StartitalienSerie AAC Milan<i>Voce dei Rossoneri: </i> Tack för allt Ronaldinho!

Voce dei Rossoneri: Tack för allt Ronaldinho!

I denna upplaga av Voce dei Rossoneri diskuteras Inters förvärv av Milans förra coach Leonardo, Ronaldinhos avsked samt förvärv inför det stundande januarifönstret.

I dagens artikel representeras Milanredaktionen av Simeon Gudjonsson samt Kaveh Golestani. Gästskribent är Mathias Dogan känd på forumet under nickname ”Coach Leo”.

(Voce dei Rossoneri är en artikelserie där två skribenter från Milanredaktionen samt en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)

Leonardo blev klar för Inter under uppehållet. Är detta verkligen rätt man för Inter, eller värvades han för att sätta en nål i ögat på Milan?

Mathias Dogan: Med tanke på mitt nickname på forumet så är det ganska enkelt att lista ut vad jag tycker om Leonardo. Leo var en av männen, tillsammans med George Weah och Paolo Maldini som fick mig att följa AC Milan på heltid. Varje gång han gjorde mål så jublade han helhjärtat och sprang i full fart mot fansen. Sen om han är rätt man för Inter kan man verkligen diskutera. Leonardo älskar AC Milan. Han var klubben trogen i 13 år tills han hamnade snett med Berlusconi. Inter har under de senaste åren haft tränare som Benitez som bl.a. har vunnit Champions League, FA-cupen och spanskt ligaguld. De har haft Mourinho som vi bekant vet vad han uppnådde med Inter, och innan dess har Robero Mancini plockat hem några ligaguld till Inter. Nu hämtar man en skolpojke som förvandlade Milan till ett starkt offensivt lag, men utan någon riktig spelidé. Så fort Milan ledde någon match så var han lugn och harmoniskt, men släppte man in första målet så sjönk han ihop med hela kroppen och darrade av rädsla. Kort och gott. Moratti är så förbannad inombords med tanke på alla gånger Milan snott spelare från Inter genom åren och om detta är hans sätt att hämnas så kan vi inte vara mer tacksamma. Leonardo har ett Milanhjärta och kommer tyvärr (för hans del) inte kunna prestera på högsta nivå. Det mest tragiska är att Berlusconi inte ens bryr sig att Leonardo har tagit över Inter. Mission failed, både för Leo och Moratti.

Simeon Gudjonsson: Att Leonardo väljer att träna Inter är såklart oerhört kontroversiellt. Sen får han komma med vilka förklaringar och orsaker som helst: att han lockas av utmaningen, att arbetet har stor utvecklingspotential o.s.v. Det hjälper inte. Leonardo på Inters tränarbänk kommer att vara en både svidande och surrealistisk upplevelse att bevittna. Men ännu märkligare är det att Inter väljer att satsa på Leonardo. Det är möjligt att brassen står inför en framgångsrik karriär som tränare, men än så länge har han inte bevisat sitt värde. Nej, jag förstår det verkligen inte och jag ställer mig ytterst tveksam till att Leonardo har vad som krävs för att få ett vilset Inter på rätt köl igen. Pazza Inter!

Kaveh Golestani: Leonardos kunskaper inom italiensk fotboll är odiskutabla, ända tills det kommer till tränarnivå. Med den erfarenhet han besitter är det rätt att värva honom. Hans CV som tränare passar dock inte in med ett storlag som Inter. Den enda anledningen till att han fick agera tränare för Milan var ju hans erfarenheter inom klubben. Även om hans tid i Milan, trots slutresultatet, får anses vara något av en succé ser jag ändå ingen anledning till varför de regerande europeiska mästarna skulle värva honom för hans taktiska egenskaper. Man kan ju inte vara säker på hans motiv, men jag tror att de flesta håller med mig om att brassen till stor del värvats för att "ge igen" på Milan.
Min syn på Leonardo har självklart ändrats nu, och även om jag önskar personen Leonardo allt gott vill jag inte se honom vinna någonting alls med ärkerivalen. I sommar vet vi om Moratti skjutit sig själv i foten eller ej.

Sagan om Ronaldinhos Europaäventyr tycks gå mot sitt slut. Är det rätt tid för båda parter att skiljas åt? Hur kommer du att minnas honom i Milan?

Mathias Dogan: Ronaldinho, världens roligaste fotbollsspelare att titta på, världens gladaste fotbollsspelare genom tiderna och världens bästa fotbollsspelare när han själv ville det. När han kom till Milan så var jag inte så jätteglad, för jag visste att min och allas kelgris Kaká skulle lämna, det var bara en tidsfråga. Men sedan släppte det och mitt bästa minne av Ronaldinho är 1-0 segern över Inter. Hans första derby och hans första mål för Milan, mot självaste Inter. Detta minne är speciellt för mig för att jag var på plats på San Siro för första gången i mitt liv och det kändes som att jag var i paradiset när han nickade in bollen förbi Cesar. Tack för den kvällen Dinho. Men tyvärr så dalade hans karriär genom en liten blandning av fester, alkohol och kvinnor. Idag är han 30 år och det enda han har kvar av sin talang är titt-finterna och de delikata passningarna. Speeden, göra sin gubbe och löpningarna försvann tyvärr för tre år sedan. Han är väldigt dyr för AC Milan och det är absolut rätt av klubben att göra sig av med honom. Självklart känns det tungt men det känns riktigt kul att klubben ser detta och hämtar en ersättare direkt. Nu vet jag inte om Cassano är direkt ersättare till Ronaldinho, men det känns nästan så, fastän det sägs att han är ersättare för Pippo. Jag tackar Ronaldinho för allt han har gjort och önskar honom lycka till i framtiden.

Simeon Gudjonsson: Hur mycket jag än beundrar Ronaldinho och hur gärna jag än skulle vilja se honom uppleva en ny vår i Milan, går det inte att bortse från att hans tid i klubben har nått vägs ände. Efter värvningen av Cassano är skilsmässan oundviklig och även om det bär emot så tror jag det är bäst att den sker så fort som möjligt. Minnet av Ronaldinho i den rödsvarta tröjan? Frustration tror jag, eftersom de skyhöga förväntningarna alltför sällan infriades. Tyvärr tror jag att den minnesbilden kommer att förstärkas ju längre tiden går.

Kaveh Golestani: Ja, det tycker jag absolut. Allegri har klart och tydligt markerat att han kräver en viss disciplin från sina spelare. Ronaldinho vill vara älskad och omtyckt, men på senare år verkar det som att saker utanför planen påverkat hans professionella karriär alldeles för mycket för att det ska vara acceptabelt. Milan ville att han skulle sänka sin lön i samband med en kontraktsförlängning vilket Dinho inte verkat vara allt för sugen på. Summan av alla faktorer har väl gjort att Ronaldinho tappat den viktigaste biten för att nå upp till sin fulla potential: motivationen. Med tanke på kontraktet som går ut i sommar, där Milan löper en överhängande risk att förlora brassen utan någon som helst kompensation, är det logiskt att välja att göra sig av med honom nu. Att Cassano anlänt har gjort beslutet ännu lättare för klubben och nu finns ju ingen återvändo.
Jag kommer alltid att minnas Ronaldinho för hans glada sambatakter, hans hattrick mot Siena och framför allt säsongen 2009/2010 där den där "avdankade brassen" vaknade till liv igen. Trots att sagan om brassen med den enorma potentialen får ett någorlunda tragiskt slut tror jag att de flesta av oss kommer att minnas honom för hans många ljusa stunder. Han var, och är fortfarande ibland, ett fotbollsgeni utan dess like. Säga vad man vill om honom, men vi ska skatta oss lyckliga som varit med och tagit del av hans karriär i Europa.

Milan har beskyllts för att vara alltför beroende av Zlatan. Nu när Cassano värvats, ser du detta som en avlastning för Zlatan? Vilka fler förvärv tror du blir aktuella under januari?

Mathias Dogan: Är Milan verkligen så beroende av Zlatan? Ja, tyvärr så är det så. Jag vill inte ens tänka tanken en match utan Zlatan, för hela vår spelidé byggs runt vår landsman. Nu när Cassano kommer så blir det självklart en avlastning för Zlatan, men samtidigt har vi fler alternativ för vår offensiva trio. Allegri sade häromdagen att; "Cassano är en striker, men man vet aldrig". På frågan om vart han skulle placera Cassano. Nu när Pato kommer tillbaka har vi en underbar anfallsuppsättning och nu kan vi även experimentera med fart, finess, teknik och kraft. Det var många år sedan vi hade denna lyx av kvalitét. Vilka jag tror blir aktuella för Milan är svårt då det flitigt fortfarande ryktas om fler anfallare vilket jag lägger åt sidan. Vi har det redan bra på den fronten. Constant som ryktas till oss hoppas jag blir sanning. Han har varit utomordentlig i de få matcherna jag sett honom spela. Han har dominerat mot lag som Milan, Juve och Inter. Sen hoppas jag innerligt att klubben satsar på backlinjen. Det har ryktats om brasilianska backar och jag hoppas verkligen att det sker. Vår general Thiago skulle säkert må bra av att ha landsmän vid sin sida. En ytterback, mittback och offensiv mittfältare hoppas jag på. Men om jag ska vara realistisk så tror jag på en ny back blir det enda vi får se under januarifönstret. David Luiz skulle smaka bra.

Simeon Gudjonsson: Det ska bli oerhört intressant att se hur Allegri väljer att formera sin offensiv nu när Cassano anlänt. Visst kittlar tanken på att se Cassano och Ibra tillsammans på planen. Det rör sig ju om två extrema fotbollsgenier; att föra dem samman kan bli hur galet och bra som helst . Däremot är det inte självklart att betrakta Cassano som en avlastning för Ibra. I synnerhet inte när det gäller målfabrikationen. Cassano har aldrig varit, och kommer förmodligen aldrig att bli någon stor målskytt, vilket gör att Ibra fortsatt kommer vara satt under hård press när det gäller målproduktionen. En större avlastning i det avseendet är i så fall Patos efterlängtade återkomst. Jag har tjatat förut om Milans behov av att förstärka på ytterbackspositionerna. Den senaste tiden har jag drömt mardrömmar om vad Bale och Lennon kan ställa till med om vår ytterbacksuppsättning inte förstärks under januari. Det har talats en del om backlöftet Mamadou Sakho från PSG; en spelare som både kan spela centralt och på en kant. Kanske inte så spektakulärt, men låter klokt tycker jag.

Kaveh Golestani: Både ja och nej. Cassano är en ganska flexibel anfallare, och kommer säkert att figurera på mer än en position. Cassano kan säkert bidra till viss avlastning för den långe pågen från Malmö, men hans primära roll är något steg längre ner i banan - alternativt ute på kanten. Milan behöver förstärka det centrala anfallet, även om både Cassano och framför allt Pato kan ta hand om den rollen vid behov.
Rykten har florerat, och jag tror att nästa nyförvärv (för det blir väl ett) kommer att avslöja hur Allegri tänkt använda Cassano. Det är nog orealistiskt att hoppas på att man värvar en ytterback, en trequartista samt en direkt ersättare till Ibra. Får vi två av tre är jag supernöjd, och då föreslår jag att man plockar in en vänsterback i första hand.
Det verkar som Berlusconi och Galliani verkar vara på högvarv vad gäller transfermarknaden, och förhoppningsvis kan vi förstärka de delar som akut behöver det först. Jag är, tillsammans med många andra Milanisti, trött på onödiga jippovärvningar. Jag är övertygad om att Mercaton kommer att vara direkt avgörande för Milans öde i jakten på Scudetton, så snälla Galliani: Värva rätt!

Tidigare artiklar i serien:

Datum

Rubrik med länk

Gäst

23 dec

Milan kommer att mala ner storlagen till våren

Michael Haile

13 dec

Redaktionen hoppas på lottning mot United

Marcus Birro

3 dec

Flamini är otroligt underskattad

Per Erik Wesslén