Inför Inter-Man United: Kulturkrockar
England versus Italien. Gånger tre. Hoppsan hoppsan. Det kommer bli ett spektakel av sällan skådat slag och än en gång ska vi avgöra vart den bästa fotbollen spelas. Är det pubarnas förlovade land eller är det där de fina cafeerna finns?
I Milanos stadsvapen finns en flagga som är förvillande lik Englands. Den är inte bara förvillande lik utan det är St Georges flagga som är där, däremot har England tagit den flaggan från Staden Genua som först hade symbolen, detta för att visa att de Engelska handlarna kom i fredliga tecken när de anlände dåtidens stora medelhavsport Genua.
Så, även om England och Manchester United supportrarna känner sig riktigt hemma i Milano så finns det andra saker som skiljer sig mentaliteten åt. Det finns en ibland hånskrattande attityd om Engelsk fotboll från Serie A-älskare att på de brittiska öarna så har man ingen riktig kultur. Detsamma åt det andra hållet såklart. I England är fotbollen integrerat i livet och man går faktiskt och supporterar sitt lag i vårt och torrt. I Italien är fotbollen något man föds in i och som en del av sin familje identitet. Det är oerhört vanligt att en familj håller på exakt samma lag fastän man inte kommer från den delen av landet. Därav har Juventus, Inter och Milan många många supportrar långt ifrån Milano. I England så är det främst platsen som gör vad för lag man håller på.
England hade som alla vet mycket problem med huligalism som hade spridit sig som en löpeld från 70-talet framtills Thatcher regeringen satte stopp för utvecklingen. Idag är det alltid lugnt på matcherna i Premier League. För vem vill riskera sin plats som man får stå i kö för i flera år för att få?!
I Italien, har våldet minskat med nya lagar och delvis nya attityder. Familjer och äldre damer som man ofta kan se på läktarna i England vågar sig inte till arenan riktigt än. De sätter sig hellre hemma eller hos grannen och ser matcherna bekvämt på televisionen istället. Det mesta och det bästa får de se på sjutton olika kanaler under veckan ändå då alla detaljer nagelfars med en äldre herre och ett par snygga donnor som kuttersmycken.
En sak som skiljer länderna åt är också rapporteringen. De största tidningarna i Italien är inte de vanliga tabloiderna utan sporttidningarna. Gazzetta Dello Sport är störst men även de andra sportblaskorna är oerhört stora. I England finns det ingen seriös daglig sporttidning utan de är som i Sverige inkorpererade i Guardian, Times osv.
Eftersom familjen är ett sådant stort begrepp i det Katolska Italien så ses matcherna helst inom denne, familjbegreppet är så mycket större än vad vi är vana vid och därav kan det ingå en halvstadsdel i vad folk anser är familj. I England är det pub:en som liknar det sociala beteendet. Vart man än går i England så finns det en tv som visar sport som står på.
Det hårda klimatet i norra England och att fotboll i sig konkurrerade med hårdare fysiska sporter såsom Rugby gör att mentaliteten mot filmningar, fint spel osv inte tolereras på samma sätt som i Italien där man ser matchen som ett drama. Där en filmning, nog för att det buas mot det ingår i själva spelet. Likaså applåderas det på de Brittiska öarna mer av en hård tackling som skickar ut motspelaren tre meter in i reklamträsket än en tunnel och en klackspark.
I rådande finanskris så kan Englands liga vara på väg ner i ett svart hål, ägarna för de största klubbarna är utländska finansmän i större utsträckning än vad Italienska presidenterna är. Tar vi Inters ägare Massimo Moratti så ligger kärleken inte i att han ska få några pengar tillbaka på sin investering i klubben utan att hans familj är och har varit Interistas. När Italien lämnade tillbaka flaggan som den bästa och rikaste ligan i slutet på 1900-talet så var det att klubbarnas ägare hade satsat pengar de inte hade. Det är frågan om det nu inte är Englands tur att börja en liknande resa då klubbarna är oerhört belånade. Dessutom kan man inte öka publikintäkterna speciellt mycket mer, fotbollströjor och annan försäljning är sådant som folk drar in på när de redan har sjutton tröjor hängandes i garderoben och tv-bolagen tror jag inte är beredda att betala speciellt mycket mer för rättigheterna heller. Kanske blir det den Spanska ligan eller den Tyska som kommer ta över stafettpinnen var det lider. Just nu är den klart på den Engelska öarna.
Synar vi sedan klubbarna, så har Inter en stor bas i Kina, den nya stora marknaden medans United varit övriga Asiens storlag. Japan, Malaysia, Korea, Singapore, Thailand och övriga sydasiatiska länder har byggt upp klubbens ekonomi till världens största klubb. Inter har haft det tyngre men är stora i Sydamerika och Kina. Dessutom när hela marknaden globaliserades så har klubben inte haft de framgångar som behövs. Klubben ligger någonstans mellan 5:e och 10:e placering när det gäller omsättning.
Så ser vi till de ekonomiska musklerna som klubbarna har direkt så ska Manchester United vara stora favoriter till att vinna detta. Men nu vet vi ju att skillnaderna är väldigt små och jag tror faktiskt att det kan gynna Inter att de inte är favoriter, varken sportsligt eller i pengamässiga perspektiv.
Inter som underdogs för en gång skull. Det ska bli mycket intressant att se.
