Upplysning vs Romantik

En av alla våra medlemmar, Damon Rasti, ger här i en gästkrönika sin syn på de senaste dagarnas heta diskussionsämne, klubbkänsla kontra framgång.

Den senaste tidens heta diskussion har handlat om Davids eventuella ankomst till Inter. De två sidornas olika argument får mig att tänka tillbaka på två konstnärliga epoker. Upplysningen och Romantiken. Upplysningen som dominerade senare hälften av

1700-talet var förnuftets epok, och de viktigaste begreppen var empirism, alltså att man genom erfarenhet kommer långt, och utilism, som innebar att skaffa största möjliga nytta. Dessa tankar går i mina ögon igen i Davidsförespråkarnas argument. De vill ha en erfaren kille som troligen kommer att göra nytta, och det är det som räknas. Basta!

Den följande epoken, Romantiken, var kärleken och passionens tid. Passion betyder egentligen lidelse, och en idealistisk syn rådde. Denna värld var inte den bästa och man längtade bort till en bättre plats. De symptomen går lite igen hos dem som motsätter sig Davids eventuella antågande.

Man älskar klubben passionerat, man vet att det innebär lidande att vara Interista, men likväl så vet man att den vackraste kärleken är den rena kärleken och den förbehållslösa kärleken, alltså att man älskar någon eller något utan några som helst krav.

Obotlig romantiker som jag är tillhör jag förstås den andra gruppen.

Att Inter tar titlar gläder mig förstås mycket mer än annat här i livet, men min kärlek till klubben består oavsett hur många titlar vi tar. Jag vet att det är kärlek mellan mig och klubben, när jag år efter år, nederlag efter nederlag följer äventyret vid datorn, i soffan och under vissa lyckosamma stunder på plats.

Är det något som jag är stolt över så är det att jag vet att min kärlek delas av tusen och åter tusentals människor runtom på denna planet. För att jag vet att det är äkta kärlek.

Hade jag varit intresserad av framgång till varje pris hade jag haft los Merengues, Rossoneri, eller Bianconeri i hjärtat.

Ska vi fuska och smutsa oss till titlar så försvinner all den äkta kärlek som jag så stolt burit på alla dessa år. Men jag har principer, och en människa utan principer är en människa utan ryggrad.

Den dagen Inter tar scudetton kommer glädjen i mitt hjärta vara större än glädjen hos ett Juventusfan efter 10 raka titlar. Den dagen kommer jag att bära mitt huvud så högt att det inte finns någon annan längre än mig på denna jord.

Den dagen kommer jag att veta att det ändå finns hopp i denna hopplösa värld.

Det är väldigt lätt att börja hålla på en fotbollsklubb. Men den dagen man bryr sig mer om klubbens själ än att få fira titlar på gatan, den dagen har man funnit äkta kärlek.

0 kommentarer