Inter - Atalanta 1-2
Jag drömde dagen innan matchen att det skulle bli 1-2 mellan Inter och Atalanta. När jag vaknade så viftade jag bort det omedelbart. Inter skulle ju bara köra över Atalanta. Men, det skulle visa sig att det var en sanndröm...
1-2. Ett tråkigt resultat som vi fått bevittna tre gånger denna säsong med Inter. Först ut var Chievo. Sen var Bologna för svåra. Nu hade turen kommit till Atalanta. Den fjärde förlusten denna säsong kom mot ett, för dagen mycket taggat, lag från Bergamo.
Det första jag vill poängtera är att förlusten mot Feyenoord inte hade någon influens på förlusten mot Atalanta. Många har påstått att 0-1 på San Siro med ett b-betonat Inter skulle ha satt Inter ur balans. Det påståendet tycker jag saknar grund och är alldeles för förhastat.
För det första så vet alla med vilken attityd vi bemöter Uefa-cupen. Att vi startade med endast t r e stycken ordinarie spelare mot dem på hemmaplan säger väl allt. Ligan går först, därmed basta!
Sen så hade vi faktiskt mycket väl kunnat vinna matchen mot Feyenoord. Otroligt dåligt sikte hos Ventola och Kallon var det enda som stod emellan oss och en vinst. Chansmässigt så var vi lika farliga som laget från Rotterdam, men vi hade helt enkelt inte marginalerna med oss. Jag är helt övertygad om att det inte sänkte moralen för laget som helhet. Däremot så tror jag att det tog hårt på Kallon som verkligen har problem att hitta målet just nu. Dock så är Kallon inte något namn för förstaelvan just nu och det har därmed inte något med saken att göra.
Laget gör en rätt slät figur mot Atalanta. De enda som får godkänt i mina ögon är Vieri och Seedorf. För första gången så blev jag något besviken på vår kapten. Det andra målet får han helt och hållet ta på sig. Han släppte markeringen på sin kant, vilket straffade sig dyrt. Men, vem är jag att klaga på honom? Herregud. Han har varit jämnast genom hela säsongen och han måste få göra misstag han också.
Det som gjorde mig mycket orolig med söndagens match var hur vårt försvar agerade. Min kamrat i TV-soffan sade flera gånger: "Alltså, vad håller Inters försvar på med?". Båda han och jag förundrades över hur pass ojämt de agerade. Ena stunden är de hur pass stabila som helst, för att andra stunden gå bort sig totalt. Det kändes nära till hands att jag skulle måsta revidera mina tankar om att vi skulle ha ett av världens bästa försvar.
Cordoba får ta på sig första målet. Inlägget är helt perfekt från högerkanten, men Cordobas timing i upphoppet är under all kritik. Precis som vid Trezeguets mål på San Siro så timar han sitt upphopp fel och bollen dimper ner på motståndaren bakom honom. 1-0 till Atalanta i den 44: e minuten. Jag började bli orolig.
Recoba, Dalmat och Seedorf är killarna som skall skapa chanser för Inter. Seedorf är godkänd matchen igenom. När det gäller Dalmat och Recoba så var de allt annat än godkända. De är båda otroligt slarviga och verkar inte alls taggade. Det syntes tidigt att det kunde bli en tråkig eftermiddag i TV-soffan.
Andra halvlek hinner knappt starta förrän Vieri har kvitterat. Med ett otroligt häng i luften så nickade han in Matrix perfekta inlägg. 1-1 och nu jäklar skulle vi bara köra över dom i andra halvlek! Dock så fortsätter det krampaktiga spelet från Recobas sida. Det kändes bara som en tidsfråga när Ronaldo skulle komma in. Conceicao och Kallon byts in för att skapa lite oreda i Atalantaförsvaret. De lyckas inte med denna uppgift. Atalanta lyckas med att göra 1-2 i den andra halvleken. Nu var det kört. Det kändes verkligen så.
Sista bytet var bara tvunget att vara Ronaldo. Ok, Ronaldo kanske inte är i världens bästa form, men han borde ändå ha bytts in. Vi vet alla att Ronaldo får frisparkar bara han snubblar. Så om inte för hans spelmässiga kvalitéer så borde Cuper ha bytt in honom för att skapa lite yta för Vieri och för att vi kunde ha fått lite farliga frisparkslägen.
Men istället så skadar sig Simic. Detta gör att Guly måste bytas in som vänsterback. Under den tid som Simic är vid sidan om planen för att undersökas så hinner Atalanta få två chanser att punktera matchen. De missar dessa lägen, men för Atalantas del så spelade det ingen roll. De lyckas ändå hålla sin ledning till slutsignalen.
Inter skapade bara några bra lägen i den andra halvleken. De bästa var två nickar från nära håll från Cordoba och Vieri som Taibi med stora besvär lyckades klara.
Atalanta vann det 100: e mötet lagen emellan och de gjorde det välförkänt. De spelade så bra som de bara kan göra och Inter hade inte en speciellt lyckad dag. Storspel av Taibi och en Recoba i uselt slag förstörde matchen mot Atalanta.
Vi tar nya tag mot Feyenoord. Det skall bli mycket intressant att se vilket lag som Cuper ställer upp med i Rotterdam.
Må väl!