Inter - Shakhtar Donetsk2 - 0
Postpartita: Inter - Sjachtar Donetsk 2-0
Nerazzuri gick in i denna matchen med högt självförtroende efter helgens seger mot serieledande Napoli. Vid tre poäng även ikväll skulle Inter vara klara för sextondelsfinal, något som vi alla väntat på i nästan precis tio år. Men innan vi kunde blicka mot slutspel behövde Sjachtar Donetsk avklaras på hemmaplan, något som återigen skulle visa sig svårare än förväntat.
Nerazzuri gick in i denna matchen med högt självförtroende efter helgens seger mot serieledande Napoli. Vid tre poäng även ikväll skulle Inter vara klara för sextondelsfinal, något som vi alla väntat på i nästan precis tio år. Men innan vi kunde blicka mot slutspel behövde Schaktar Donetsk avklaras på hemmaplan, något som återigen skulle visa sig svårare än förväntat. Ända ändringen Inzaghi valde att göra inför matchen var att Edin Dzeko klev in istället för Joaquin Correa, vilket skulle visa sig vara ett dröm-drag.
Första halvlek startade i ett sömnigt tempo. Ställningskrig, bollförluster och bollinnehav om vartannat utan att något lag tog tag i matchen ordentligt. Den enda riktiga målchansen att tala om var ett inspel från Perisic som nådde Barella i straffområdet, men avslutet hamnade utanför från vår mittfältsmotor.
Efter minut 20 var det dock som att någon tryckte på en knapp. Ett oerhört tempo sattes i spel från båda lagen, men speciellt Inter. Det ska sägas att det inte blev något skönspel för det, men tempo fick vi. Chanser avlöste varandra där Lautaro fick se skott täckas från nära håll, Dzeko blev bjuden på en gratischans som inte förvaltades och Ivan Perisic fick ett mål bortdömt för offside på Darmian i sekvensen innan. Inters press i rätt lägen på ett naivt Sjachtar gav frukt resten av halvleken, dock utan att detta förvaltades till bollar i nät.
Inter kom ut med samma fart och frenesi i andra halvlek, samtidigt som Sjachtar fortsatte med sitt naiva och i omgångar svaga passningsspel. Bollar vanns högt upp i plan och det kändes farligt stup i kvarten. Det skulle dock dröja till den 61 minuten innan dödläget bröts. Efter en fantastiskt fin kontring som startades med en skarv från Dzeko till en löpande Perisic, ett inlägg från samme Perisic som nådde hela vägen över till hans ytterbackskollega Darmian. Matteos skott täcktes, men på andra boll kom en framrusande Edin Dzeko och rakade in 1-0 i det bortre hörnet. Förlösande minst sagt.
Efter målet kändes det som att Inter kunde slappna av lite, dock utan att släppa foten från pedalen. Därav kom även 2-0 som ett brev på posten. Ivan Perisic (matchens lirare i mina ögon) fintade, ryckte och lyfte bollen till Dzeko som enkelt kunde nicka in Inters och tillika Dzekos andra för dagen.
Matchen efter det kändes mest som en slutsträcka med en mängd byten och avslaget spel. Sjachtar skapade dock en ordentligt reduceringschans i den 81:a minuten när Dodo träffades stolpens insida från 5-6 meter avstånd.
Närmare än så kom dock inte Sjachtar till att spräcka Inters ramstarka försvar, och slutsiffrorna skrevs till 2-0.
I en match där där det kändes som Inter hade kontroll och gör en väldigt fin insats utan att få hål på Schaktar första timmen, stack två spelare ut för mig. Edin Dzeko, som kanske inte var felfri i det öppna spelet, gör båda matchens mål. Precis det han är värvad för att göra. Efter Edin tycker jag även Ivan Perisic förtjänar ytterligare ett omnämnande. Han har hittat en otroligt fin roll i detta Inter-bygge och gör återigen en jättefin insats både defensivt och offensivt.
Summa summarum, Inter går till sitt första slutspel i turneringarnas turnering på i princip 10 år, och det ska vi vara både glada och stolta över!
