Bayer Leverkusen vs Inter Matchrapport & Analys : Nollan spräckt
Inter blev historiska genom att ha hållit nollan längst tid i CL-sammahang (5 matcher och 39 min tror jag). Men vad spelar det för roll när man åker hem tomhänta? Mukiele trycker dit matchens enda mål minut 90 och ser till att Leverkusen placerar sig jämte Inter i CL-tabellen på 13 poäng.
Matchrapport
Återigen roterar Inzaghi ganska mycket där Lautaro skickas till bänken för att skapa plats för Taremi. Kanterna byts ut mot Carlos Augusto och Darmian istället för Dumfries. Zielinski och Frattesi tar plats bredvid Calhanoglu på mittfältet. NU KÖR VI!
Som väntat inleder Leverkusen en hög press mot Inter och parkerar sig på Inters planhalva. De skakar även fram tyskarnas första läge. Frimpong slår ett volley-inlägg in centralt i straffområdet där Tella drar den på volley stenhårt i ribban.
Efter det har passerat ungefär 10 minuter börjar Inter, gång på gång, spela ur sig pressen från hemmalaget och vaskar fram halvchanser. Taremi hade ett bra läge från nära håll men bevakades hårt av tyskarna.
Resten av första halvlek blir något händelsefattig. Leverkusen försöker vaska fram lägen mot ett disciplinerat Inter som satsar mestadels på omställningar. Det Inter har lyckats ganska bra med under första halvlek är att krympa ytorna för Wirtz samtidigt som firma Bastoni-Carlos Augusto har fällt ner bommen för Frimpong på vänsterkanten.
Första halvlek slutar 0-0.
Andra halvek inleds lite som det såg ut i första halvlek. Inter ligger lågt och försöker ställa in sig på snabba omställningar. Dock är det hemmalaget som kommer med halvlekens första läge där en Frimpong från snäv vinkel skjuter precis utanför Sommers högra stolpe.
Inzaghi gör sitt första byte. Dimarco kommer in istället för Carlos Augusto. Man behöver få in mer kreativitet i speluppbyggnaden samtidigt som att brassen redan var varnad i första halvlek.
Efter timman spelad gör Inzaghi ett trippelbyte. Varnade Calhanoglu går ut mot Asllani, Barella mot Frattesi och Thuram mot Lautaro Martinez.
Hemmalaget parkerar sig på Inters planhalva och passar bollen mellan varandra utan att något händer. Inter, likt tidigare CL-matcher, försvarar sig disciplinerat. Dock är detta inget som inger trygghet då Leverkusen har kvaliteten för att bryta sig igenom.
Och där kom det. Om man tillåter sig bli såpass tillbakapressade under en längre period så ökar riskerna för ett insläppt mål. Mukiele trycker dit 1-0 för tyskarna minut efter ett inspel från högerkanten. Inter-försvaret misslyckades med rensningen och bollen landar mitt framför Mukiele.
Inter fick matchens sista läge att ordna en kvittering men tyvärr så rann det ut i sanden. Leverkusen vinner rättvist med 1-0 och nu är båda lagen uppe på 13 poäng vardera.
Tankar efter matchen
Oavsett om man hade lyckats tråka ut matchen till ett oavgjort resultat så kvarstår frågan; är tanken att Inters anfallsspel ska helt vila på individuella prestationer?
Ända fram till Mukieles mål såg det håglöst ut där uppe. Det enda ”försöket” Inter vaskade fram var Thurams rush som avvärjdes utanför tyskarnas straffområde. Taremi springer mest omkring och pressar bollhållaren, vilket han gör bra men det händer INGENTING när han har bollen vid sina fötter. När Inzaghi gjorde sina byten förväntade man sig på en effekt men den uteblev. Barella såg tröttare ut än Frattesi, Lautaro såg sådär ”seg” ut som han har gjort denna säsong och Dimarco såg inte spelsugen ut alls. Jag förstår helt och hållet att man ska spela försiktigt eftersom en poäng borta mot Leverkusen i detta skede av CL-säsongen är jätteviktigt. Dock utesluter det inte att mittältstrion i Inter kan slå en djupledsboll in i straffområdet mot en löpande spelare eller att kantspelarna överlappar så att man får till några inlägg. Det var "viktigare" att rulla tillbaka bollen mot De Vrij istället som sedan kunde stå och sula bollen.
Vad ska spelarna säga i den mixade zonen nu? Att man hade en matchplan och den höll inte? Att tråka ut alla åskådare för att sikta på oavgjort? Att förlora mot Leverkusen på deras hemmaplan är ingen skam men att man inte har försökt skapa något i anfallsväg är pinsamt, framför allt om man heter Inter. Ikväll såg man ut som Allegris Juventus, skillnaden är dock att den gode Massimiliano hade varit nöjd med en sådan här insats.
Nästa match på tur blir ett svårt bortamöte på måndagskvällen. Inter beger sig mot Rom för att brotta ner ett formstarkt Lazio som har slagit Napoli två gånger om den gångna veckan (en i copa Italia och i söndags i ligan). Inter har en god chans att skaka av sig ytterligare en rival i toppen för att närma sig Scudetton. Nerazzuri har en match I hand och skulle man vinna den så skulle man stå som serieledare. Ikväll spelade man inte som mästare utan som fegisar. Hade man gått in för det så hade man slagit Leverkusen denna kväll, garanterat.
FORZA INTER!
