Största skämtet någonsin
Aldrig har jag känt såhär. Det är unikt i mitt liv som fotbollsfan. Ilskan har tagit över min kropp helt och hållet.
Domenico Morfeo är ett skämt. Han är pinsam, den sämsta värvningen vi gjort på ett bra tag. Jo, Pacheco var ett bättre nyförvärv - han fick aldrig läge att göra bort sig.
Jag har aldrig avskytt en spelare i något av mina favoritlag. Jag avskyr Totti. Visst, det är en gudabenådad fotbollsspelare, men hans andra egenskaper på plan gör att jag blir så förbannad och äcklad av honom. Men skulle han komma till Inter så skulle jag omfamna honom. Han skulle tillhöra Inter. Han skulle leda mitt lag till framgång. Han skulle kämpa för mig. Då är det en annan sak. Det är skillnad på sak och person alltså.
Jag har aldrig gillat ordspråket "undantaget som bekräftar regeln", men det ligger närmast till hand nu. För första gången i mitt liv som fotbollsfan så avskyr jag en spelare i mitt lag. Jag menar a v s k y r. Han filmar. Han står inte upp för Inter. Han är en fjolla som inte förtjänar att bära den vackra tröjan. Morfeo råkade sätta en boll mot Roma. Det är det enda han har på pluskontot. Typ.
Annars har han bara skämt ut sig genom pinsamma insatser, med idel filmningar och slarvigheter.
I och för sig så har Cuper en hel del skuld i det hela. På något sätt så får han för sig att släppa in honom på planen då vi skall försvara en ledning. En spelare som bär nummer tio av alla nummer liksom. En vekling som knappast kan hålla sin kant och som inte har hört talas om begreppet "markering". Om han skall vara på någon plats på planen så är det längst upp för där gör han ingen skada.
Så... den här poängförlusten är lika mycket Cupers fel som Morfeos. Bytet är helt oförklarligt och det kommer han få äta upp så djävulskt mycket de närmaste dagarna.
Den första matchen i monsterveckan är avklarad. Den kunde ha börjat på ett bättre sätt.