Grazie Maicon
Fredagen den 31: augusti 2012 skrev Douglas Maicon på för Manchester City och en 6-årig saga med Inter tog tillsist slut. En fantastisk saga som kommer att berättas om och om igen och som förhoppningsvis aldrig kommer att glömmas av oss Interfans världen över. Douglas Sisenando Maicon, 2000-talets bästa högerback har lämnat nerazzuri och lämnar ett tomrum som blir svårt att fylla.
En unik mästare. För mig kommer Maicon vara oersättlig. Att ha sett Maicon springa som ett expresståg upp och ner match efter match i 6 år och nästan alltid prestera i yttersta världsklass är ett privilegium. 20 mål och 46 assist på 249 matcher i Intertröjan är ett facit som få spelare kan göra om. Lägg där till 4 Scudetti, 2 Coppa Italia, 3 Supercoppa Italiana, 1 Champions League och 1 Club World Cup.
Världens bästa högerback. Under sina år i Inter var Maicon världens bästa högerback. Det fanns ytterbackar som var bättre offensivt (dock väldigt få) och det fans de som var bättre defensivt, men det fanns ingen som var lika komplett som Maicon. Douglas Maicon var otroligt bra defensivt och kunde pressa motståndare över hela kanten och gick väldigt sällan bort sig. Gjorde han det hann han alltid ifatt sina motståndare med sin otroliga snabbhet. Han hade en teknik som gjorde de bästa av brasilianska spelare avundsjuka och ett otroligt tillslag som har resulterat i otaliga drömmål. I inter var han som en extra anfallare. När spelet skar sig, la mittfältarna ut bollen på högerkanten och Maicon dribblade av en-två motståndare för att sedan skickad in ett dödligt inlägg.
Det ständiga leendet. Det är inte bara hans egenskaper som fotbollsspelare som har fått mig att beundra Maicon som jag gör idag, utan också hans personlighet. Med ett ständigt leende på läpparna och en grinta som kunde skrämma livet på motspelarna var och är Maicon en otroligt sevärd spelare på planen. Jag kommer sakna hans skratt även vid allvarliga situationer och alla hans upptåg med Julio Cesar. Jag kommer sakna hans mördande blick efter ha fått ett domslut emot sig och när han skäller ut yngre spelare som filmar.
De vackra målen. Maicon gör sällan fula mål, ett resultat av hans uppoffrande spelstil högt upp i banan, bra teknik och ett fantastiskt tillslag. Därför är det svårt att visa det snyggaste målet han har gjort. Många säger nog hans fantastiska mål mot Juventus, eller hans mål i landslaget mot Nordkorea från i princip ingen vinkel alls. Om jag ska välja ett mål som personifierar Maicons tid i Inter måste vi gå bak till en svår bortamatch i Udine i februari 2010. Mourinho sitter avstängd på läktaren och laget är inne i en lite tyngre period. Klockan står på 19 minuter och det står 1-1 när Maicon vinner bollen på egen planhalva, lägger en yttersida till Milito som sedan slår ett inlägg till Pandev. Pandev vrickar sedan fram bollen på en touch till Maicon som har tagit en otrolig löpning i full speed och drämmer upp bollen i nättaket. Ett fantastiskt mål som jag minns som det var igår.
Tack! Nu spelar Maicon för ett annat lag, men han kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta och bli ihågkommen som en av de allra största och starkast lysande stjärnorna i Inters historia. Maicon tappade i kvalitet efter trippeln och med tanke på hans höga lön var det rätt beslut att sälja honom, men ett avsked är alltid smärtsamt. Maicon kommer inte få någon riktig avslutningsmatch, men det riktiga avskedet gjorde han redan den 6:e maj när han sänkte kusinerna från andra sidan stan med en patenterad yttersida. Ett avsked kan väl inte bli mycket bättre än så Maic?
Grazie Colloso och lycka till på ditt nya äventyr
