Rosenborg - Inter 2-2
Precis som jag hade förväntat mig så skulle vi få oss en tuff match emot de tempofylda normännen. Förhoppningsvis tar vi lärdom utav detta i returen.
Hector Cuper visade från start att han inte tänkte satsa på något fegspel och ställde upp med en vanlig 4-4-2 uppställning.
Toldo,
Cannavaro, Cordoba, Materazzi, Coco
Zanetti, Dalmat, Almeyda, Morfeo,
Crespo, Vieri
Förändringarna jämfört med lördagens match mot Torino var att Morfeo tog vänsterkanten istället för Recoba, och Almeyda tog Di biagios mittfältsposition bredvid Dalmat. Kan vara ett tecken på att Cuper ville spara lite på manskapet och inte slita för mycket på alla ordinarie.
Matchinledningen blev en smärre chock för Inter, de var uppenbarligen inte beredda på Rosenborgs duktiga anfallsfotboll. Med ett snabbt passningsspel och fina kombinationer visade de norska spelarna varför de spelat Champions league de senaste 8 åren. Efter de första tio minuterna då Rosenborg skapat ett antal ganska bra möjligheter tog sig Inter i kragen och började flytta upp positionerna. På en fin djupledsboll från Vieri kunde Crespo löpa ifrån sin försvarare och jaga ikapp bollen, tyvärr rann den iväg långt i den hala gräsmattan och han fick tag i den i ganska snäv vinkel. Avslutet var dock på mål och Arason kunde med en benparad avstyra.
Inter fortsatte att jobba på bra, även om Rosenborg inte var ofarliga och närmast var Olsen som med en lobbnick mot bortre gaveln träffade överkanten av ribban. Efter en halvtimmes spel delar domare Marin ut matchens första varning till Berg efter en tackling på Cannavaro.
Tre minuter senare sätter Crespo fart på matchbilden. Efter att ha fått bollen till höger i planen utmanar han och rycker förbi sin motståndare och kan skära inåt mot målet. Med en kraftfull avslutning sätter han sedan också 1-0 för Inter i den bortre burgaveln.
Efter målet skapade bägge lagen ett par hyfsade målchanser var, men målvakterna var med på noterna och resultatet 0-1 stod sig i halvtid.
Inför andra halvlek verkade Interspelarna fullkomligt tappat huvudena, något som definitivt kom att straffa sig inom de närmsta spelminuterna. Rosenborg för spelet och gång på gång finner de möjligheter till avslut. I den 44: e matchminuten kommer det uppenbara kvitteringsmålet. På en hörna (ironiskt nog efter gårdagens träning) står försvaret och sover helt enkelt och Karades som kommer löpande bakifrån straffområdet kan bara promenera in 1-1 bakom en outgrundligt vilsen Toldo.
Inter visar konstigt och väldigt frustrerande nog ingen antydan till återupprättelse efter målet och Rosenborg tillåts komma i flera farliga attacker. Scarpini på radion uttrycker desperat böner och klagosånger, ”aiuto”! och ”mamma mia”! används mer som regel än undantag utav den hete kommentatorn. Tillslut blir det kärringlir som vi får beskåda ohållbart, på ett inlägg ifrån vänsterkanten kan ännu en gång Karades tillåtas komma omarkerad och stånga in bollen. Helt otagbart för Toldo sitter bollen spikrakt i det vänstra övre hörnet. Undertecknad slet sitt hår i förtvivlan, och kunde inte känna igen sitt manskap. Till råga på allt så lyckades domare Marin, som i övrigt skötte sig utmärkt, försämra Inters möjligheter drastiskt genom ett oförståeligt gult kort på Cannavaro, hans andra och marsch mot omklädningsrummet. Fabios uppgivna leende och kupade händer mot domaren var berättigade för en gångs skull.
När jag satt och förbannade denna rent utsagt förjävliga inställning och bara väntade på att cuper skulle slänga in ”Chinito” på plan så gör dessutom Hector Cuper mig ännu mer frustrerad. Ut går en inte helt lyckad Dalmat, in kommer…Emre!
I den lille turkiske finlirarens inledning visade han med råge varför han inte ska aspirera på en plats i startelvan. Han började med att som vanligt slarva bort ett par-tre enkla passningar på mittplan på ett livsfarligt sätt. Sedan började han dribbla på egen planhalva följt av ett antal andra mindre lyckade beslut. Emre höll sig sedan i bakgrunden för att inte sabba något mer. Som tur var så kunde till slut Recoba äntra planen och få lite fart på spelet. Inter flyttade upp positionerna och även Emre började sätta en och annan passning rätt.
Med tio minuter kvar lyckades Coco ordna en frispark på kanten för Inter och Recoba var givetvis där omgående. Med en välriktad spark serverade han Hernan Crespo på bortre som på ett underbart sätt kunde vrida runt inåt mitten och dunka upp bollen i taket på bästa BoboVierivis. Detta gjorde att man till slut kunde dra en lättnadens suck, och nu skulle vi bara greja minst en poäng mot de starka norrmännen. Recoba fortsatte att hålla tempo i spelet och på övertid var det Chino som höll på att avgöra till Inters fördel. Avslutet från ganska nära håll var dock med högerfoten och en snedträff på volley gjorde att bollen gick löst mitt på målvakten. Domaren blåste av kampen och Inter hade klarat en poäng(!) på Lerkendal.
Matchbedömning och kommentarer kommer.
