Drömresan - del 3
Här de sista raderna från min tripp till Italien och upplevelser under den underbara matchen Inter-Roma.
Lite senare då Zebina med en korkad höger sänkte Recoba var Romas desperata försök att hämta upp underläget bortblåsta. Och Intefansen var inget vidare glada på Zebina. När Romaklacken drog upp en banderoll med angrepp mot Moratti ljöd ramsorna från Curva Nord allt tätare. ”Romanista pezzo di merda” sjöngs i flera minuter och Romas desperation på plan spred sig nu även till läktarhåll. Där Romafansens sista utväg blev att starta bråk med polisen, precis som förra årets möte på San Siro då Inter vann med 2-0. De sisat 5-10 minuterna av matchen var bara en lång väntan på slutsignalen då fansen roade sig med att jubla varje pass som Inter slog inom laget. Kravallerna på Södra läktaren mellan Romafans och polis höll fortfarande på då vi senare lämnade arenan.
När slutsignalen ljöd dryga tjugo minuter senare var jag verkligen inte ensam om att gråtandes och sjungandes hylla våra hjältar. På väg ut från arenan sjöng alla som möttes i utgångarna och ett blåsvart myller slog följe mot staden. Trots att natten var lite kylig behöll jag jackan av och fick mig både den ena och andra dunken i ryggen av lyckliga Interfans på tunnelbanan. Efter en pizza på vårt ställe vid hotellet sov jag som en stock. Först på måndagsmorgonen kunde jag börja reflektera över vad jag hade varit med om. Och när jag inhandlade en dagsfärsk Corriere dello Sport och en Gazzetta dello Sport efter frukost förstod jag lite bättre. På Corriere dello Sport stod det två ord, ”Re Recoba” (Kung Recoba). Jag njöt i fulla drag. Återtåget mot Karlstad via Kastrup och Arlanda blev en enda skönhetssömn för min del. Jag kostade på mig det efter vad jag upplevt. Drömresa var ordet. Hoppas att fler av er får uppleva något liknande, det var helt otroligt. Min största upplevelse hittills helt klart.
