NY Islanders - Minnesota6 - 3
Inter-Genoa 0-0: En oinspirerad plattmatch
Inter fick bara med sig en pinne från årets returmöte med Genoa. I höstas krossade de regerande mästarna de blåröda på Luigi Ferarris men på hemmaplan såg det mesta segt, oinspirerat och krångligt ut.
Matchen inleddes med att de båda lagen kände lite på varandra och det dröjde fram till den sjunde minuten innan det hettade till. Då var det bortalagets Sculli som fick en halvchans sedan Sulley Ali Muntari tappat boll på mittplan och således blottat laget bakåt. Sculli lyckas få fram bollen till Criscito men avslutet hamnar utanför Julio Cesars målram.
Efter Genoas chans kommer Inter till ett par fina lägen men när laget väl tar sig fram till straffområdet så är det tvärstopp. Balotelli kombinerar fint med Pandev i en situation men när makedoniern tar emot Balotellis klackpass har han hela tre motståndare som täcker skottläget.
En dryg kvart in i matchen hettar det återigen till nere hos Julio Cesar då finurlige Mesto testar skott. Brassen är dock på hugget och plockar ner bollen relativt smärtfritt. Inter tuggar på bra i defensiven men i sista tredjedelen är det stundtals riktigt lamt och fantasilöst. Det går sakta och när man väl försöker sätta fart på spelet testar man det svårare alternativet gång på gång. Detta bevisas inte minst då Inter får iväg sitt första skott på mål - i den 40:e minuten(!). Det är för dåligt.
Inga byten i paus men då spelet inte förändrats märkbart byter Mourinho (via Baresi) Pandev mot Eto'o och Muntari mot Cordoba i den 56:e minuten. Det betyder att laget får mer spetskompetens framåt samtidigt som Il Capitano tar steget upp på mitten.
Dessvärre påverkar detta knappt spelet utan istället för att försöka spela lätt och löpa mycket så stampas det en hel del på bollen. När Sneijder och Co väl får fram sina pass ligger det ständigt en Genoaförsvarare i ryggen på bollmottagaren.
Samtliga av de offensiva spelarna hade stora problem med att hålla i bollen och antalet bollar de svartblå vann i luftrummet - fram till sista tio - kan nog räknas på en hand. Självklart skall Genoa ha credit för att man jobbar hårt i defensiven, men ikväll gjorde Inter inte livet speciellt surt för motståndarnas backlinje.
"Vad ska vi göra för att få fart på detta?" frågades det hemma i TV-soffan i mitten av andra halvlek. Med Balotelli, Eto'o, Milito och Sneijder på planen hade undertecknad inte mycket att välja på och svarade därför aningen förvånad: Quaresma. Strax senare kastades den näst intill bortglömde portugisen in på vänsterkanten.
Quaresma har fått utstå mycket kritik men i kväll var han faktiskt ett av få svartblå glädjeämnen. Han lyckades faktiskt vinna lite boll och fick in ett och annat inlägg i boxen. Att han sedan vände och vred lite väl mycket innan crossbollarna kom kan man ha överseende med om man känner till hans formkurva.
Inter skapade lite farligare chanser i slutet av matchen men det hela slutar 0-0 och vi missar ett utmärkt läge till att rycka.
Nu är läget i ligan oförändrat och därmed är det bara att ladda om batterierna inför fredagens möte med Catania. I veckan hoppas jag att Mourinho tränar anfall och passningsspel.
+: Eto'o. Bidrog kanske inte jättemycket rent spelmässigt, men det är härligt att se hur han peppar Balotelli.
---: Inställningen. Om man inte får någon fart på spelet och aldrig hittar rätt med passningarna, ja då måste det vara något som är fel med hela inställningen.
--: Muntari. Det börjar bli tjatigt men han tappade boll, slog bort boll och spelade allmänt slarvigt - igen.
-: Varningen. Vad tänkte Banti på när han gav Walter Samuel det gula kortet?
Nu laddar vi om. Alltid Inter!
