Spektakulärt
Detta är beskrivningen på det första av två italienska derbyn denna säsong i Serie A. Vad som stundtals kändes lite halvdött blev till slut rena dynamittillställningen. Inför matchen räknade man med kontroversiella domslut, de var ej frånvarande.
Förväntningarna inför detta årets första riktiga kraftmätning i årets upplaga av ligaspelet för Nerazzurri var positiva. På vägen mot den femte raka ligasegern skulle man avverka "la squadra di gobbi" från Turin. Som vanligt bjöd den gamla damen på mycket starkt motstånd vilket var väntat.
Redan efter några få minuter kunde Igor Tudor få foten på en frispark från Del Piero men bollen som Toldo hade full kontroll på smet över ribban.
Juve attackerade vid några fler tillfällen utan att hota avsevärt. Sanningen ska sägas att trots ett visst spelövertag från de svartvita skapades inga riktiga öppna chanser under första halvleken. Inte heller Inter hotade något vidare, även om man tog över spelet i mitten av första och försökte nå sina toppforwards vid några tillfällen.
Juventus inledde den andra halvleken med massivt bollövertag, dock dröjde det tio minuter innan Toldo fick sträcka ut sin mäktiga räckvidd på ett vänsterskott från Del Piero, räddningen var i världsklass. Frågan är om den inte bräcker Fontanas parad från förra matchen?
Juventus bollövertag fortsatte även om Inter då och då försökte kontraslå och söka möjligheter. Sanningen ska sägas att trots att Juve hade spelövertaget sett till bollinnehav så var det Inter som skapade de bästa och flesta riktiga målchanserna. Crespo hade på ett inlägg från höger möjligheten att ge oss ledningen i den 63:e matchminuten, men språngnicken i fritt läge gick en halvmeter över Buffons överliggare.
Avslutningen på matchen kom att bli spektakulär, men sett till matchen som helhet var den ganska rättvis ändå. Det drog ihop sig i den 70:e minuten då Zalayeta byttes in för Juve. Någon minut senare avlossade Vieri bössan, men skottet var högt och gick över målburen. Minuten senare var det samme Vieri som löpte på en perfekt slagen djupledsboll från Il Chino Recoba och fri med Buffon försökte runda denne. Juvekeepern läste dock det hela och kunde liggandes få en hand på bollen som dock var fri. Crespo röjde fram och lade beslag på bollen som han sedan fri med ett par försvarsspelare och målet placerade i, stolpen. Av alla ställen han kunde lägga den på lade han den i första stolpen, trots att luckan i mål var tio gånger så stor.
Detta tände tillställningen och tempot ökade, för att sedan slå av en aning efter några minuter. Cuper bytte ut en lite trött Recoba som inte haft någon av sina bättre insatser i år och stoppade in en tydligt spelsugen Domenico Morfeo bakom anfallarna. Några minuter senare uppstod den första situationen i matchen. en boll ned åt utkanten av Inters straffområde där Camoranesi löper och avancerar inåt. En anstormande Coco får minimal kroppskontakt vilket Juvespelaren utnyttjar. Döende svanen påbörjas nästan innan Coco rör Camoranesi. Först verkar Collina låta spelet fortgå, linjedomaren vill dock annat och Collina ändrar sig och löper till straffpunkten. En 50-50 situation. Du kan antingen blåsa straff eller inte. I England hade det inte skett, för Juve blåser man bara. Ceccarini, De Santis, Rodomonti och nu även Collina vet vad jag talar om.
Alessandro, är som vanligt säkerheten själv och placerar den kyligt och otagbart för Toldo uppe vid ribban. 1-0 till gästerna känns inte vemodigt som bara den, men lite typiskt efter att vi inte tagit till vara på våra möjligheter och än en gång inte lyckats föra spelet. Även om Cuper inte brukar verka ha för avsikt att göra det vill han nog se mer bollinnehav än såhär.
Nåväl, Inter visar som så ofta annars oerhört god inställning och vilja. Man jobbar och sliter, mes sliter dock Conte som i en situation 20 utanför Inter straffområde får tag i Morfeo och vräker med sig denne ned på marken, gruff uppstår. Davids anländer givetvis och diverse knuffande och tillmälen förekommer. Collina gör vad som bör göras. Visar både Conte och Morfeo av planen och matchen kan fortgå. Ett par långa bollar från Toldone blir resultatlösa och hoppet känns dött. Då, en sista kraftansträngning gör att Inter vaskar fram en hörna. Inter flyttar upp allt som finns att tillgå, 10 man i straffområdet inklusive Toldo. Hörnan slås högt och dalar ned mot första stolpen där en stor klunga befinner sig. Bollen dimper ned någon dryg meter utanför mållinjen där Toldone dyker upp och knäar bollen som sedan skarvas in av en liggande Bobo Vieri. Kalla det va d ni vill, men inte för obstruktion. Det ordet används när någon medvetet hindrar en spelare från att nå bollen. Christian Vieri står regelrätt en meter från Målvakten när hörnan slås och Buffon vräker sig in i ryggen på honom och missar bollen helt. Vieri knuffas omkull och kan sedan liggande stöta in bollen.
Ett regelrätt mål även om det var utomordentligt turligt, det är jag mer än villig att erkänna.
Sammantaget och sett över hela matchen är oavgjort ett rättvist resultat, även om det nog kändes snöpligt för Juve att tappa trepoängaren såpass sent. Skönt att de får smaka på sin egen medicin ibland. Mitt drömscenario var att Juve skulle ta ledningen på en tveksam straff och att Vieri sedan skulle vända i slutminuterna, jag fick inte helt rätt, men det var ingen dålig gissning ändå.
Fortsatt serieledning i väntan på söndagens matcher, ett stort tack till Inter och främst Francesco SuperToldone som frälste oss denna kväll.
