denna kombination gör att jag tror på en seger, men inte någon målrik seger. Ett resultat som 2-0 är att vänta".
Tyvärr så följde jag inte mina egna tankar när det gällde tipstävlingen - där ändrade jag i sista sekunden till 3-0...
Skall jag vara ärlig så var jag riktigt orolig att det inte skulle gå vägen mot Fiorentina. Ok att de också hade mängder av skador, men jag trodde att vårt 3-5-2 skulle bräcka oss. Inledningsvis så såg det inte alls bra ut för Inter. Med lite mer kyla i avslutet så kunde laget från den vackra staden Florens ha ledat redan efter tio minuter; Benin hade ett öppet med Toldo som bara skall vara mål, men Toldo gjorde en fin räddning till Mancinis förtret.
Annars så var inte den första halvleken så mycket att hurra över. Inter kom ingen vart i sitt anfallsspel och skapade ingen rejäl målchans. Vi hade massor av bollinnehav men konkreta målchanser lyste med sin frånvaro. Jag satt på O´Learys och såg matchen och funderade sedan i halvlek över hur många gånger jag yttrade frasen; "Conceicao, din j*vla sopa!". Jag blev så besviken på honom att han inte lyckades skapa någonting. Visst, vi bör ge honom några matcher så att han "kommer in i det" - men jag är en otålig människa! Att sedan Guly spelar sitt vanliga spel på vänsterkanten, vilket innebär att inte speciellt många chanser skapas och undertecknad drömmer iväg mot matcher med Recoba på samma kant, gjorde att jag blev ännu mer otålig - speciellt då kantspelet skall vara det som gör Cupers lag bra!
I minut 44 så kommer då det förlösande 1-0 målet; via Emre och en rundspark av Vieri så får Kallon bollen och snubblar - bokstavligen - in den i målet. Efter det så är jag ej orolig något mer. Innan det så har Baronio blivit skadad och utbytt mot Amaral. Jag ogillar skador i fotbollen, men i o m att Baronio är så pass duktig så kändes det skönt att han inte var på planen något mer.
Just Amaral kom att ha den avgörande rollen i matchen. Tio minuter in i andra halvlek så möts han i en duell mot Emre. Emre som är kvickfotad fintar upp han på läktaren och så slänger Amaral ut benet och fullkomligt sparkar ner honom - den mest solklara straff jag sett på så länge jag minns. Bobo sätter den enkelt vid vänster stolpe. Nu handlar det bara om en defilering från Inters sida. Vårt anfallsspel fortsätter att låsa sig och vi passar mest runt hela tiden. Vi hade ett enormt bollinnehav, men vi fick verkligen inte ut mycket av det. Det är iofs inte lätt att spela fotboll då bara ett av lagen vill det, men har man såpass mycket bollinnehav så vill man se ett högre tempo för att kunna luckra upp Fiorentinas försvar - inte det söliga "pass-i-sidled-spelet" som pågick mest hela andra halvlek.
Det roligaste med denna match var när Ronaldo återigen gjorde comeback! Jag satt i min stol och skruvade på mig och bara ryste av hela min kropp. Jag var riktigt nervös att han skulle åka på en ny skada, precis som han gjort vid varje försök att komma tillbaka hittills. Men gladeligen konstaterade jag att han klarade sig utan någon ny åkomma! Han hann dessutom med att ge lite smakprov på några av sina underbara finter. Ge killen en sisådär fem matcher så skall vi nog få se en Ronaldo som är likvärdig Kallon iallafall...
En skön och viktig seger! Men i ärlighetens namn så om Benin hade gjort mål på sin chans i första halvlek så hade det sett väldigt tungt ut - jag är inte säker på att vi had e lyckats vinna då. Men "bra lag har tur" - det är väl så det heter!
Individuella spelarbetyg kommer senare
Må väl!