Krönika: Leonardo gör rätt där Benitez gjorde fel
Inom loppet av tre veckor har Inter gått från förhoppningar om att kunna rädda säsongen från ett praktfiasko till att återigen drömma om Scudetton. Spindeln i nätet är en ung och orutinerad brasse. Allt som Benitez gjorde fel har Leonardo gjort rätt.
Det mest illustrativa exempel jag kan komma på är två snarlika situationer som mynnade ut i två helt olika beslut. Inter spelar VM-final för klubblag, ledning 3 – 0 och vi närmar oss slutsignalen. Benitez ska göra sitt sista byte. Ut lunkar Thiago Motta och hade Mourinho varit kvar vet vi precis vem som hade klivit in. Men istället för Marco Materazzi så entrar McDonald Mariga planen och ett av truppens största Inter-hjärtan blir blåst på konfekten.
Inter möter Bologna, ledning 4 – 1 och fem minuter kvar av ordinarie tid. Leonardo bestämmer sig för att göra ett byte. Normalt sett rör man inte Zanetti, men just ikväll är det Il Capitanos 519:e Serie A-match och därmed tangerat klubbrekord. Leonardo plockar av argentinaren som av publiken får ett fantastiskt mottagande med stående ovationer och hyllningssånger. Ett oförglömligt ögonblick.
Det är inte svårt att förstå varför Leonardo på bara några veckor har lyckats vinna omklädningsrummet medan Benitez ju längre tiden gick gled ifrån gruppen alltmer. Benitez är säkert en teoretisk mästare som kan vinna Champions League hundrar gånger om inne i sitt huvud, men någon människokännare verkar han inte vara. Snarare tjurskallig och för prestigefull för sitt eget bästa.
Istället för att ta vara på Mourinhos arv ville Benitez skapa något eget. Det skulle vara hans Inter som vann matcher, inte Mourinhos. Leonardo å sin sida vet vad historien betyder. Det går inte förringa Mourinhos insats och den ödmjukhet Leonardo visar upp inför sin uppgift är svår att inte smälta inför. Leonardo visar prov på en social fingertoppskänsla som Benitez totalt verkade sakna. De två exemplifierade situationerna kan tyckas vara banala, men jag tror att det just är sådana små detaljer som kan vara avgörande för att få gruppen med sig och det finns fler exempel på hur Benitez har bettet sig klumpig åt. Som när han petade Stankovic i VM-finalen trots en brilljant insats från serben i semin, eller alla de gånger han i media har vägrat att ta på sig något som helst ansvar för det dåliga spelet utan istället kört med pinsamma bortförklaringar.
Kanske saknar Leonardo de taktiska kunskaper som krävs för att bygga ett storlag, men Inter är ett färdigt lag. Det är en trippelvinnare som vann genom att vara bäst i världen på att spela taktiskt. Spelarna vet vad som krävs och hur de bör spela. Därför kan den glädje som kommit tillbaka räcka väldigt långt.
En Scudetto är ett högst realistiskt mål och även om en Champions League-seger känns avlägsen har Inter definitivt möjlighet att nå långt. Dock står vi inför en generationsväxling då truppen börjar bli aningen åldrad och frågan är om Leonardos sociala kompetens och varma hjärta räcker för att bygga ett nytt Inter. Mourinho verkar vantrivas i Madrid. Visserligen är det bara en dröm, men en Mourinho tillbaka på bänken säsongen 2011/12 med Leonardo som adept. Vad sägs om det?