Fyra fantastiska dagar i Milano

Som de flesta säkert vet besökte Interredaktionen Milano i helgen som gick. Tyvärr hade ingen av våra forumsadministratörer möjlighet att följa med men samtliga skribenter delade fyra fantastiska dagar i staden där världens finaste fotbollsklubb spelar.

(Denna artikel har inget direkt med klubben Inter att göra. Det är en ren och skär beskrivning av redaktionens härliga helg i Milano. Fler artiklar kommar att komma, då om matchen och annat Interrelaterat. Med det sagt: trevlig läsning!)

1 maj – Första dejten
Efter en natt i Casa di Espitia tog redaktionens två yngsta medlemmar flyget från Kastrups flygplats redan vid åtta på morgonen. Flygningen tog drygt en och en halv timme, vilket var alldeles lagom med tid för undertecknad att grotta ner sig i ytterligare ett kapitel av John Foots briljanta bok Calcio. Efter att ha läst om Catenaccions framgångar ackompanjerat av C’e Solo l’Inter var man riktigt taggad när flyget äntligen tog mark på Malpensas flygplats.

Nästa projekt var att ta oss från flygplatsen till hotellet. Enligt hotellets vägbeskrivning skulle vi ta Malpensa Express till slutstationen (Cardona) för att där byta till tunnelbanan. Det var inga som helst problem att hitta och biljetterna till tunnelbanan köpte vi enkelt i en automat vid spärrarna. Nu tog vi sikte på den smått heliga tunnelbanestationen Lotto (stationen närmast Giuseppe Meazza), därifrån skulle det vara gångavstånd till Hotel Astoria. När vi väl kom fram till Lotto så fick vi snabbt vägvisning av en vänligt sinnad taxichaufför. Efter en dryg kvarts vandring visste vi trots vägbeskrivningen varken in eller ut. Därför skickades Fredy bort till en närliggande bar för att få ytterligare råd på vägen. Givetvis skrattade herrarna på uteserveringen gott när de svarade att hotellet vi letade efter bara låg 20 meter därifrån.

När vi hade checkat in och pustat ut en stund insåg vi att den äldre delen av redaktionen troligen också landat. Efter lite snabba sms stämde vi träff med Bengt och Lena vid Duomen. De stod och gottade sig i solskenet medan Olof och Daniel gått och tagit ett bord på en restaurang ett par tvärgator bort. Restaurangen hade Daniel scoutat vid en tidigare Milano-tripp och av maten att döma så har vår betygsättare onekligen smaklökarna på rätt ställe. Lunchen blev en väldigt trevlig historia. Det var första gången många av oss träffades och det är alltid kul att ses i verkligheten och inte bara genom Messenger.

Första lunchen. Daniel, Olof, Bengt, Lena och Fredy.

Beställer man skinka i Milano, får man helt enkelt skinka..

Efter lunch åkte vi tillbaka till hotellet. Det mer rutinerade (och äldre) gardet var snabba på att köpa tvådygns-biljetter till Metron. Det visade sig vara ett klokt val då det inte kostade mycket mer än ett par enkelresor till hotellet. Väl på hotellet checkade de nytillkomna in medan jag och Fredy spenderade någon timme med att se Emir Kusturicas fantastiska dokumentär om Maradona. Som om dokumentären inte var nog med nöje upptäckte vi att Bengt och Daniel minsann inte alls fått någon twin bed, som de beställt, utan en hederlig dubbelsäng. När Bengt försökte snacka till sig ett rumsbyte fick han höra att det var ”very unclear when you book on the internet”.

Efter detta lilla missöde så tröstade/firade vi med en utsökt glass på en gelateria som låg runt hörnet. Det visade sig snart att Bengt har en omättlig aptit när det kommer till italiensk glass och jag har, trots flera räkneförsök, inte lyckats att sammanställa hur många glassar han egentligen smaskade i sig under helgen.

Eftersom det var första maj var alla tunnelbanestationer stängda. Det gjorde att vi fick gå en rejäl sträcka för att hitta en passande restaurang, men vad gjorde det när det var en ljummen vårkväll i Milano? Sex pizzor senare sammanstrålade vi med Nima som kom sent från Wales. Det blev ett par öl på kvarterskrogen och lite härligt fotbollstugg. Efter ett besök på ställets toalett insåg jag på vägen ut att ägaren till baren var Milanista. Det var givetvis en besvikelse men han var väldigt trevlig så vi stannade i ytterligare ett par timmar..

2 maj – Vingård och match
Morgonen därpå var de yngre medlemmarna av redaktionen lite lagom trötta när vi tog bussen till Linate flygplats för att kvittera ut de hyrbilar som Bengt, efter mycket om och men, lyckats boka. En dagsutflykt till Nils Liedholms vingård stod på programmet och det skulle bli kul att få komma ut från stadskärnan och se landsbygden. Besöket var mycket lyckat men jag sparar alla smaskiga detaljer till vår egen vinkännare Bengt, han kommer med en vingårdsartikel senare i veckan. Dock kan jag avslöja att bilarna som hyrdes var av det förskräckliga märket Fiat. Det kändes givetvis inte bra men vi tvingades svälja vår stolthet.

Ett tuggummi kan göra under för själen..

Efter vingården åkte vi hem och drog på oss matchmunderingen. Inter-Lazio, anledningen till att vi faktiskt åkte till Milano, skulle ju spelas och det var en taggad grupp svenskar som begav sig mot Giuseppe Meazza. Väl på Meazza skulle vi kvittera ut våra biljetter i biljettluckorna längs ena långsidan. Det var inga problem alls, förutom att bokningsansvarige Bengt hade valt att kalla undertecknad för Victor Hjelmberg. Undertecknads puls sköt rejält i höjden och hade inte vakten varit så oengagerad så vet jag inte vad jag hade gjort. Nu gick lyckligtvis det hela bra så som extra krydda har jag nu följande biljett liggande hemma i byrålådan:

Hmm..

För Nima var detta första gången på Meazza och därför kommer han att skriva en artikel om själva matchen. Jag kan bara konstatera att vi slog Lazio med 2-0 efter en lam första halvlek och en händelserik andra. Stämningen utanför arenan var riktigt skön efter matchen och spontansångerna hördes flera hundra meter från arenan.

Efter matchen gick vi tillbaka till hotellet för ett snabbt klädombyte. Bengt skippade ombytet för att hinna bort till gelaterian och nöjd konstaterade han att han satt i Milano och käkade glass vid midnatt. Inte illa. När Bengt fått sin glass knallade vi vidare i jakt på en bar/restaurang. Efter att ha gått vilse(?) beslutade vi oss till slut för att ta en taxi in till centrum. Väl där spenderades ett par timmar åt pizza- och ölintag. När klockan närmade sig 04.30 så gav vi oss ut på taxi-jakt. Efter en hel del letande kom vi till slut tillbaka till hotellet. Nu i efterhand kan jag erkänna att vi i den yngre generationen var mäkta imponerade att "gamlingarna" orkade vara ute till gryning.

3 maj – Sömn och Derby della Lanterna
Efter en välbehövlig sovmorgon och lite sightseeing på stan strålade vi samman vid en engelsk(!) pub i centrum för att heja fram Catania som mötte Milan. Dock ville pubägaren annorlunda, så vi fick helt enkelt nöja oss med tråkmatchen Roma-Chievo. Trots den tråkiga matchen var det som vanligt trevligt att sitta och snacka.

Undertecknad vid Duomo.

Hamilton utanför Via Durini 24.

På kvällen kikade vi på det fantastiska Derby della Lanterna. Vi hade tidigare på dagen funderingar på att ta tåget till Genua för att försöka se matchen på plats men vi insåg att det troligen var utsålt och nöjde oss därför med att se matchen på vår favorit gelateria. Vilken lirare han är den där Milito. Tre baljor i ett derby..

Efter matchen hade vi ett litet inofficiellt möte där vi snackade igenom redaktionens arbete den gångna säsongen och våra planer för den nästkommande. Det var intressant att höra allas åsikter och förhoppningsvis blev vi även lite klokare.

4 maj – San Siro Store och trerätters
Sista dagen gick åt till packning och ett besök till San Siro store. Storen var dock något av en besvikelse så vi styrde kosan mot den stora sportbutiken vid Duomo. Där inhandlades det matchtröjor, till slut blev det en ”Victor #10” och en ”Espitia #17”. Fredy spelar alltså högt och firar den 17:e scudettin redan nu.

Nöjda och belåtna tog vi metron till Buenos Aires där Bengt visste att det fanns en hel del affärer. Man insåg snabbt vem som är den stora stjärnan i Milano. I varenda sportbutik var minst en vägg täckt med en bild av Inters nummer åtta. Det är riktigt stort.

Reklamskyltar: Zlatan 15 - Gattuso 1.

Efter en härlig trerätters lunch åkte vi tillbaka till hotellet för att hämta packningen. Alldeles lagom till hemresan började regnet ösa ner. Men de sista regniga timmarna är knappast det man kommer att komma ihåg från denna resa. Det man kommer att minnas är allt Intersnack, alla skratt, alla heta diskussioner och det fantastiska sommarvädret.

Helgens citat
"Jag fick en Milanoresa av min flickvän när jag fyllde år. Det bästa av allt var att hon inte följde med."
-Fredy Espitia avd. det var inte så jag menade.

Helgens svengelska
"You can kryp in here.."
-Bengt Augustsson avd. hur rengör man ett vinfat?

Helgens diss
"Du har ingen talan."
-Nima Tavalley Roodsari avd. ska vi ha en öl till?

Helgens trafikfara
Bengt är ingen fildelare, han är en filbytare.

Tack till alla som var med. Det var fantastiskt roligt.