Inter-Torino 1-1 "Två förlorade poäng"
Inter tog emot Turins stolthet i hopp om att rycka ifrån Juventus. Men man lyckades bara med ett kryss efter en stormatch av Sereni i Toro-målet.
På grund av skador och avstängningar tvingades Mourinho till en hel del ändringar i startelvan. Istället för Samuel fick Nico Burdisso åter chansen och på Muntaris plats spelade Maxwell som ju blivit petad av Santon. Bredvid jubilerande Ibra på topp (100 svartblåa matcher) fick Cruz förtroendet då Adrianos avstängning fortfarande gäller.
Startelvan: Julio Cesar; Santon, Burdisso, Cordoba, Maicon; Maxwell, Cambiasso, Zanetti; Stankovic; Ibrahimovic, Cruz.
Matchen börjar i en sån där typisk småtrevlig italiensk tempo där lagen känner på varann utan att skapa några riktiga farligheter. Torino försökte med några tidiga avslut men en väl samlad Interförsvar hade inga problem att plocka bort Bianchi och Rosina. Framför allt Cambiasso spelade som en stor vägg framför backlinjen och alla bollar hamnade så småningom hos den mångsidige argentinaren.
När Inter väl anföll så gjorde man det på ett exemplariskt sätt. Man sökte tidiga inlägg på fyrtornen där framme och hela tiden överlappade Santon och Maicon på var sin kant för att bjuda på alternativ. Om Cambiasso var den som styrde försvaret så var det Stankovic som styrde pulsen i anfallet. Det var han som fördelade bollarna till ytterbackarna, stack in på Zlatan eller skickade iväg en cross till Cruz. Men tyvärr så var man lite väl tam på avsluten.
Just Cruz var den som fick de hetaste chanserna i första halvlek. Deki skickade en boll mot Cruz som Sereni i Toromålet kunde boxa bort. Zlatan skickade en fin cross som argentinaren klumpigt fick på handen och på så sätt också en korrekt dömd gult kort. Sedan försökte han på avstånd men även denna gång plockades den bort av Sereni.
Inter har, trots 5-6 spelare runt 1.90 varit riktigt tama på fasta situationer. Visserligen har man gjort ett par mål på hörnor och frisparkar men egentligen borde varje fast situation vara ett vapen för Inter. Idag såg vi faktiskt riktigt vassa hörnor. Första halvleks vassaste chans kom på en sådan då Cruz nickar stenhårt vid stolpen men Sereni gör en riktigt tjusig TV-räddning på.
Någon minut senare sträcker sig Stankovic och tvingas byta. Väldigt synd då serben verkligen formtoppat sig de senaste veckorna. In kommer den rutinerade Figo. Första halvlek slutar 0-0 men med mersmak.
I halvlek var känslorna dem att Inter skulle komma ut och köra över Torino. I ärlighetens namn hade turinarna inte haft särskilt mycket att komma med. Och även om Inters avslut var väldigt tama så kändes det som att Inter hela tiden hade en växel att lägga i. Annars kunde man konstatera att ingen i laget föll ur ramarna. Unge Santon fortsätter att spela som om han var tio år äldre och vanligtvis nervöse Burdisso känder stabil bredvid Cordoba. Bäst i första halvlek var annars den argentiska städpatrullen Cambiasso&Zanetti som hela tiden snodde åt sig bollarna och alltid spelade sig ut på ett elegant sätt.
Andra halvlek blåste igång och Mourinho hade redan då gjort sitt andra byte. Ut med Max och in med Quaresma. Bort med 4-3-1-2 och istället köra en 4-4-2 med en rak mittfält och två portugiser på var sin kant. Men det var Torino som tog tag i taktpinnen och redan efter 50 sekunder hade man skapat en halvchans. Inter såg småchockat ut och det dröjde inte länge förrän Abate blev alldeles ensam på vänsterkanten och måtta in på Bianchis panna. Bergamosonen gjorde inga misstag utan satte bollen i mål då Cesar var på väg åt andra hållet och hade balansen helt fel. Slarvigt av Santon att lämna Abate ensam? Dåligt av Cordoba att inte vinna duellen med Bianchi? Okyligt av Cesar att inte stå kvar längre? Nää, framför allt väldigt tjusigt av Torino. 0-1 och chockstart på andra halvlek.
Inter satte nu in den där högre växeln men tyvärr krånglade motorn något alldeles förskräckligt då bollen kom ut på vänsterkanten. Ricardo Quaresma har hamnat i en väldigt tråkig nedåtgående spiral. Dålig självförtroende ger dåliga träningar som ger en plats på bänken eller på läktaren. Och när han väl får chansen vill han visa hela världen att han egentligen ä en superstar att han hela tiden överarbetar alla situationer. Istället för att slå ett tidigt inlägg blir det att han ska dra en gubbe. Visserligen kommer han förbi denna men då finns det alltid en annan som ger understöd. Det funkar kanske i Portugal men inte i syniska Serie A.
Inter visade i alla fall tendenser på att komma närmare och närmare. På en vass hörna halkar Cordobas bevakare inte en gång men två vilket lämnar Café Colombia helt öppen gata att nicka bollen i mål. Som vilken rutinerad anfallere som helst sätter han nicken stenhårt i backen för att göra det så svårt som möjligt för målvakten. Men än en gång lyckas Sereni göra en kalasräddning.
"Domarnas favoritlag" Inter borde än en gång ha fått en straff då en boll studsade upp på armen på Abate men domaren valde att felaktigt fria. (Förväntar att Roma-red som verkar ha bra koll på alla Inters felaktiga domslut skriver ett argt inlägg där de fördömmer Torinos hemska justiciemord och drar paralleller till andra fuskande lag i seriesystemet...) Karman var dock på Inters sida. Halvminuten senare fixade man nämligen en hörna och högst på den nådde Nicolás Burdisso trots att han hade en gubbe hängandes bakom sig och målvakten som rusade ut. Att se Nicos glädje efter målet var väldigt fint. Argentinaren har sågats och häcklats, inte minst av mig, men han har ett stort Interhjärta och framför allt en enorm vilja. Kvitterat och 1-1.
Nu blir matchen riktigt rolig att kolla på. Inter sluggar på medan Torino satsar på snabba kontringar på Rosina. Cruz serverar bollen till Quaresma som bara har att placera in bollen men istället låter han den studsa för att skjuta den på halvvolley/saxspark vilket bara ränderar i att den landar på andra étage på San Siro och att hemmafansen nu tappar tålamodet med yttern och visslar ut honom.
Ungefär samtidigt väljer Mourinho att göra sitt sista byte. Ut med Cruz och in med Crespo. Zlatan då? Efter en, i Zlatanmått, anonym första halvlek spelade han upp sig i andra. Och som vanligt var det han som stod bakom det mesta offensivt. Davide Santon bröt snyggt in mot Torinoboxen, om Zlatan hade varit en vanlig anfallare hade han stuckit på djupet för att få en instickare eller vara med på en eventuell retur. Men Zlatan är ingen vanlig anfallare. Han tar istället ett par steg bak ut från boxen, gör sig på så sätt fri från sin bevakare och öppen för en pass. Santon spelar svensken men Zlatans skott går tyvärr utanför.
Torino spelade under tiden väldigt smart. Samlat försvar samtidigt som man hade Rosina som jagade där uppe. Man bytte ut tunge Bianchi istället för den kvickare Stellone. Och hade inte Cordoba varit furbo nog att dra ner Abate hade Toro kommit 4 mot 2. Smart av Cordoba som fick ett gult kort.
I slutminuterna satsade Inter allt på ett mål. Quaresma fick ett superläge efter en fin framspelning av Figo men ekvationen Quaresma+storklubb=fiasko verkar vara en realitet och portugisen missade såklart. På tillägg hade Zlatan en nick i stolpen som så småning om hamnade hos Cambiasso som sköt så att det hamnade hos Crespo som fick den på Sereni. Matchen slutade 1-1 och ett tappert Torino fick med sig en pinne.
Frågor&Svar
Var kryss rättvist? Torino gör en bra match där man hela tiden backar hem med åtta gubbar och hoppas på att anfallarna ska få en chans. Nu får man en chans och gör mål på den. Samtidigt skapar Inter en massa lägen och borde ha vunnit matchen med ett par bollar. Sereni gör en stormatch. Etta hade varit rättvisare men stort éloge till Toro.
Hur klarar sig en backlinje med skakige Burdisso och 18-årige Santon? Många har gett upp hoppet om Nico. Han är inte de stora matchernas man, om man säger så. Men idag var han faktiskt felfri och visade än en gång sin farlighet på fasta. I sådana här matcher är Nico en helt OK alternativ i backlinjen. Nico är inte purung längre men kom ihåg att Materazzi inte blommade ut förrän han var 32! En som kommer att blomma ut destu tidigare är Davide Santon. Visserligen är han inte på plats när Abate slår inlägget som föranledde målet. Men är man en offensiv back får man räkna med att inte alltid hinna hem.
Hur pass är egentligen formen hos Inter 2009? Under årets första månad har man verkligen blandat och gett. Vissa påstår att spelarna är tunga i benen eftersom Mourinho hårdtränat laget under vinteruppehållet för att vara i maximal form till mötena mot United. I vilket fall som helst har man ändå lyckats dryga ut sin ledning under 2009. Det är bara en tidsfråga innan spelet flyter på som vi är vana och vinsterna börjar radas upp igen. För tillfället ser jag varken Milan eller Juve som ett större hot till Inters fjärde scudetto i rad. De har redan slarvat bort sina chanser denna säsong på egen hand.
