Livsviktig dopietta, ölprovning i Europa League och stundande tjuvjakt
Mitt i veckan-tankar efter segern mot Pescara, inför matchen mot Hapoel Beer Sheva och det kommande mötet med Juventus på söndag.
Tre dagar har gått sedan man var beredd att slänga in handduken och vänta på ännu mer kinesiska sommarpengar nästa år men istället tvingades ändra sig och känna magen pyra av smått hysterisk optimism och låta tankar likt ”Fan, det här börjar se riktigt intressant ut” fylla huvudet. Mauro Icardis sena dopietta gav oss ett av det mest nödvändiga andrum en fotbollsklubb behövt få på många år, och nu ska vi på bara några dagar både återvända in i Europaspel samt genomlida den årliga plikten att behöva bjuda in tjuvar till vårt hem på söndag.
Jag skrev innan säsongen började att min högsta önskan med året var att få se lite förändring i Inter och i vårt spel. Jag är nöjd med de Boer så här långt, man kan tydligt se att spelarna agerar utifrån andra instruktioner än tidigare. Vi är väldigt långt ifrån att vara felfria, vi lider fortfarande oerhört av att inte kunna nyttja ytterbackarna det minsta i vår offensiv. Skillnaden på en sådan som Serge Aurier i PSG blir smärtsam tydlig när man ser honom komma med fart bakifrån och alltid erbjuda sin ytter understöd och hjälp att skapa 2 mot 1-situationer. Vi blir därför fortfarande statiska och stillastående i en för stor utsträckning, även om Banegas fötter visat sig kunnat lösa upp många knutar ändå.
Joao Mario. Lovande debut. Spelade kontrollerat, vårdat. Gömde sig aldrig utan var ofta spelbar. Kan dessutom transportera boll i hög fart, vilket vi inte varit bortskämda med hos våra mittfältare.
Innan vi står inför säsongens svåraste hemmamatch på söndag väntar cupfest mot Hapoel Beer...någonting. Det som på pappret ser ut som en ölprovning är i själva verket Inters första match i europeiskt cupspel på över ett år. Jag är rädd för att det inte kommer bli så lätt som många (med rätta, vi är ändå Inter) kanske räknar med. Den preliminära elvan är hemsk, en påminnelse om allt mörker som fortfarande finns i truppen och tanken på att Ranocchia, D’Ambrosio och Felipe Melo ska försöka sig på triangelspel i morgon kväll plågar mig redan.
Greppar efter mentala halmstrån inför imorgon kväll. Hoppas få se en laddad Brozovic visa att han vill vara med i diskussionen. Vill se Gnoukori få speltid och kittla oss med sin klokhet och kyla med boll. Önskar att Eder kan landslagslöpa rätt i djupled och erbjuda i alla fall ett litet alternativ till att stå och falla med Mauro Icardis målskytte. Hoppas att Inter förstår värdet i att väva in en vinnarkultur, det kan inte få vara så lätt för mindre lag att komma och hämta poäng från Meazzan som det varit i flera år nu.
Forza Inter!