Inter-legend 3: Fenomenet från Rio

Sommaren 2002 var en svart period i många Interfans hjärtan då en spelare bestämde sig för att lämna den blåsvarta klubben i Milano för att istället spela fotboll i Spanien för Real Madrid, spelaren var en man från Brasilien som snabbt fick namnet “den onämnbare” efter turbulensen av fansen som kände sig besvikna och förrådda av spelaren som de tidigare älskat, beundrat och stöttat under hans långa skadeperiod under åren innan han försvann efter VM-turneringen 2002. Vem var den unge brasilianaren som tog Italien med storm och som tidigare fick namnet il Fenomeno?

“He is a true genius.”
Lilian Thuram, fransk försvarslegend.

Uppväxten
Sagan om Ronaldo Luis Nazario de Lima som han döptes till av sina föräldrar, Nelio och Sonia, börjar 1976 den 22 September i den fattiga förorten Bento Riberio, nära Rio de Janeiro. Yngst av tre bröder fann han snabbt kärleken till den runda bollen. Skolan var inget som intresserade honom, till stor del också p g a att han trakasserades av andra för sina utstående tänder. Hemma var det också dystert i och med pappans alkoholmissbruk. Stora delar av dygnet spenderade han med bollen och det var på planen som han vann respekt och beundran.

När Ronaldo är tio år börjar han spela i sin första klubb, Tennis Club Valqueire, där han spelar Futsal och får agera målvaktsreserv(?) tills han likt en Buster-saga får hoppa in som anfallare efter en skada och vänder matchen genom att göra fyra mål. Under hela sin uppväxt är det en spelare som han ser upp till och beundrar mer än alla andra, den utmärkte landslagsteknikern Zico, som han skulle möta senare under sin livstid.
Efter ett år testar han på att spela utomhus och prövar lyckan i favoritklubben, Flamengo, där får han dock uppleva motgångar då han senare ratas för att de tycker han är för dålig, i samma veva senare spricker förhållandet mellan hans föräldrar vilket självklart påverkar honom. Lyckan skulle dock vända då han spelar två turneringar med sina två klubbar, Social Ramos och São Cristóvão, där han blir skyttekung i båda och ställs inför valet att spela Futsal eller elvamanna, det senare alternativet vinner och sagan fortsätter.

Landslagsdebut
Han hoppar av skolan, till sin mors förtret, och skriver som 14-åring på sitt första kontrakt med São Cristóvão värt 60 000 SEK. En kort tid senare kommer samtalet som få är förunnade att få, förbundskaptenen för det brasilianska U-17 landslaget vill ha med honom i nästa samling inför en cup i Colombia.
Ytterligare ett steg upp kommer då en scout från Cruzeiro, en av landets största klubbar, signar honom för 400 000 SEK 1993. Ronaldo är blott 16 år och får flytta från sin hemstad för att göra det han helst vill och får betalt för det, han köper dessutom en lägenhet till sin mor närmare Belo Horizonte. Hans passion, fart och teknik gör att fler får upp ögonen för honom och vid sjutton års ålder får han debutera i A-landslaget mot Argentina, precis som legenden Pelé fick göra vid samma ålder.
Han får förtroende och spelar till sig en plats i truppen till världsmästerskapen som spelas i USA 1994 för att få erfarenhet, precis innan avresa har en förfrågan från den holländska klubben, PSV Eindhoven, signerats och avklarats. Ronaldo spelar inga minuter i världsmästerskapet, men skulle göra intryck flera år senare. Nu skulle ett nytt kapitel skrivas, med början i Europa.

”Ska vi ha äran för att ha värvat Ronaldo? Tack, men en sådan talang skulle ha blivit upptäckt av... min farmor"
PSVs ordförande efter värvningen 1994.

Europa kallar!
Ronaldo gör ett avtryck direkt med att göra mål i sin första träningsmatch, livet leker och samarbetet med den gamle räven, Luc Nilis, på topp gör att motståndarna får stora skälvan redan innan matchen blåses igång.
Som 18-åring vinner han skytteligan under sin debutsäsong samt den holländska cupen. Under tiden i Holland växer den gänglige unge mannen och lägger på sig en del kilon och han klagar på värk i knäna men man påpekar att det måste vara växtvärk, detta är dock inget som hindrar hans framfart och han fortsätter att spruta in mål nästa säsong och efter två säsonger har han gjort 66 mål på 71 matcher.

Viva España
Under en semester i Milano sammanstrålar han med en viss Massimo Moratti som lyckas förhandla till sig en förköpsrätt på den intressante brasilianaren, dock så är spanska storklubben Barcelona med i jakten på honom och öppnar stora plånboken och signar honom för £19 000 000.
Under den här tiden kallas Ronaldo upp till landslaget och blir en bofast forward tillsammans med Romario på topp. I augusti vinner han brons i OS turneringen. Det är sommar och än en gång leker livet för Ronaldo, den här gången i Barcelona där han fortsätter att göra magnifika mål, efter solorusher från halva plan, nickar, skott och en enastående uppvisning i bollbehandling i en fart som endast 100-meterslöpare har vinner han fansens hjärta.
Facit efter säsongen är otroligt: 48 mål på 51 matcher, i ligan gör han 34 mål på 37 matcher, laget vinner spanska Supercupen, spanska cupen och Europeiska cupvinnarcupen det året, det var ingen tvekan om vem brassen med flygplansmålgesten var från och med nu!

"Mål mot AC Milan"
Värvas till F.C Internazionale
Massimo Moratti hade sett tillräckligt, världen hade sett en spelare som tänjde gränserna för vad man sett tidigare, Inter behövde en frälsare, någon som kunde locka tillbaka publiken och vända trenden efter år av missade seriesegrar.
Det är juni och Ronaldo vinner Copa America med Brasilien och han delar andraplatsen i turneringens skytteliga med fem fullträffar. Månaden efter signerar Ronaldo kontraktet med F.C Internazionale efter att ett nytt transferrekord uppstått då Moratti fick betala köpklausulen som fanns på Ronaldo, summan slutade på, för den tiden, osannolika £30 500 000! Förväntningarna var skyhöga, kunde det unga nyförvärvet leva upp till kraven? Hur skulle han klara den hårda uppvaktningen i Serie A jämfört med Primera Division och Eredivisie?
Svaren kom omedelbart.
Till den första träningsmatchen mot Manchester United i Pirelli Cup då Ronaldo skulle presenteras kom närmare 60 000 åskådare! Under hans tid i Spanien klarade han sig bra från skador och värken som tidigare oroat honom och läkarteam såg ut att vara borta, dock skulle detta visa sig återkomma.

Första säsongen
Hans första säsong i Inter blir en debutsäsong utan dess like, han trollbinder publiken med sin fart och sin näsa för mål och bjuder på det ena tekniska numret efter det andra. I seriepremiären hemma mot Brescia är det dock en annan sydamerikan, Alvaro Recoba, som räddar Inter med två sena mål och vänder matchen till 2-1 seger.
15 oktober det året gör Ronaldo hattrick i 3-0 mötet med Piacenza i Coppa Italia och pressen är lyrisk, namnet il Fenomeno är fött. Till tränare Luigi Simonis lycka klarar sig Ronaldo från några långvariga skador och säsongen går över förväntan om det inte skulle vara för att man snubblar på mållinjen i mötet med Juventus som vinner serien med fem poäng efter att Inter onödigt förlorat båda mötena med Bari samt kryssat och förlorat i för många av bortamatcherna.
Men man räddar säsongen med att vinna UEFA-cupen, Ronaldo bär Inter på sina axlar offensivt och tar laget till final efter att i turordning slagit ut Xamax Neuchatel, Lyon, Strasbourg, Schalke04 och Spartak Moskva, flera fina framspelningar och fem mål gör att han tillsammans med chilenaren Ivan Zamorano på topp tar laget till finalen mot italienska konkurrenten, Lazio. I finalen på Parc des Princes spelar Inter ut och tar en titel efter flera års torka efter att ha besegrat Lazio med 3-0 i en underhållande final.

Säsongen 1997/98 kvitterar Ronaldo ut ett enastående betyg i den blåsvarta tröjan: 25 mål på 32 seriematcher, 6 mål på 11 UEFA cup matcher samt 3 mål på 4 matcher i Coppa Italia, sammanlagt 34 mål på 47 matcher. Ronaldo visar upp ett register i att göra mål på långa solorusher, boxmål, frilägesmål, nickmål, frisparksmål och enkla mål med bredsidan efter att ha rundat eller lurat ned målvakten.

"Avgörande målet mot Lazio i finalen"
Utmärkelser
För andra året i rad får Ronaldo utmärkelsen FIFA World player of the year, 1996, som spelare i Barcelona, vann han före George Weah(Milan) och Alan Shearer(Newcastle). 1997, som spelare i Inter, slår han Roberto Carlos(Real Madrid) samt Zinedine Zidane(Juventus) och Dennis Bergkamp(Arsenal) som delar på tredjeplatsen.
1991 var året innan som en Interspelare, då var det tyska mittfältsdynamot Lothar Matthäus, vann utmärkelsen före Jean-Pierre Papin(Milan) och Gary Lineker(Tottenham).
Den, kanske, finaste utmärkelsen kommer också då han utses till 1997års Ballon dÓr, det som många anser vara det mest prestigefulla priset i världen, han vinner före Predrag Mijatović(Real Madrid) och Zinedine Zidane(Juventus). Även här var Lothar Matthäus, 1990, den senaste spelaren i Inter att få utmärkelsen.

Lyckan vänder
Värvningen av Ronaldo och hans enastående prestationer gör att media har vänt samtliga spaningslampor mot Milano och Inter och publiken återvänder till Meazza, publiksnittet ökar rejält, från ett snitt på 35 000 åskådare närmar man sig ett snitt på 71 000 åskådare, flera multinationella företag binder upp sig med sponsring till Inter och Ronaldo gör ingen ledsen, han ser inte heller ut att besväras alltför mycket av den massmediala bevakningen.
VM turneringen 1998 spelas under sommaren i Frankrike och Brasilien tippas som vanligt som en av favoriterna, Ronaldo tillsammans med Rivaldo och Roberto Carlos utgjorde kärnan i det laget. Laget hade Norge, Marocko och Skottland i gruppspelet som man vann, trots en pinsam 1-2 förlust mot Norge, Ronaldo gjorde ett mål och visade att han även kunde assistera till mål. Väl i slutspelet visar han och Brasilien upp sitt rätta jag och man tar sig till finalen efter att ha besegrat Chile med 4-1, Danmark med 3-2 samt Holland med 4-2 efter straffar. Ronaldo står på 4 mål och inför finalen som spelas mellan hemmanationen Frankrike och Brasilien står även kampen mellan Zidane och Ronaldo, men på matchdagen är det kaos.
Bara timmar innan avspark basuneras det ut att Ronaldo är sjuk och ej kan deltaga i finalen, bara för att precis innan avspark ändra uttalandet med att Ronaldo startar på topp istället för Edmundo som det deklarerats innan. Brasilien spelar håglöst och förlorar finalen, Ronaldo ser blekare ut än vanligt och gör ingen glad som ser på matchen. Vad var det egentligen som hände?
Många spekulerade om påtryckningar från Nike till en mental kollaps och t o m en utredning gjordes av det brasilianska fotbollsförbundet, men än idag finns inget officiellt svar.

”Jag skulle inte spela och var inte uttagen men jag mådde bättre efter ett tag och ville spela, det var inte tränarens fel”
Ronaldo, efter VM finalen 1998.

Tränarkarusell
En besviken Ronaldo tar en kort semester och återvänder till Milano och förbereder sig för nästa säsong. Tyvärr visar sig säsongen 1998/99 bli en katastrof för de blåsvarta där man inleder med att knappt ta sig vidare från Champions League gruppen, man sparkar tränare på löpande band där Simoni ersätts av rumänen Mircea Lucescu som därefter kort sparkas och ersätts tillfälligt av Luca Castellini innan Roy Hodgson tar vid rodret och avslutar säsongen för de blåsvarta, en ganska blek Ronaldo som vridit knäet i upptakten tvingas stå över flera matcher och får uppleva ett ordentligt skadeuppehåll och kommer inte tillbaka förrän i slutet av säsongen och lyckas hjälpa laget med målproduktionen framåt. Inter slutar på en åttonde plats och som extra salt i såret så vinner Milan scudetton.
Inter lyckas även förlora kvalet till UEFA cupen efter att Bologna med Kennet Andersson och Klas Ingesson vunnit dubbelmötena med 2-1. Laget förlorade mer matcher i serien än man vann!
Ronaldos långvariga relation med Susana Werner tar slut i början på 1999, någon månad senare träffar Ronaldo den brasilianska kvinnliga fotbollsspelaren, Milene Domingues, som han senare får sonen Ronald med under år 2000.
Ronaldos facit denna säsong vart 14 mål på 19 matcher i Serie A samt 1 mål i Champions League innan Manchester United slog ut Inter i kvartsfinalen, i Coppan vart det endast tre framträdanden med 0 mål.

"Skadorna kom tätt"
Skadeeländet fortsätter
Säsongen 99/00 skulle Inter och Ronaldo ta revansch, Marcello Lippi var mannen som skulle leda skutan, Christian Vieri skulle tillsammans med Ronaldo utgöra den giftigaste duo på topp man skådat, förväntningarna var enorma, men båda dras med skador under hela säsongen och Ronaldo får inte spela med Vieri som man hade hoppats.
Den 21 november 1999 i 6-0 vinsten mot Lecce linkar Ronaldo av efter att ha fått ordentliga känningar i sitt knä, den här gången visade det sig vara riktigt allvarligt och han får undergå operation.
Nästan ett halvår senare, den 12 april 2000, gör Ronaldo comeback i cupmatchen mot Lazio då han byts in i den 56:e minuten, men det tar bara sju minuter så slår han upp skadan till allas stora besvikelse. Än en gång tvingar hans överbelastade knän honom av planen. Den här gången krävs det två operationer och en lång väntande konvalescens. Laget slutar fyra i Serie A och Inter lyckas precis kvala in till Champions League efter att ha vunnit kvalmatchen mot Parma med 3-1. Anfallsbesättningen bestod denna säsong av Ronaldo, Christian Vieri, Roberto Baggio, Ivan Zamorano och Alvaro Recoba, men det hjälpte inte då man drabbades av skador och ett svagt försvarsspel gjorde att man förlorade 10 matcher och var hela 14 poäng efter Lazio som vann scudetton med en poäng före Juventus efter att ha gått förbi i den sista omgången.
Ronaldos facit denna korta säsong blir 3 mål på 7 matcher i Serie A utöver den korta comebacken i Coppan mot Lazio.
Var karriären över nu?
Skulle han hinna bli frisk till VM 2002 och få revansch efter det snöpliga slutet tidigare i Paris?
Hur skulle han betala tillbaka till klubben i hans hjärta och supportrarna som dagligen stod utanför hans hem?
Hur skulle han återgälda Massimo Moratti som, enligt rykten, betalade hans fulla lön trots att han inte kunde spela för klubben?

Kaos i klubben
Ronaldo började med sin rehabilitering, han ville tillbaka till den nivå som en gång gjort honom till en av världens mest igenkända ansikten och mest beundrade fotbollsspelare i världen.
Säsongen 2000/01 startar med ett kval till Champions League, Marcello Lippi är fortfarande vid rodret och Hakan Sukur och Robbie Keane är två nya spelare som köpts in, Roberto Baggio har lämnat. Helsingborg från det lilla landet i norr står som motståndare och ett arrogant Inter åker på en svidande förlust på bortaplan med 0-1 efter att Mikael Hansson dragit in en förlupen höjdboll på volley. Trots förlusten ser man att hemmaplan skall avgöra för Inter som inte varit ute i Europa året innan p g a den usla säsongen 1998/99. Ett stelt Inter och en storspelande Sven Andersson i målet gör att Helsingborg lyckas med bragden att spela oavgjort, 0-0, på Meazza och slå ut storsatsande Inter. Alvaro Recoba får bära hundhuvudet ordentligt efter att ha bränt en straff i matchens sista minuter, eller snarare Sven Andersson räddade och vart ”San Siro-Sven” med svenska folket.
I Serie A hamnar laget på en femteplats, två poäng före AC Milan som man tyvärr fick sig en rejäl omgång av i den beryktade 0-6 matchen på Meazza. Idel hemmasegrar, men ytterst få vinster på bortaplan. Roma tog hem titeln, två poäng före Juventus. Båda Milanolagen fick ägna sig åt Uefa-cupen året efter.
Marcello Lippi fick sparken efter första omgången i Serie A då man förlorade med 1-2 mot Reggina. En gammal Interspelare vid namn Marco Tardelli fick ta över skutan, men även han misslyckades att hålla ihop laget och prestera på bortaplan. Under denna period fick fansen ofta nog och en hel del banderoller och slagord riktades mot klubben, spelarna och presidenten. Hela säsongen 2000/01 var ett svart år, inte bara för Ronaldo som tvingades se eländet utan att kunna påverka utgången.

Comeback
Den 20 september kom den officiella comebacken i UEFA-cup matchen mot Brasov, ett inhopp i den 62:a minuten. Efter det långa skadeuppehållet ville man inte riskera en ny skada samtidigt som pressen på att få se Ronaldo samt att ha honom med på planen gjorde att det uppstod en intressekonflikt mellan ledningen, Ronaldo och nye coachen Hector Cuper.
Med både Vieri och Ronaldo skadade lyckas Cuper få det unga anfallsparet, Mohammed Kallon, ratad av AIK, och Nicola Ventola att utföra underverk både i serien och i Europa. Den 4 november gör Ronaldo comeback på topp tillsammans med Kallon hemma mot Lecce, men det hinner bara gå 13 minuter innan Ronaldo måste linka av planen. 25 november startar Ronaldo på bänken igen och kommer in sista 20 mot Vieri i 2-0 segern mot Fiorentina.
9 december kommer första målet i serien, borta mot Brescia, seger med 1-3, en av få matcher med både Ronaldo och Vieri på topp samtidigt, vilket inte var en garanti för seger vilket man fick uppleva i matchen efter i o m en pinsam hemmaförlust med 1-2 mot Chievo. Ytterligare skada håller Ronaldo borta från planen, men ändå lyckas Cuper styra laget på ett skickligt sätt och med Ronaldo borta finns alternativ som Recoba, Kallon eller Ventola tillsammans med Vieri som öser in mål.
I början på april sitter han än en gång på bänken och gör en strålande comeback den 14 april på planen i mötet med Brescia hemma där han blir matchhjälte efter båda målen i 2-1 segern. Med tre omgångar kvar leder Inter serien och hotas endast av Roma och Juventus, och med två bortamatcher kvar, Lazio och Chievo, som överraskande ledde serien vid vinteruppehållet men sedan fallit som en sten i serien samt en hemmamatch mot svaga Piacenza vädrade fansen guld för första gången sedan 1989.
För Ronaldo, som inte var helt återställd ännu, vädrades den första seriesegern i karriären efter flera cup-segrar endast på kontot från både PSV, Barcelona och Inter. Han ville spela och hjälpa laget till seger, men Cuper tyckte annorlunda och relationen dem emellan hade ,som varit minst sagt frostig sedan början, hade eskalerat.
Moratti, pressen och fansen tryckte på från varsitt håll och i mitten fanns den unge brasilianaren som skulle frälsa Inter från dåtidens mörka demoner. Matchen mot Chievo blir ett antiklimax då man vänder 0-1 till 2-1 efter att Ronaldo gjort 2-1 så kvitterar Chievo i slutminuten till 2-2 genom Cossato. I den sista hemmamatchen för säsongen möter man Piacenza och inget annat än tre poäng är något som räknas. Ivan Cordoba ger Inter ledningen redan i den sjunde minuten, men Matuzalem kvitterar i den 35:e. Inter trycker på, men lyckas inte, många tankar går igenom fans och spelare, till slut gör Alvaro Recoba 2-1 i den 70:e minuten, av bara farten avgör Ronaldo tillställningen med sitt sjunde för säsongen och siffrorna stannar vid 3-1 till publikens förtjusning. Inter leder ligan med en omgång kvar, man behöver ”bara” vinna borta i Rom mot ett Lazio som inte har något att spela emot, dessutom ett lag man har ”bra” relationer med. Datumet för slutomgången är 5 maj.
Inför sista omgången går pressarna varma, är det äntligen dags?
Kommer Cuper att spela med tridenten som matchen innan, Recoba-Vieri-Ronaldo? Kommer Lazio att ens ge oss en match?
Cuper klargör att man kommer göra allt som behövs för tre poäng och att Ronaldo är tänkt att starta, trots att han ej är helt återställd och inte orkar 90 minuter.

5 maj 2002
Matchdag och laguppställningen säger: Toldo i mål, Cordoba-Materazzi som mittlås och Zanetti och Gresko som ytterbackar. Offensivtridenten spelade från start, övriga startspelare var Cristian Zanetti, Sergio Conceicao och Vieris bästa kompis, Luigi Di Biagio. På en hörna lyckas Vieri gör 0-1 och alla blåsvarta är i himlen, direkt efter kvitterar tjecken, Karel Poborsky, efter en försvarsmiss, Di Biagio ger de blåsvarta nytt hopp i den 24.e minuten, men Poborsky kvitterar ännu en gång. Ronaldo är nästan helt osynlig i matchen.
Ett krampaktigt Inter hör hur motståndarna, Roma och Juventus leder i sina matcher. Efter paus så spär gamle Inter-favoriten, Diego Simeone på med 3-2 för Lazio, utan att göra en målgest. Interspelarna skriker och gestikulerar och får inte spelet att fungera, ingen kliver fram och tar tag i taktpinnen.
Cuper byter ut Conceicao och C.Zanetti mot Emre och Dalmat, men inget hjälper, i den 73:e minuten gör Simone Inzaghi 4-2 till Lazio tämligen enkelt och bara minuten senare byts Ronaldo ut mot Kallon. En svag Ronaldo som inte fått ut något, det hela påminner om VM-finalen 1998 i Frankrike.
Bilder på en Ronaldo i tårar kablas ut i hela världen. Än en gång har Inter fallit på målsnöret och Ronaldo gjorde ingen skillnad när det behövdes. Från att ha varit så nära så slutade man trea i Serie A, två poäng efter Juventus och en poäng efter Roma. Säsongens facit blev 7 mål på 10 matcher i Serie A, 0 mål på 5 matcher i Europa samt 0 mål på 1 match i Coppan.

"Kahn chanslös i VM-finalen"
Målrekord i VM
Närmast hägrade VM i Korea/Japan under juni månad och en chans att återse kompisarna i landslaget, nationen krävde revansch. Brasilien hade en tämligen enkel grupp och vann först mot Turkiet med 2-1, Kina besegrades med 4-0 och Costa Rica med 5-2, Ronaldo gjorde ett mål i varje match. Innan turneringen pratades det om någon kunde slå Gerd”Der Bomber” Müllers gamla rekord i VM på 14 mål, Ronaldo stod på 4 innan turneringen och efter första gruppspelet på 7 mål. I 16-delsfinalen mötte Brasilien Belgien som man besegrade med 2-0 och ännu en gång slog Ronaldo till, den här gången i den 87:e minuten efter att Rivaldo gett Brasilien ledningen. I kvarten lyckades man slå England med 2-1 efter att Ronaldinhos frispark lurat Seaman i målet. I semifinalen ställdes man ännu en gång mot turneringens överraskning nummer ett, Turkiet. Matchens enda målskytt: Ronaldo i den 49:e minuten.
Inför finalen stod han på totalt 10 mål i VM samt på 6 mål i denna turnering. Finalen spelades mot Tyskland som hade en Oliver Kahn i storform och som målades upp som det stora hotet mot Brasililien och Ronaldos väg mot rekordet. Den här gången visade sig Ronaldo från sin bästa sida och stod pall för trycket när mycket stod på spel. I den 67:e minuten snappade Ronaldo upp en retur som Kahn enkelt tappat på Rivaldos skott, ett av få misstag från tysken under hela turneringen. I den 79:e minuten slogs rekordet då han bredsidade in Klebersons fina inspel som Rivaldo släppte till Ronaldo som smekte in bollen strax innanför straffområdet.
Facit: 12 mål, vann skytteligan i VM 2002 på 8 mål. Guldet var bärgat, och Brasilien var mästare för femte gången. I Italien var det omvända känslor efter den bisarra förlusten mot Sydkorea och pressdrevet mot den ecuadorianske domaren Byron Moreno gick över styr för varje dag som gick. Ronaldo skulle fyra år senare göra ytterligare 3 mål i VM 2006 och ta över rekordet från tidigare innehavaren, Gerd Müller. I Interlägret pågick dock diskussioner med ett par herrar från Madrid, samtidigt stod fansen och gladdes åt att fenomenet från Rio äntligen var helt återställd och kunde hjälpa Inter tillbaka i förarsätet. Men..

"Packat och klart"
Avskedet
Styrelsen i Inter, Hector Cuper, Massimo Moratti och Ronaldo och hans, inte alltför uppskattade, agenter förde diskussioner. Ronaldo hade enligt påstådda reportrar i Milano gett ett ultimatum till styrelsen: "Sparka Cuper eller sälj mig!"
Spanska mästarna, Real Madrid var inte sena att börja rycka i brassen. Efter att ultimatumet var sagt så tog det inte många dagar innan Ronaldo hade signerat kontraktet med de spanska jättarna. En övergång som inte sågs med blida ögon, varken i Italien eller i Spanien. I Italien främst för hans svek att lämna klubben efter allt som klubben och fansen gett honom under hans skadeperiod och för sättet att komma med ultimatum.
I Spanien från Barcelona för att han gick till ärkerivalen Real Madrid, vilket ej uppskattades.
Summan Real Madrid fick betala påstods vara €45 000 000, ett högt pris och en bra deal för Inter, men det skulle uppstå en del problem med betalningen visade det sig senare. En domstol kom fram till att Inter hade rätt till mer pengar eftersom Real Madrid ej betalat allt och påstått att Solari var en del i affären, därför tvingades Real att betala nästan 300 miljoner till Inter vid ett senare tillfälle. Real överklagade sedan även detta utslag och tog ärendet vidare till TAS, idrottens överdomstol i Schweiz. Till slut efter en längre tid så enades parterna.
Under tiden fick Ronaldo ett nytt smeknamn i Milanos blåsvarta kvarter, Ronaldo vart il Re Ingrato, den onämnbare, man ville inte ens uttala hans namn utan att man fick samma avsky som för andra svordomar. Enligt Massimo Moratti vart det en av hans bästa affärer någonsin med tanke på priset samt all den publicitet, fans och sponsorer som drogs till klubben samt den ökade försäljningen av säsongsbiljetterna där man sålde så mycket som 71 000 under en säsong.

"Som bäst 1998"
Slutord
Man kan inte annat än förundras över hur fantastisk han var som spelare när han var på toppen av sin karriär, hans spelade i en egen division stundtals och gjorde dribblingar och finter ingen gjort på en fotbollsplan tidigare, tekniken och kylan han visade upp var av absolut högsta klass.
Samtidigt kan man aldrig sluta undra vilka människor han omger sig med och hur han mår idag. Allt runtomkring honom liknar en freakshow stundtals. Hans val av klubbar verkar inte vara något som berör honom, att gå till en rival är inget som bekymrar honom. Från att ha varit en av världens mest igenkända ansikten och idrottsman har han nu ett löjets skimmer över sig, viktproblem, transvestiter och fettsugningar, en tragik som påminner lite om den nyligen avlidne popartisten Michael Jackson.
För mig kommer han alltid att vara ihågkommen som en fantastisk fotbollspelare med sin näsa för målet, han fick till slut vinna en serieseger i Spanien med Real Madrid, han gjorde två mål i sin seriedebut, han vann skytteligan i Spanien och ser man på hans meritlista så talar den för sig själv, en av världens bästa fotbollsspelare tillbringar sina sista år i ljuset på planen i den brasilianska ligan, lågan slocknar sakta, men säkert, Il Fenomeno blev till El Gordo. Men i historieböckerna kan man fortfarande läsa om hans mer än 30 utmärkelser och citat från spelare samt coacher som lovprisar honom.
Hans facit i Inter vart otroliga 59 mål på 99 matcher i den finaste av alla klubbdräkter, flera assists och flera bra framträdanden i derbymatcher och i Europa.
Hans läkarjournal angående sina knän lär inte vara en lika trevlig läsning. En blåsvart legend lägger snart sina skor på hyllan, tack för showen, R9.

För youtube: Se Palko Gabor´s excellenta - Ronaldo-the story i 22 delar.

http://www.ronaldohome.com/2009/03/ronaldo-the-story-episode-ii/

“I consider Ronaldo to be the best player in the world. He is an inspiration for me. I do not know if I will ever be at his level but he is a player I try to emulate.”
Karim Benzema, Real Madrid