Milan-Inter 0-0
Oavgjort är ett resultat som väl speglar matchbilden i gårdagens derby mot Milan. Inter var laget som hade de hetaste chanserna, men dålig skärpa gjorde att Didas nolla höll sig intakt matchen ut. Bakåt gör Fontana återigen en trevlig insats.
Emre och Cambiasso sparkade igång det 258:e Milanoderbyt inför knappt 80 000 på Stadio Giuseppe Meazza. Inter kom att ta kommandot inledningsvis och med snabbt kortpassningsspel visade man återigen att Inter i år inte är inter likt föregående säsonger.
De första heta chanserna föll till Vieri som var företagsam i inledningen. Efter snyggt väggspel utanför straffområdet satte Emre en stickare till Vieri som sköt ur vinkel, placeringen var dock dålig och Dida kunde nypa bollen.
Nästa chans kom efter drygt tio minuter då Vieri drog sig bakåt i straffområdet och mötte Materazzis cross, snyggt tog han ned den på bröstet ifrån Nesta och avslutade sedan på halvvolley, men skottet gick denna gång utanför.
Adriano var relativt osynlig under stora delar av matchen, och kom inte riktigt tillrätta i sin position. Brassen fick för kvällen stöta på hård patrull och Mancini kommenterade efter matchen att Milans backlinje är den enda som i nuläget kan stoppa honom.
Milan spelade ständigt på kontringar och med Kakà som bollförare är det inte någon dum taktik. Brassen nyttjade ofta sin fart för att skaffa frisparkar på offensiv planhalva, inga krussiduller, peta bollen och spring på försvararen var melodin som gällde.
Fontana tvingades inte till några exceptionella ingripanden under den första halvleken men ingöt mod och trygghet i Inters Backlinje som vågade stå upp vid Milananfall.
Milan tog över spelet något under slutet av halvleken, men ont om målchanser vaskades fram.
Inter fick sista ordet då Adriano lekte skjortan av Milans backlinje i straffområdet, och sånär kunde ge i nerazzurri ledningen. Dida kom ut från sin målbur och hade kejsaren haft en gnutta kyla kunde han i princip rundat även sin landsman för att promenera in bollen. Även passningsalternativ till Vieri och Stankovic fanns men i ett så fritt läge är det få som spelar bollen.
Andra halvlek
Den första halvleken var inte något direkt typexempel för hur heta derbyn är fysiskt. Några stjärnsmällar likt de senaste år syntes inte till och domare Rosetti lyckades faktiskt hålla en anständig nivå på sitt dömande, givetvis med italienska mått mätt.
Den andra halvlekens första tio minuter kom dock att präglas av avblåsningar hit och dit, frisparkar till höger och vänster.
Den första målchansen dök upp först efter en kvart då Crespo ställdes i ett helt öppet läge efter en fin crossboll från Kakà. Jimmy var dock kvick ut och nådde bollen först precis framför argentinarens fötter, superbt agerande från rutinerade Fontana.
Inter flyttade upp sitt spel en aning och verkade hungriga på ett ledningsmål. Dejan Stankovic prövade utifrån men träffen blev inte helt hundra och Dida kunde avvärja utan vidare svårigheter.
Veron slog senare en frispark från kanten, hört mot den första stolpen där Dida parerade, på returen var Vieri framme och sånär på att kunna ge Inter ledningen, Nesta lyckades få en tå emellan och räddade Milan till en hörna som för Inters del blev resultatlös.
Vieri skapade även nästa möjlighet då han plockade med sig en boll i sidled en bit utanför Milans straffområde, där nu Inter belägrat de rödsvarta. Bobo testade på distans men skottet höll sämre kvalité än dåligt.
Nästa möjlighet kom minuterna senare då Stankovic prövade ett volleyskott utanför straffområdet, men bollen slank i en vid båge utanför målburen, precis som Vieris nick någon stund senare. Inter vaskade fram en hel del lägen, men genom dålig skärpa blev det aldrig mer än halvchanser.
Milan lyckades även de genom vasst kontringsspel lösa upp Inters mittfält som stundom tedde sig vara obefintligt. Kakà gör en storartad match och det var inte utan att man satt med hjärtat i halsgropen när brassen anstormade Inters planhalva. Cred dock till Inters backlinje som står upp och inte avvaktar ända ner i knäet på Fontana.
Ambrosinis nick blev det närmsta våra rivaler kom ett segermål i denna andra halvlek, och när Rosetti efter fyra minuters tillägg satte pipan till munnen var det lite bittert att se Juve kila ifrån.
Plus denna afton till Fontana som fortsätter på det inslagna spåret samt Emre som aldrig slutade springa.
Nya tag mot Lecce!
