Inför: Marseille-Inter
Det drar ihop sig som flickan sade. Kvartsfinalerna av årets Uefacup står för dörren, och vi är hör och häpna med ännu. Franska Marseille står för motståndet, dags att syna läget inför möte nummer ett.
Champions League sållar agnarna från vetet, Uefacupen börjar närma sig slutuppgörelsen. I Champions League spelar ännu: Chelsea, Monaco, Milan, Deportivo, Lyon och Porto.... Två av de fyra sistnämnda skall bort.
I Uefacupen spelar ännu: Inter, Valencia, Newcastle, Marseille, Celtic, PSV, Bordeaux och Villareal..., säg vad ni vill om detta. Men om ni inget visste, vilken turnering skulle ni tippa var vilken?
Ännu är det som ni ser en relativt namnkunnig cup vi trots allt spelar i, och givetvis är det ingen baggis att slå sig vidare till final och kanske även bli mästare i denna skara. Men med skadade spelare åter känns oddsen avsevärt bättre och möjligheten att få följa vårt älskade lag på Ullevi i maj känns inte lika orealistisk som den gjorde för någon månad sedan.
För motståndet står nu franska storheten Marseille, eller före detta storheten, vad i nu vill. Deras situation i den inhemska ligan i jämförelse med våran ser ut som sådan:
De ligger för närvarande, liksom vi, på en sjätte plats. De har skrapat ihop 50 poäng på 31 matcher jämfört med våra 46 poäng på 28 matcher. De har inkasserat 11 förluster mot våra 8.
Deras anfallsvapen nummer ett, Elfenbenskustens 26-årige Didier Drogba har mäktat med 19 mål i ligaspelet, samt ytterligare tre fullträffar i Uefacupen, där Martins och Vieri med två mål var är våra hetaste namn.
I förra omgången slog de ut engelska bedrövelsen Liverpool med sammanlagda resultatet 3-2.
Våra blåsvarta hjältar(?) har åter funnit lite av den form man visade upp under delar av hösten, men som sedan verkade falla i dvala i och med skadorna och vintermånaderna. Det krävs att vi bibehåller den förmågan om vi skall rubba ett taggat och tekniskt skickligt Marseille imorgon. Som vanligt i cupsammanhang numera är bortamålen guld värda. Vi minns Sochaux där vi tog oss vidare på 2-2 borta och 0-0 hemma. Eller förra året då vi nitade Valencia hemma med 1-0 och sedan med hjälp av ett bortamål signerat Bobo tog oss till semifinal.
Om vi kan spräcka nollan på Stadio Vélodrome imorgon kväll, då tror jag vi kan ha ett gott utgångsläge inför returen. Detta givetvis förutsatt att försvaret agerar stabilt och inte släpper en handfull bakåt. Som nämns ovan har vi förut visat att vi kan spela på resultat i returmatcher, så ett eller kanske ett par mål imorgon vore kanon.
Laget som sådant lär inte bli någon blyg eller försiktig saga från Zac. Att hålla på och dribbla och experimentera med olika spelare i detta skede av säsongen håller inte. Inga spelare är trötta nu, utan tvingas ge sitt yttersta. För tröjan de bär på sig borde de kunna ge rätt mycket kan tyckas. Jag vet en och annan i vår förening som skulle springa åtskilliga sträckor på det gröna för att se Inter vinna...
Att varken Martins eller Vieri ställdes åt sidan till förmån för Adriano eller Cruz mot Juventus efter ledning med 3-1 i andra ger mig dock något frågetecken. Brassen är inte tillgänglig i Uefacupen. Julio Cruz har gjort allt annat än bra ifrån sig efter nyår, så vad vår tränare har för tankar i de attackerande leden kan man undra.
Bakåt är det givetvis en ynnest att ha tillbaka ledargestalten, tillika mellanviktskungen, Marco Materazzi. Mina förhoppningar om ett respektlöst och hårt spelande försvar stiger avsevärt i och med denne herres återtåg. Såren efter hans tilltag efter matchen mot Siena har givetvis inte läkt, men nu finns ingen anledning at gräva ned sig. När säsongen är slut summerar vi, nu lägger vi ihop våra krafter för att ha något att summera.
Inter tänder till och grejar en uddamålsseger i Marseille, 2-1 efter två strutar utav Oba Martins!
