Nära skjuter ingen hare…
Vi förtjänade inte att gå vidare mot Valencia. I semifinalerna mot Feyenoord så hade vi många fler chanser än våra motståndare, men vi lyckades ändå inte ta oss vidare till finalen. Jag har sagt det förut och jag säger det igen; What goes around, comes around…
Usch, vad svårt det var att spekulera i hur gårdagens match skulle gå! Det har varit tydligt en längre tid, trots förnekanden av såväl spelare som Hector Cuper, att vi verkligen satsar på ligan – Uefa-cupen kom i andra hand. Det har synts på laguppställningarna som Cuper har valt, gårdagen var inget undantag. Både Vieri och Recoba fick sitta och frysa på Inters avbytarbänk hela matchen.
Vissa har på forumet gått in och ifrågasatt min pessimism inför gårdagens match. De har frågat mig hur jag kunde tro att Inter kunde förlora mot ett lag som Feyenoord. Jag vidhåller att Feyenoord är ett mycket starkt lag. De ligger tvåa i den holländska ligan och laget är fullt av duktiga spelare. Jag ser det inte som ett stort misslyckande att vi inte gått vidare. Vi mötte ett duktigt lag och vi hade verkligen inte marginalerna med oss.
Förutsättningarna inför gårdagens match kunde ha varit bättre; endast två av nio backar var tillgängliga för Mister Cuper. Dessutom så förlorade vi förra helgen mot Atalanta och därmed jämnades racet om Scudetton till avsevärt. I o m förlusten förra helgen så har det blivit än viktigare att vi har de allra bästa spelarna friska i slutspurten. Utifrån dessa förutsättningar så förstod man att förstaelvan skulle vara b-betonad.
Cuper lät 18 –åriga backlöftet Salvatore Ferraro börja som högerback. Detta gjorde att Il Capitano fick flytta över till vänsterbackspositionen. Som mittback bredvid Materazzi valde, som väntat, Cuper Di Biagio. Han har testat den positionen förut och han har visat att han är kapabel att lira mittback.
Mittfältet fick bemannas av, från höger till vänster, Seedorf, Chrizan, Emre och Dalmat. Ett väntat mittfält. Det var viktigt att Cuper lät Emre få speltid. Emre har inte lyckats övertyga hittills, men samtidigt har han inte fått allt för många chanser heller. Nu fick han chansen hela matchen och, i mina ögon, så gjorde han en väldigt bra insats.
I anfallet så fick vi äntligen återse Ronaldo från start. Det var en härlig känsla att se honom springa in på planen inför avsparken. Bredvid sig hade han Ventola – the Miss-a-lot-ovic of Inter. Om det inte finns ett smeknamn för honom, i stil med det Savo Milosevic fick i Parma, så borde han få det. Lite mer effektivitet från denna herre så kunde vi ha spelat på säkerhet på De Kuip stadion. Han borde ha gjort minst två mål på Guiseppe Meazza i den första matchen.
Vi behövde ett snabbt mål igår. Ett tidigt mål hade garanterat skakat om den holländska ligatvåan. Tidigt så lyckas duon Ronaldo och Ventola skapa en chans. Ronaldos krossboll hittar såhär Ventola. Tyvärr så tar Feyenoord över mer och mer. Tillslut så forcerar Van Hooijdonk in 1-0 till Feyenoord. Van Persie rycker förbi Ferraro på vänsterkanten och slår ett perfekt inlägg som Van Hooijdonk nickar in. Jag vet inte vem jag skall skylla på för detta mål. Ferraro hänger inte med Van Persie och det kanske var det som ställde resten av Interförsvaret som missade att markera Van Hooijdonk. Materazzi grimaserade åt Zanetti efter att Il Capitano förlorade nickduellen. Kanske Zanetti får ta på sig det målet?
I den 34: e minuten så avgör Feyenoord matchen. I den nykomponerade backlinjen så hänger inte Ferraro med när de andra ställer offside. Detta leder till att Kalou och Tomasson kommer helt fria med Toldo. Vår underbara målvakt tar det första skottet, men returen slår Tomasson in utan problem. Hade det varit en rutinerad herre, istället för Ferraro, som missade när resten av backlinjen ställde offside så skulle den personen få en avhylning. Det är verkligen ett nybörjar misstag. Jag klandrar dock inte den unge italienaren allt för mycket. Det var hans första erfarenhet som senior, och den kom i en semifinal i Uefa-cupen! Killen har en ruskig potential, det kommer vi att få se i framtiden. Tyvärr så blev hans misstag avgörande. Luften gick ur laget efter det målet och innerst inne, trots att en fotbollsspelare gärna förnekar sådant, så kände nog de flesta att denna match var körd. Tre stycken mål på De Kuip; en omöjlig uppgift för Inter.
Feyenoord kontrollerar matchen. Inter har några farligheter här och var, men det blir aldrig riktigt oroligt i Feyenoord lägret. Inte förrän slutminuterna närmade sig. Med sex minuter kvar så skarvar Dalmat en hörna till Chrizan. Han tar emot bollen och drar genast på ett vänsterskott i målvaktens högra kryss. Otagbart för Zoetebier! Kunde vi nu vända på steken? Feyenoordspelarna var trötta och Inter började känna vittringen. Domaren visade tre minuters tillägg. Dalmat spelar fram Emre i straffområdet som blir nergjord av dos Santos. Visst, Emre är inte känd för att göra allt som går för att kunna stå upp, men straffen var nog korrekt. Kallon sätter den kyligt i målvaktens vänstra kryss. Nu kände vi verkligen vittringen! Sista chansen kommer sedan Emre hittat Dalmat på vänsterkanten. Dalmat gör en rush och slår sedan ett inlägg mot straffområdet där både Ventola och Kallon befinner sig. Tyvärr så är inlägget a l l d e l e s för högt. Hade inlägget bara gått i normal höjd i straffområdet så hade vi kunnat avgöra.
Matchen slutar 2-2 och Feyenoord har gått vidare till finalen. Ser man till antal chanser så förtjänade vi att gå vidare. Ett självmål på Guiseppe Meazza kom att bli avgörande, vilket känns väldigt snopet. Jag tror verkligen på det här laget. Feyenoord är ett riktigt bra lag, men vi lyckades nästan rubba på dem, trots att vi ställde upp med b-betonat lag i båda matcherna. Det finns ingen orsak att hänga med huvudet för det här! Marginalerna var inte med oss som de var på Mestalla, så enkelt är det. Det är som med det mesta i livet; What goes around, comes around…
Må väl!
