Grazie Mister Ranieri, un grande uomo
Nyss så kom nyheten om att Claudio Ranieri sparkas ifrån Inter. Ett välkommet beslut hos alla Interisti och inte minst hos undertecknad. Men den gode Claudio förtjänar respekt och det visar han inte bara i att han säger upp kontraktet i samförstånd med Inter.
Claudio Ranieri är en stor man som förtjänar respekt. Han är absolut inte den bästa tränaren och han borde ha sparkats tidigare när Inter fortfarande hade en konkret chans att gå vidare i CL och nå en tredjeplats. Redan när Inter förlorade med 4-0 på bortaplan mot Roma borde han ha sparkats eller senast efter 0-3 mot Bologna. Men ingen reaktion då, istället har vi nu efter det som varit den bästa matchen på länge ifrån Inter fått se Ranieri få sparken. Kanske var det pga att hans bedrövliga byten försämrade chanserna att ta en poäng, men snarare är det nog den här ruttna perioden som har hållt sig ett längre tag.
Varför ska Claudio Ranieri ha respekt kanske många undrar. Han är ju en loser som inte kan ett skit om fotboll enligt många. Rena rama motsatsen till guden Mourinho, en sopa och en senil gubbe som aldrig i sitt liv vunnit något av värde och han kommer inte heller göra det, är vad man hör. Sanningen är att jag kommer att unna få personer i den här världen en titel så mycket som Ranieri. Vem sade att han kom in med uppgiften att vinna något? Det är nog för många som glömmer bort vart vi var innan Ranieri tog över laget, Inter var ett lag som hade slösat bort 3 månaders försäsong på Gasperinis trebackslinje och förlorat en titelmatch mot Milan redan. Man var på fritt fall mot den första säsongen i Serie B någonsin. Men sedan kom Claudio och gav laget lugn för en stund.
Man tog en fin vinst mot Bologna, vann mot CSKA i CL och sedan spelade man de 45 bästa minuterna Inter har gjort den här säsongen mot Napoli på hemmaplan innan Rocchi blandade sig i och gav bort matchen. Sedan kom en svängig period där det gick lite knackigare, tills Inter återigen hittade en vinnande period. Den gode Claudio njöt av en fin triumf i derby och Inter tog 8 raka segrar. Det som händer sedan vet vi alla om, Inter är det sämsta laget sedan Serien har vänt och har endast tagit 2 poäng. Men hur mycket av det är Ranieris fel? Hur många gånger har vi sett spelare göra knattefotbollsmisstag den här säsongen?
Men kanske också den viktigaste anledningen till att respektera Ranieri. I januarifönstret hade han enbart två önskningar, den ena var att få behålla Thiago Motta och den andra var att få en snabb ytter till kanten. Ranieri fick varken eller, istället fick han se Motta lämna och bli ersatt av Palombo och Guarin som än idag inte har spelat en enda match. Har vi hört Claudio Ranieri klaga på det? Har vi hört Claudio Ranieri snacka om Branca, Moratti eller någon annan? Inte ett enda ord har vi hört ifrån Ranieri utan han har borrat ned huvudet och gjort sitt bästa för att jobba bra och det här laget som är fullt av zombies som knappt springer en meter längre har inte underlättat Ranieris jobb. Ranieri har stått för dåliga byten och vissa dåliga elvor, men han har försökt göra det bästa av det material han har tillskillnad ifrån Gasperini och Benitez som snarare ställde upp med självmordstaktiker och bara väntade på att det skulle gå fel. Det som var katastrofalt hos Ranieri var att vi aldrig såg någon tendens till uttänkt anfallsspel, mönster och kombinationer. Vad beror det på? Avsaknaden av snabbhet i laget, kreativitet, spelare som inte springer eller bara Ranieri? Det vet nog bara gud, men trots det här är Ranieri en stor man.
Hans tårar i ögonen när Milito gjorde mål mot Chievo säger det mesta om honom. Jag hade själv äran att träffa Ranieri två gånger utanför Appiano Gentile, han ingav ett sympatiskt intryck och när någon var arg för att Milito inte spelade och skrek på honom så sade han lugnt: "Absolut han ska spela" och tog sedan lugnt en bild med samma galning till supporter. Dagen efter det så var vi där igen och Ranieri frågar mig: "Var ni inte här igår också". Jag säger: Mister, våra vänner var inte här igår och vill gärna ta en bild med dig, vi har kommit från Sverige. Han bjöd på ett leende och autografer i lugn och ro innan han sedan sa adjö. Något som betyder otroligt mycket när många spelare bara tutar och åker iväg.
Han lämnar idag Inter och istället för att tjura ihop sig och kräva pengar för resterande tiden av kontraktet så har han i samförstånd med Inter sagt upp kontraktet. Claudio Ranieri, jag spottade mig blodig över dig när vi hade Ranieri, idag har du vunnit min respekt. Din tid i Inter kommer inte att kommas ihåg som någon framgångsrik, men jag kommer för alltid att beundra stilen och klassen hos den här mannen som aldrig fick en ärlig chans att bygga något med de spelare han själv ville ha. Han kom som en gentleman, han segrade som en gentleman och han föll som en gentleman. Tack mister för att du räddade oss ifrån Serie B, så dåliga är vi i år. Tack för derbyvinsten, resten av minnena väljer jag att se bort ifrån för stunden, för gentlemän som den här existerar knappt i vår fotboll längre. Lycka till Mister!
Lycka till till Andrea Stramaccioni också, en artikel om honom kommer säkerligen upp inom kort med, men för stunden har det här skrivits för att dämpa ned den skitkastande cirkus mot Ranieri som pågår ifrån de som inte förstår att de högsta hönsen i klubben ska ha betydligt mycket mer skit.
