Lillebror fortfarande kung: Inter-Milan 2-0

Säsongens andra Milano-derby blev allt annat än ett kärleksfullt möte när lillebror Inter tog sin tredje raka derbyvinst och visade än en gång vem som är kungar i Milano.

Milan hade revansch att kräva sen sist då Inter krossade storebror med 0-4. Men inte ens med två man mer och en straff lyckades man få Inter från att vinna sin femte raka hemmaderby och tredje raka totalt.

XI
Vi börjar från början. Mourinho ställer upp, trots alla skador, med ett väldigt starkt Inter. I mål Julio Cesar. Framför brassekeepern hittar vi landsmännen Maicon och Lucio, samt Muren Samuel och supertalangen Santon, som fick göra sin första match från start sen förra decenien. I mittens rike skulle Zanetti, Cambiasso och Muntari kämpa mot Milans mittfältare. Och i anfallet skulle Wesley Sneijder servera Milito och Pandev med assister.

Milan å sin sida startade med en 4-3-3-uppställning där vi snabbt kunde notera att Beckham fått en ytteranfallar-roll, att Nesta saknades och ersatts av Favalli (!) och att ungtupparna Abate och Antonini skulle ta hand om var sin kant i försvaret.

Första halvlek
Domare Rocchi blåser igång matchen och för ovanlighetens skull i derbysammanhang är det Inter som genast tar tag i taktpinnen. Milan är inte ofarliga och söker hela tiden Ronaldinho, som dock inte får det lika lätt som senast, när han stöter på patrull i form av landsmännen Lucio och Maicon. Milan-brassen hinner med en sen kapning på Lucio innan de första fem minuterna är spelade. Ingen varning där av Rocchi men den dröjde inte länge innan den kom då Beckham vill synas i protokollet och fäller Cambiasso.

Det dröjer inte heller länge innan domaren får göra sin första anteckning för mål då Milito hugger som en kobra på orutinerade Abates lösa hemåtnick. I full fart och från snäv vinkel lyckas skytteligakungen sätta den i Didas bortre. En smakstart för Inter som minuten innan haft en superchans då Pandev dribblat sig igenom och sedan väldigt turligt fått fram till Sneijder. Men på holländarens direktskott gjorde Dida en fantastisk fotparad.

Sneijder skulle hamna i domarens anteckningsblock inom en snar framtid i alla fall - men inte i någon positiv benämning. För snack lyckas teknikern få ett rött (!!!) kort. Rött kort för att ironiskt ha applåderat domaren när denne varnar Lucio (korrekt) för filmning. Med Inters viktigaste spelare utvisad kändes matchen helt plötsligt förlorad, trots en 1-0-ledning.

Milan fortsatte söka Ronaldinho, som i matchinledningen försökte hota, fast utan större framgång. Inte ens när han trixar upp den på Maicons överarm vilket ska vara en solklar straff. Om domare Rocchi tror att ett fel gottgörs med ett annat så tror han fel. När sedan Pandev dras ner minuter senare av Abate i motsatt straffområde låter domaren det hela gå förbi.

Det är Milan som har bollinnehavet. Men det är Inter som har Mourinho. Under resten av halvleken behåller han två anfallare för att på så sätt skapa tryck mot Milan. Samtidigt gör Zanetti, Cambiasso och Muntari livet omöjligt för Pirla, Gattuso och Ambrossini. Ronaldinho kommer som sagt inte loss från sin kant och på andra sidan kommer Beckham aldrig att kunna runda Santon. Enda alternativet kvar är att mata bollar mot Borriello. Och Borriello gör det bra. Italienaren tar emot bollar, nickar på mål och spelar utmärkt targetspel. Men han gör inte mål. Farligaste Milan-chanserna är just genom Borriello. Först nickar han över ribban med en decimeter och sedan bröstar han ner bollen till Dinho vars skott susar förbi lika nära stolpen.

Men första halvlek slutar 1-0 och i pausen känns det som att det är Milan som måste göra byten för att något ska ske snarare än Inter. Mourinhos mannar har full kontroll på matchens utveckling trots det numerära underläget.

Andra halvlek
Andra halvlek börjar med att en nyinbytt Seedorf (Gattuso ut) sparkar igång läderkulan. Och Milan får till ett enormt tryck med tre hörnor i rad som avslutas med att Cesar får göra en idioträddning på Seedorfs avslut från nära håll. I detta läge känns det som en tidsfråga innan Milan kommer att sätta kvitteringen.

Men kvitteringen kommer inte. Inter lyckas återigen att neutralisera Milans anfall som bara reduceras till inlägg mot Borriello. Men i mitten står Lucio och Samuel hela tiden rätt och gör vad de gör bäst - försvarar.

Istället är det Inter som sticker upp. Först spelar Milito fram Pandev på ett sätt som hade gjort Zlatan avis, men makedonen sätter skottet oturligt i stolpen. Och därefter på en fin Maicon-rush längst med straffområdskanten gör Favalli en Favalli-ingripande och fäller Il Collosso. Gult kort till den 38-årige italienaren och en utmärkt frisparksläge för Inter. Om man hade haft Sneijder eller Balotelli, ja. Istället: nyförvärvet Goran Pandev. Kort ansatts, placering istället för kraft och av med tröjan för att jubla över sitt andra mål i Inter-tröjan på två matcher. Inter-Milan 2-0!

Makedonen byts ut direkt därefter istället för Thiago Motta. Dags att stänga kiosken, tycker portugisen på bänken (nej, inte Figo, som satt där med grabbarna). Och visst, Inter lyckas stänga kiosken. Milan kommer aldrig mycket närmare. Alldeles för sent reager Leonardo då han sätter in ytterligare en boxspelare. Huntelaar får en vass chans men då står världens bästa målvakt i vägen.

När sedan Lucio får en boll på armen när han täcker ansiktet och blir utvisad (!) för detta får Milan den chans de väntat på. Ett mål i 90:e minuten ger dem fem minuter att jaga en kvittering på. Men det här är inte Milans kväll. Det är det sällan numera då det vankas derby. Cesar går tidigt men det kvittar då Ronaldinho redan valt hörn och det hela blir en enkel räddning. Säsong 09/10 två derbyn slutar sammanlagt 6-0 till Inter. Fint så va?!

Inter bevisar ytterligare en gång att man är bäst när det gäller. Man visar på en enorm vinnarmentalitet och jävlar anamma när man spelar med en man mindre i nästan 75 minuter. Man visar kort och gott att man är och förblir kungar i den italienska calcion. Nej, ligan är inte död än. Men det är bara en tidsfråga...

FORZA INTER!


För övrigt
Zanetti var gudomlig idag. När han sattes mot Antonini var det stundtals förnedring. Som en far som läxar upp sin lille grabb. När den mer jämnårige Jankulovski kom in blev det inte bättre direkt. I tävlingen bäste argentinaren är Il Capitano outstanding. Och då gjorde Milito mål, Cambiasso raderade Milans mitt och Samuel höll Borriello kort.

Såg ni Berlusconi fira segern med de svartblå på plan? Underbar humor!

Ronaldinho kanske är på väg tillbaka. Men som jag tidigare sagt: det är en sak att dominera mot tabelljumbon Siena och en annan mot serieledande Inter. I Maicon (och Lucio) fick han en värdig motståndare och det Inters nr 13 (och nr 6) raderade ut trollkarlen från Porto Alegre. Nämnda herrar står sig dessvärre korta när bäste brasse ska koras. Brasse nummer ett idag är den samme som i landslaget: Julio Cesar. Nummer två: Dida. Bäst i dagens Milan.

Mourinho knockar Leonardo än en gång. Inters starkaste kort sitter på bänken. Underbart att se honom elda upp 80.000 frusna men lyckliga tifosi på läktarna.

Aldrig kul att skriva men sämst på plan var den fullkomligt pinsamme och ponduslöse domaren Rocchi. Inkonsekvent i alla lägen utom på att dömma dåligt åt båda hållen. Det röda kortet som Sneijder får är ett solklart gult - en frustrerad Sneijder ska bara vara tyst - men att färgen är röd är absurt. Ronaldinho får en tillsägelse för samma sak som Lucio får ett gult. Lucio får rött direkt istället för ett andra gult (vilket iofs. leder till rött men rätt ska vara rätt) och han missar en straff åt båda hållen; Maicons hands i första och Abates nacksving på Pandev strax därefter. Serie A:s jakt på bra domare fortsätter.

Senast de begav sig var hon knappt en månad. Ikväll kunde hon, knappt 6 månader, fira sin andra derbyseger i sin pappas armar. Jag älskar dej Lily.

0 kommentarer

Fredy Espitia2010-01-25 00:15:00