Inter - Sampdoria 1-0 "Adriano knockade Sampdoria"
Adriano gjorde sitt tredje mål på fyra matcher när Inter besegrade Sampdoria på San Siro i en annars rätt tråkig och småful match.
Juventus låg inför matchen mellan Inter-Sampdoria etta i tabellen med +1 i målskillnad jämfört med Inter. Inter var alltså tvungna att ta poäng och helst då vinna för att ta tillbaka sin serieledning.
Mourinho valde att blanda friskt i startelvan. Istället för Cordoba fick Chivu chansen bredvid Samuel och istället för Maxwell startade talangen Santon som tidigare i veckan debuterat i A-laget mot Roma. Mittfältet såg ut som vanligt men på topp startade vi med Mancini och Adriano.
Startelvan: Julio Cesar; Santon, Chivu, Samuel, Maicon; Zanetti, Cambiasso, Muntari; Stankovic; Mancini, Adriano.
Ett skadedrabbat Sampdoria saknade bland annat galionsfiguren Cassano och fick spela vicekaptenen och mittfältaren Palombo som försvar i en trebackslinje. På topp hade man nyförvärvet från Fiorentina Pazzini som skulle göra det framåt.
Matchen började i något som mest påminde om promenadtempo. När Inter väl bestämde sig för att gå framåt var det på högerkanten genom Maicon. Men skärpan på inläggen och genombrotten av brassen misslyckades inledningsvis. Sampdoria å andra sidan försökte mest attackera på Inters vänsterflank för att sätta press på 18-årige Davide Santon. Periodvist lyckades man väl med den planen men unge Santon visade prov på ett fint blick för spelet och en hel del tekniska finesser som han inte skämdes för att visa upp.
Det intressanta med denna match skulle vara att se om Inter är så Ibra-beroende som alla "experter" påstår. En sak är i alla fall säker, med Ibrahimovic på plan så har Inter en hel annan dimension och ett helt annat spel på plan. Nu var det väl tänkt att Adriano agera target och Mancini gå på djupet men vid flera tillfällen såg vi Mancini som fick ta emot bollarna vid mittcirkeln. Även om Mancini inte är en liten kille (184 cm/82 kg) så är han heller ingen Zlatan. När han väl fick tillfälle att kontrollera bollen så var det oftast två försvarare som utan större problem kunde plocka bort honom. Och det var när han väl fick kontroll på den. För det mesta studsade den bara ifrån honom.
Nej, spelet stämde inte riktigt för Inter då man saknade Zlatans tyngd centralt i banan och då kantspelarna ofta misslyckades med inläggen. Sampdoria försökte så gott de kunde, främst genom litauiske Stankevicius men blev gång på gång stoppade av en välsamlad Interförsvar. Inte förrän efter en halvtimmes spel fick matchen sin första riktigt heta chans. Zanetti gick på djupet och fick bollen spelad av Cambiasso. På en touch fixade sedan kaptenen in ett inlägg som sökte sig mot Adrianos panna. Störd av försvararen missade dock jätten läget genom att helt enkelt nicka över.
Adriano fick ytterligare ett drömläge någon minut senare då en Maiconpass hittade Adri i bortre delen av straffområdet men oturligt nog missade han bollen helt. Under tiden hade spelet på plan blivit grinigare och grinigare. Adriano bjöd en Doriaback på en magsugare och borde självklart ha åkt ut för det men å andra sidan ska väl alla moralpredikanter inte kasta sten i glashus då en Sampdoriaback satte en väl medveten armbåge i skallen på Muntari som spräckte huden och fick gå ut och behandlas för det. Jag försvarar inte Adrianos tilltag, det borde ha varit rött och på och utanför fotbollsplanen räknas det som misshandel, men man får väl sätta ett slag i solar plexus i perspektiv med en armbåge i närheten av tinningen som faktiskt kan döda. Men det är klart, spelare som Adriano och Zlatan ska dömas efter andra parametrar eftersom de ju är stjärnor i Inter och när de gör fel är det mer fel än när en back i Doria gör det...
I hela villervallan av fula tilltyg på plan fick José Mourinho lämna plan då han protesterade över domarens insatser. Därför fick han från läktarplats se när Inter på de tre minuternas tillägg kunde spräcka Samps nolla. Maicon skickade iväg sin back att köpa korv och kunde sedan skicka en perfekt inlägg till Adriano som denna gång inte kunde missa. Första halvlek slutade 1-0.
Till andra halvlek bytte Mourinho in Cordoba istället för Samuel, som ju legat influensasjuk under veckan. Även Doria fick göra ett byte i början av halvleken då man fick backen Gastaldello skadad vilket innebar att man nu hade två renodlade försvarare som var friska och hela i truppen. Och det blev inte mycket bättre då Raggi fick kliva av plan för då hade man bara en renodlad försvarare på plan. All heder åt Genualaget som dock fortsatte anfalla genom främst Pazzini. Tur då för Inter att man bytt in snabbe Cordoba som helt käkade upp den förre Viola-anfallaren i andra halvlek.
För Inters del var det mest Muntari och Stankovic som försökte sig på kreativa lösningar. Muntaris skott räddades av Castellazzi och Stankovic bomb träffade än en gång ribban (senast mot Roma hade han ribbträff). Spelet blev faktiskt riktigt sevärd en bit in i andra halvlek då båda lagen skapade en hel del lägen. Dessutom gjorde Inter ett par byten som bidrog till lite mer fart. Mancini fick kliva av till förmån av Figo och Chivu haltade ut och in kom Maxwell (vilket betydde att Inter hade tre ytterbackar i försvaret). Efter sex (!!!) tilläggsminuter kunde domaren äntligen avsluta den 99 minuter långa matchen.
Frågor&Svar
Var segern rättvis? Även om det bara blev 1-0 så säger magkänslan att Inter malt på tills man fått ett ledningsmål. Under stora delar av andra halvlek försökte man mest rulla boll. Sampdoria hade en riktigt vass chans och den kom på tilläggstid av andra halvlek. Så ja, segern var rättvis.
Är Inter Ibra-beroende? Med Zlatan på plan får man ett helt annat spel. Framför allt i targetmomenten då man ska hålla bollen offensivt för att kunna bygga upp ett anfall är svensken helt outstanding. Så man får väl faktiskt säga att ja, Inter är väldigt beroende av Zlatan. Men ta bort Del Piero från Juve, Kaká från Milan och Totti från Roma så kommer ni se att det inte bara är Inter som är väldigt beroende av en stjärna.
Är Adriano tillbaka? 3 mål på 4 matcher kan bara matchas av Zlatans 4/4. Framför allt ser man intentionerna och viljan hos Adriano. Att påstå att han är världsklass eller i kalasform är att ta i, men han är definitivt på gång...
Glöm inte att nästa Serie A-match spelas redan på onsdag då Inter åker till Sicilien för att möta elefanterna från Catania. Forza Campioni!