Grazie per avermi fatto Interista
Datumet är den 6 maj 1998. En brasilienfanatisk 6 åring har satt på tvn för att se sin idol spela final i uefacupen. På sig har han en av många Ronaldo R9 Brasilientröjor, favoritfärgerna är blått och svart, färgerna som fenomenet från Rio bär på sin tröja i finalen är desamma. 1 stolpträff, ett fantastiskt mål och ett ofantligt antal dribblingsnummer senare och kärleken till den svartblå tröjan var född på många håll runt om i världen.
Ronaldo gav mig min kärlek till fotbollen och till Inter och för det tackar jag honom. Han krossade senare i karriären mitt och många andras hjärtan. Han betedde sig svinigt mot Inter och mot Moratti, presidenten jag älskar över allt annat. Men idag vill jag likt Massimo Moratti tränga undan de minnen av Ronaldo som befläckar hans fantastiska karriär och fokusera på mannen som gjorde mig till Interista, en Interista som jag är än idag tack vare fenomenet ifrån Rio.
Sommardagarna inför VM 98 och efter uefacupfinalen hör till de bästa minnena i mitt liv. Fenomenet ifrån Rio inspirerade mig under tiden ända tillbaks på dagis, det spelade ingen roll vare sig det var på den ruttna grusplanen i mitt bostadsområde, eller på den krokiga gräsmattan på dagis: Jag var Ronaldo, jag bar R9 stolt på ryggen och det enda livet handlade om var fotboll och R9. Att jag inte var ensam om att vara Ronaldo eller ha en Ronaldotröja spelade inte någon större roll, brassen frälste alla med sin spelstil och sin näsa för mål. Det var tider när man grät glädjetårar över en oäkta Ronaldotröja i present, som man kunde gå ut på gården med framför alla och skryta med.
Ronaldo visade en vacker sida av fotbollen till alla på grusplanerna, fotboll handlade inte bara om att slå långbollar fram till målet och peta in den, fotboll i området handlade om finterna och alla skulle vara anfallare. Snygga mål och snygga finter var det enda som räknades och dagarna gick ut på att spela fotboll i solen tills man stupade. Efter att man sprungit hem och ätit sprang man sedan ut till planen och fortsatte spela med de andra killarna på gården.
Alla ord för att beskriva fenomenet ifrån Rio har sagts men de tål att upprepas igen. Enligt mig så är det trots flytten till Milan och uttalanden på senare år en av världens bästa genom tiderna som lägger skorna på hyllan, om inte den bästa. Trots att motståndarna gjorde allt för att få honom ur balans så reste sig fenomenet alltid och kom tillbaks starkare än någonsin. Han kom tillbaks som en bättre avslutare, man trodde hans teknik var fulländad men han kom på något nytt, de sa att han var fet och överviktig, men hans ryck kunde fortfarande ingen hänga med. Han var ett fenomen.
Ronaldos meritlista talar för sig själv. De säger att han föddes med en boll i händerna, sagorna om fenomenet är många och trots att han alltid lyckades tysta de kritiker som tvivlat på honom och kallat honom för fula saker så är nu fenomenets karriär över på riktigt och sagan är nu slut. Idag på presskonferensen såg jag inte den 34 årig Ronaldo gråta, jag som framför mig samma ansikte som grät den 5e maj 2002. Jag såg framför mig samma ansikte som leende förtrollade en hel värld, jag såg framför mig en en brasiliansk pojke med tandställning och en glugg mellan tänderna som gjorde att vi alla älskade fotboll.
Känner du igen dig? Var du en i generationen som blev frälst av Ronaldo? Var du en av de som likt Zlatan Ibrahimovic i ett av Sveriges mest utsatta områden frälstes av Ronaldo och bestämde dig för att göra allt som stod i din makt för att gå i hans fotspår? Är du en av de som delade tårar med Ronaldo VM 98 och den 5 maj 2002 ? Är du en av de som är Interista och kände dig så svekt av Ronaldo 2002 när han svek klubben och Massimo Moratti att tårarna rann ned ännu en gång? Du kanske är Madridista pga fenomenet ifrån Rio? Vi har alla Ronaldo att tacka för något och jag vill tacka dig Ronaldo för att du gjorde mig till Interista.
För att avsluta så vill jag ta ett citat ifrån Massimo Moratti ifrån idag. En president som gjorde allt för Ronaldo och som blev sviken av Ronaldo mer än en gång. En person som verkligen gjorde allt för att fenomenet skulle stanna i Inter men som fick se Ronaldo pissa på honom säger såhär:
"Jag blir ledsen när jag tänker på att vi inte längre kommer att få se Ronaldo på planen eftersom att jag ser honom som den bästa anfallaren genom tiderna. Med all respekt och all ödmjukhet samtidigt som jag kommer ihåg allt det vackra han gav alla som såg honom spela, för att inte nämna när han spelade i Inter under ett speciellt år, så måste jag säga att vi var hedrade över att ha haft honom i klubben. Jag hoppas att han njuter av resten av sitt liv lika mycket som han njöt av att spela fotboll."
Grazie Ronaldo per avermi fatto Interista