Benfica-Inter 0-0
En hyfsad trupp reste till Lissabon för att skaffa sig ett bra utgångsläge inför returen på San Siro. Något man måste säga föll tämligen väl ut.
Den hårt pressade Zaccheroni formerade som vanligt laget efter 3-4-3 alternativt 3-4-1-2. Att det sedan i praktiken var en 5-3-2 formation som sprang runt på Stadio de la Luz spelar mindre roll.
Cordoba, Adani och Cannavaro bildade trebacklinje med Javier Zanetti och Helveg som outtröttliga kantlöpare. Farinos och Cristiano Zanetti spelade centralt på mittfältet med Karagounis i en friare roll strax framför. Oba Martins och Recoba bildade ett kontringsstarkt anfall, åtminstone var det tänkt så.
Den första halvleken ägdes till fullo av Benfica som genom Simao anföll framgångsrikt på Inters vänsterkant. Zaccheronis motdrag blev att byta kant på Il capitano och Helveg. Nickstarke Sokota hotade på allvar Toldo och en hörna räddades på mållinjen av J.Zanetti. Inters enda farligheter bestod i ett par misslyckade skott av Recoba.
Andra halvlek följde i stort linjerna från den första halvleken. Inter backade hem medan Benfica anföll allt mer ihärdigt. I sanningens namn ska dock sägas att Benfica inte skapade speciellt mycket sett till spelövertaget. Den enda riktigt farliga målchansen kom två minuter före full tid då Petit sköt från distans. Toldo räddade men släppte retur som Sokota såg ut att rulla in. Mirakulöst nog hann Toldo upp och räddade, en minivariant av bedriften från bortamötet med Valencia förra säsongen.
Att Inter saknar alla ingredienser som besitts av riktigt bra lag för till fället vet vi redan. Att då beklaga sig över dåligt och defensivt spel totalt utan linjer ter sig bara löjeväckande. I det här skedet handlar det bara om att ta sig vidare. Och ingen kan säga att det här var ett negativt resultat sett ur den synvinkeln.
Bäst på plan var tveklöst Cannavaro och Toldo.
I väntan på att Re Bobo avgör returen.
