Vansinnesdåd!
De påstår sig vara sanna Interfans. De gör attentat mot Vieris och Cannavaros restauranger och de påstår sig vara Interfans.... *SUCK!*
Under de 15 månaderna som gått sedan vår supporterklubb bildades har jag lärt mig att det finns så oändligt många olika typer av supportrar.
Själv befinner jag mig långt ut på den sida där vi (efter en stunds surande) inte tycker det är hela världen om Inter förlorar, där vi tycker om att umgås med supportrar från andra lag och där vi förlåter våra stjärnor om de misslyckas.
Jag har åtskilliga gånger påmints om att detta inte är den vanliga inställningen till favoritlaget och sporten. Det finns många av er som läser det här som har en (nästan) rakt motsatt inställning till allt vad som rör laget i vårt hjärta.
Det som förenar oss är att vi älskar Inter
Nerazzurri är ett lag som lockar rebeller. Människor som gillar att vara som alla andra söker sig till lag som Milan och Juventus. Majoriteten av befolkningen gillar att vara (ungefär) som alla andra, se på kläder, musik etc...
Men så finns det en grupp människor som inte gillar att gå samma väg som andra. Vi gillar att bilda våra egna åsikter - oavsett vad majoriteten tycker. Vi gillar att argumentera och uttrycka våra åsikter.
Rebeller eller bohemer (eller kalla det vad ni vill) finns i alla typer och kan vara extremt olika varandra. Tyvärr lockar det även till sig grupper som det allra flesta av oss inte vill förknippa med vare sig Inter eller fotboll.
Att Inter har en oproportionellt stor samling supportrar med rasistiska åsikter är t.ex. allmänt känt. Personerna som utför dåd som de i Milano kan mycket väl vara hårt inbitna Interfans. Men de inser inte att det de enbart skadar klubben.
För några år sedan studerade jag en tragisk figur på Gamla Ullevi. Det var en man som gapade och skrek på allt och alla. Spontant tyckte jag killen var en idiot. Det kanske han också är - men när jag tänkte på saken så är det ju bättre att han står där och skriker än att han går hem och skäller på frugan eller hamnar i bråk på grund av småsaker eller våldsamheter av ännu värre grad.
Jag är numera säker på att det finns stora fördelar för samhället med att supportrar kan använda fotbollen och det runt omkring till en plats där man kan avreagera sig. Tyvärr går det ibland alldeles för långt - som i fallet med attentaten riktade mot våra spelare.
Att skrika och gapa är en sak - det är spontana uttryck. Gränsen för det acceptabla är för länge sedan passerad när man tar till våld och hot. Oftast är detta dessutom planerade.
Ingen spelare i världen spelar bättre för att någon förstör hans egendom och hotar honom. Han spelar sämre. Uppenbarligen vill de ha bort Vieri. Men det slår hårt mot klubben eftersom de kan bli tvungna att sälja spelarna i fråga till ett betydligt lägre pris än vad de är värda.
Jag är mycket, mycket bedrövad över det som hänt. Det här är långt över gränsen. Jag hoppas de hårdföra polismyndigheterna får tag på attentatsmännen och ger dem en rejäl omgång innan de ställs till rätta.
BASTARDI!