Inter-Lazio 2-1: Vändning med tio man
Ligan är körd, det vet vi, men visst finns det fortfarande något att slåss om. Vad sägs om en direktkvalificering till turneringen vi faktiskt fortfarande är mästare i? Lazio hade chansen att knappa in på oss vid ljusblå seger men trots en utvisning på Julio och trots ett baklängesmål på straff så visade Inter karaktär och vände på tillställningen.
Lazio landade på Malpensa med 60 poäng, tre bakom Inter och alltså en god chans att avancera upp till en direktkvalificering till Champions League. Men för att göra det var man tvunget att besegra det sårade lejonet Inter. Och som fablen berättar så är just sårade lejon svårast att besegra. Ett lejon som trots allt kan mönstra upp en rätt hyfsad startelva:
J. Cesar
Maicon-Lucio-Ranocchia-Nagatomo
Stankovic-Cambiasso-Zanetti ©
Sneijder
Milito-Eto’o
Första halvlek
Lazio och framför allt Zarate (som alltid spelar bra mot Inter) startar första halvlek bäst och redan efter ett par minuter lyckas den unge argentinaren att dribbla sig förbi både en och två försvarare och tvinga Julio till dagens första räddning. Inter replikerar blixtsnabbt på det när Eto’o får iväg de svartblåas första skott minuten därefter, ett skott som så när går rakt upp i krysset men som ändå missar. Men det dröjde inte förrän första målet skulle komma.
Än en gång är det the Zarate Kid som rinner igenom alldeles för enkelt och när han sedan blir nergjord av Cesar så ger han inte domare Morganti så mycket till val: straff och frilägesutvisning! Leonardo tvingas att ta ut (the Super Hero that is) Diego Milito och plocka in reservkeepern, Luca Castelazzi. Den förre Sampmålvaktens första aktion var inte tillräcklig då han chansade åt ett hörn samtidigt som Zarate enkelt rullade in 0-1 mitt i mål.
Ett stabilt Lazio-försvar kunde under hela första halvlek brottas med ett haltande och försvagat Inter-försvar. Maicon ruschade upp och ner för sin kant men inläggen saknade precision eller mottagare, Sneijder vände och vred bara för att se att han inte hittade några ytor. Och Eto’o, van vid en kant med lite ytor, hade det svårt mot Biava och Dias i mittlåset. Men sa jag hela första halvlek? Nja, nästan. I 40:e matchminuten fick Inter ett fint frisparksläge och då kvittar det om Eto’o inte kommer loss, om Maicons inlägg inte når rätt adress eller Stankovic inte får utrymme för sin kanon. När fasta situationer är Inter livsfarliga, framför allt när Wesley Sneijder står bakom bollen. En skruvad skott i vänsterkrysset senare så hade Inter kvitterat - 1-1! Ett resultat som höll sig halvleken ut.
Vad kan man dra för analys av första halvlek? Individuellt spelar försvaret bra. Nagatomo har lite svårt på sin kant men är godkänd. Lucio och Rannocchia gör en hel del fina brytningar och Maicon är grym åt båda hållen. Men försvarsspel är inte en individuell gren, den måste spelas i lag och där är Inter knapp godkänd: Zarate hittar ständigt ytan mellan backlinje och mittfält och kan rättvänd och med fart utmana backlinjen. Där måste mittfältet falla eller någon av mittbackarna stöta tidigare.
Offensivt är det inte mycket att säga om. Utan en andra anfallare så blir det väldigt lättläst och det blir mer markering på våra offensiva pjäser. Även här måste mittfältarna ta mer ansvar och följa med upp. Summan av kardemumman: mer spring för mittfältet. Tur att vi har de vi har där då...
Andra halvlek
Äsch, man behöver inte alltid springa. Ibland räcker det bara att servera Sammy Eto'o med en fin boll, som il Capitano gjorde fem minuter in i andra för att det ska fixa sig. Biava halkar i samma ögonblick vilket lämnar öppen gata för kameruanen som enkelt kan runda Muslera. 2-1 och vändningen är ett faktum. Vilken drömstart på andra halvlek.
Lazio, med en man mer, började pressa ordentligt för en kvittering och hade det inte varit för Lucios långa ben eller Dias' oskärpa i sista sekunden så hade de mycket väl kunnat göra ett par mål bakom Castelazzi. Istället får Lazio Mauri utvisad efter ett fult påhopp på Nagatomo.
Jämnare spel? Nää, nästa vassa chans är återigen Lazios när Zarate träffar ribban med en konstspark. Men även Inter vaskar fram några chanser då Maicon smyger in i straffområdet och skjuter på mål – men Muslera räddar.
Matchen slutar 2-1 trots att Lazio skapar en massa chanser i andra halvlek. Men som klyschan lyder: mål förtjänar man inte, mål gör man. Óch idag var det Inter som gjorde flest.
När Lazio åter satt på Malpensa, nu på väg till den eviga staden, så hade de fortfarande 60 poäng. Direktplatsen till CL är inte körd, speciellt inte efter att både Napoli och Udinese tappat poäng. Men att komma före Inter kan man nog glömma.
Ber om ursäkt för denna alltför sena matchrapport. På grund av alla påskmiddagar och den underbara vädret har skrivandet kommit i andra hand.