Voce dei Rossoneri: Oviss framtid för Ronaldinho
I dagens Voce dei Rossoneri diskuteras framtiden för Ronaldinho, Allegris lyckade inledning av säsongen samt givetvis årets största idrottshändelse – derbyt mellan Inter och Milan.
I dagens artikel representeras Milanredaktionen av Kaveh Golestani samt Andreas Wingren. De gästas av Martin Åslund, fotbollsexpert i TV4:s ”Club Calcio” och kommentator i TV4:s sändningar av Serie A.
(Voce dei Rossoneri är en artikelserie där två skribenter från Milanredaktionen samt en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)
Ronaldinho fick ånyo se en match från bänken mot Palermo. Har han gjort sitt? Vad talar för och emot att han är kvar efter januarifönstret?
Kaveh Golestani: Allegri har valt en väg med sina laguttagningar som kan bli kostsam i längden.
Ronaldinho har ju förvisso haft lite skadebekymmer också men speltiden den senaste tiden talar ett tydligt språk.
Jag tror att hans kontraktförhandlingar är i stor fara. Han verkar inte alls lika lycklig och den där glöden som långsamt återvände med Leonardo har sakta men säkert försvunnit. Klyschan säger att brassar måste le för att kunna prestera och i Dinhos fall är detta i allra högsta grad sant.
Som det ser ut nu kommer han att försvinna snart och då föredrar jag att vi får en liten slant för hans signatur i januari.
Jag helgarderar mig dock med att säga att det snabbt kan vända i fotboll. På grund av skadorna som finns i laget kan han mycket väl få förnyat förtroende och tar han chansen är det en helt annan historia. Men räkna inte med att han finner sig i att sitta på bänken längre perioder.
Martin Åslund: Att Ronaldinho sitter på bänken innebär inget problem för Milan. Formen på spelare går upp och ner och om någon som nu startar underpresterar så finns det ju ett fantastiskt kapital att slänga in för Milans del. Problemet är i så fall Ronaldinhos. Ingen spelare tycker om att sitta på bänken och frågan är om han med sin karriär klarar av att hantera den situationen. Ett annat problem är var han ska spela. I mina ögon är han som bäst i en fri offensiv roll lite till vänster i planen. Det var där han var som bäst även i Barcelona. (Han prövades centralt i nästan ett halvår av Rijkaard innan han flyttades ut på kanten och resultatet av det vet vi ju alla). Det är bara det att Allegri har börjat hitta en balans på laget utan att den rollen finns. Som Milan spelar nu tycker jag att det finns bättre alternativ än Ronaldinho. Ska han in i laget innebär det en rokad på balansen igen, knappast rätt väg i nuläget.
Andreas Wingren: Jag tror att Ronaldinho har mer att bidra med på den här nivån, sen om det blir i Milans färger eller i något annat lags är lite svårare att förutse. Vad som talar för att han lämnar i januari är hans behov av kontinuerlig speltid nu när han återigen fått chansen i landslaget. Speltid som han för tillfället inte får i Milan då Allegris taktiska disposition bara ger utrymme för offensiv mittfältare, en position som Seedorf för tillfället innehar.
Jag tror dock att Seedorfs nuvarande form kanske håller två-tre matcher till på sin höjd, sen när han börjar underprestera igen kommer en hungrig och motiverad Ronaldinho få chansen och ta den. Om man säger så här, hade vi varit i januari nu hade Ronaldinho mycket väl kunnat lämna. Jag tror emellertid att Ronaldinho kommer ta tillbaka sin plats i laget innan vi är i januari och att den startplatsen tillsammans med gemenskapen till de andra brassarna får honom att stanna.
Milan gick upp i serieledning efter vinsten mot Palermo. Hur stor del av denna framgång tillskriver du Allegri?
Kaveh Golestani: Allegri har självklart en stor del i det nya lagbygget, och de positiva saker vi sett hittills ska han definitivt ha lite cred för.
Jag tycker att det är skönt att få ännu en tränare som kanske vågar gå emot strömmen och ta de svåra besluten. Att bänka stjärnor som Ronaldinho, Pato m fl kräver sin man, särskilt när en del av dessa köpts in av den stora chefen för att visas upp för omvärlden.
Om, eller snarare när Allegri får ordentlig ordning på en fungerande startuppställning och fått in rätt mentalitet i gruppen kommer Milan att vara ett väldigt svårslaget lag.
Jag tar inget ifrån Allegri och hans arbete med truppen, men man bör även tänka på att serien varit ovanligt jämn i år. Inter har underpresterat samtidigt som vissa lag har presterat över förväntan.
Tänk även på att säsongen fortfarande är väldigt ung och att det kanske är lite tidigt att börja ge beröm för en eventuellt väldigt temporär serieledning. Oavsett är det skönt att Milan är uppe i topp och slåss om en scudetto igen.
Martin Åslund: Allegri ska ha beröm. Man kan tydligt se en linje hur han arbetar. Han har fortfarande inte hittat en perfekt balans, (finns mycket att säga om de möjligheter som Milans trupp ger), men laget börjar kännas riktigt stabilt. Skillnaden mot hur Leonardo ledde laget förra året, Ibrahimovic och Boateng undantagna, är att han föredrar en mer kontrollerad matchbild. Med Leonardo såg det bitvis fantastiskt ut och hans prestation som tränare ska inte underskattas, men jag hade svårt att se Leonardo leda ett lag till titlar. Det känns tråkigt att säga men det var nog inte tillräckligt cyniskt. Allegri har ännu inte bevisat något men jag tycker mycket i det sätt han har jobbat på hittills ser intressant ut åtminstone.
Andreas Wingren: Allegri ska ha mycket cred för att vi är i serieledning just nu. Han har under säsongen experimenterat med en hel del olika spelare och uppställningar. Nu har han hittat en uppställning som ger en bra balans mellan det offensiva och defensiva, samtidigt som han på många positioner har hittat rätt spelare. Han har fått till ett kompakt och dynamiskt lag där man inte är beroende av formtoppande spelare för att vinna, utan man vinner som ett arbetande lag.
Derbydags på söndag. Milan hade inte mycket att sätta emot under den förra säsongens båda derbyn. Vad talar för att det kommer att se annorlunda ut mot Inter i år?
Kaveh Golestani: Hade du frågat mig igår hade jag varit mycket mer optimistisk än jag är idag.
Skadorna Milan råkat ut för är skrämmande, särskilt på anfallssidan som vi haft stora problem med.
Å andra sidan har Inter ett halvt lag på skadelistan och märkbara problem med sitt spel.
På det stora hela känns det dock som att Inter har övertaget på pappret med en bättre trygghet i sitt grundspel.
Det känns som det brukar göra, nervöst och ovisst. Jag är på det stora hela mycket mer optimistisk än jag var förra året när lagen drabbade samman. Jag tror att vi kommer att kunna matcha deras mittfält i år och det känns som om det är där vi har fallit förut.
Martin Åslund: Det mesta talar för att det kommer se annorlunda ut i år. Nu vet jag inte hur skadorna slutgiltigt kommer att påverka startelvorna men en gissning är att styrkeförhållandet är det omvända i år. Redan utan skador är Inter lite sämre än förra året. Framgång föder alltid en viss mättnad, om än liten i det här fallet. Dessutom har inte Benitez övertygat hittills. Milan är starkare både truppmässigt och vad det verkar på tränarsidan och adderar man skadorna till det, så har vi en högintressant och väldigt oviss match att se fram emot. Men även om det ser bra ut för Milans del ska vi inte glömma att Inter inte har något problem med att hantera matchbilder där man inte för matchen. Med kontringsspelare som Milito och Eto´o i djupled och med passningskvaliteér a´la Sneijder och Stankovic kan man aldrig räkna ut dem.
Andreas Wingren: Jag känner mig oerhört optimistisk inför derbyt, det ska dock tilläggas att det gjorde jag även inför förra säsongens andra derbymöte. Och det slutade ändå med förlust fastän vi var en man mer på plan under mer än halva matchen.
Men i år finns det verkligen mycket som talar för Milan, Allegri har hittat en fungerande taktik medan Benitez inte fått det att klicka riktigt. Detta beror självklart på att Inter är ordentligt skadeskjutet, vilket självklart också talar till Milans fördel. Även om vi saknar en del nyckelspelare så saknar Inter fler. Milans form är stadigt stigande och spelarna kommer till derbyt med mängder av självförtroende medan Inters form är mer tveksam.
Egentligen är dock ovanstående punkter mer eller mindre irrelevanta när det kommer till ett derby, ingen logik och inga regler. Vad som däremot konkret talar för Milan är att det är Benitez, och inte Mourinho, som sitter på Inters bänk.
