Voce dei Rossoneri: Vad är problemet med Pato?
Idag tar Voce dei Rossoneri upp frågor om Patos duglighet, Cavani vs Allegri samt Milans inledande matcher i Serie A.
I dagens artikel representeras Milanredaktionen av Simeon Gudjonsson och Andreas Wingren. Gästskribent är Lorenzo Medici, till vardags på fotbollskanalen.se.
(Voce dei Rossoneri är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)
Pato gjorde en bra match mot Barca, såg inte alls spelsugen ut mot Napoli och skadades mot Udinese. Han har en lång tid stått på gränsen till att blomma ut men precis när man tror att han skall göra det så stagnerar han igen. Vad är problemet med Pato? Är han verkligen det ämne till storstjärna som vi hoppats på?
Simeon Gudjonsson: Pato kom till Milan 2007, till ett lag som kritiserades för att vara ålderstiget och tröttkört. Pato blev en symbol för det framtida Milan, en drömmens vårdare och förvaltare, innan han hunnit debutera i den rödsvarta tröjan. Kanske blev förväntningarna för stora. Kanske är Patos unika talang delvis en konstruktion som vilar på lösa grunder. Om jag ska vara helt ärlig har jag svårt att förstå de som höjer Pato till skyarna och nämner honom som en framtida Guldbollen-vinnare. Hur ofta har han visat den kapaciteten på planen? Det går inte längre att hänvisa till att han är ung eller är i behov av erfarenhet. Den tiden är förbi. Det är dags att börja leverera. Sen är det så klart omöjligt att bortse från skadorna. Det är svårt att undvika att fråga sig vilken status Pato haft idag om han hade fått vara skadefri. Det var säsongens hittills tristaste ögonblick när han tvingades kliva av i onsdags. Förbannelsen fortsätter.
Andreas Wingren: Jag har alltid försvarat Pato och hävdat att han en dag kommer att vinna Guldbollen. Men jag måste tyvärr erkänna att jag börjar tveka. Dessa konstanta skador verkar helt ha slitit sönder hans utveckling. Främst är det brassens speluppfattning som är under all kritik, något som gör att han läser många situationer fel och fattar flera konstiga beslut under en match. Självklart ska man inte dra för stora växlar över en dålig match. Men de här tendenserna har alltid funnits hos Pato och han bara måste få några relativt skadefria säsonger så att han kan ta nästa steg i sin utveckling. Nu åkte han på en ny skada mot Udinese och det är bara att hoppas att den inte är allt för allvarlig.
Mitt rödsvarta hjärta tror självklart att Pato kommer bli en världsstjärna, men min hjärna skriker; sälj! sälj! - ifall det här blir ännu en skadedrabbad säsong. Bättre att casha in medan det fortfarande finns klubbar som värderar honom högt.
Lorenzo Medici: Jag börjar verkligen undra vart Patos karriär är på väg. För mig känns det som att det finns tre frågeställningar:
1. Spelförståelsen. Än så länge ser jag inga tecken på att han har utvecklat denna bit. Pato har fortfarande extrema kvalitéer som sin accelerationsförmåga och sin teknik men många gånger tar han fel beslut och vill helst göra saker på egen hand. Precis som du säger så blixtrar han till i en match för att sedan göra en svag prestation i nästa.
2. Skadorna. Här har vi kanske den viktigaste aspekten i Patos utveckling. Så länge han avbryts av sina återkommande skador kommer han aldrig komma någonstans. Nu när han blev skadad igen börjar man verkligen undra. Vad är det med Patos muskler?
3. Viljan. Har Pato denna rätta viljan att bli bäst? Jag är osäker. När han klev av mot Udinese kunde man se honom på sidan av planen skrattandes tillsammans med Robinho. Om jag hade sträckt mig för femtioelfte gången skulle jag inte skratta.
Om Pato löser dessa tre frågor är han en garanterad storstjärna. Men jag börjar bli tveksam. Mer än tidigare.
Stryk mot Napoli med 3-1 efter hattrick av Cavani. Vissa kritiker menar att Cavanis dödlighet inte borde komma som en överraskning för Milan och att Allegri borde gett order om hårdare uppvaktning. Kan man lasta Allegri för detta tycker du?
Simeon Gudjonsson: Det är inget snack om att Mazzarri sopade banan med Allegri i tränarduellen. Problemet var att Allegri nog inte hade räknat med att Napoli skulle backa hem på det sätt de gjorde. Med tanke på att det var säsongspremiär på San Paolo, och med tanke på hur optimistiskt Napoli hade spelat mot City tidigare i veckan, hade nog Allegri räknat med en annan matchbild och ett offensivare hemmalag. Allegri svalde betet; han lockades att spela högt med ytterbackarna utan att ha någon vettig täckning på innermittfältet med en skröplig van Bommel, en loj Seedorf och en tidigt varnad Nocerino. Napoli tackade och kontrade sönder oss. Jag är inte säker på att problemet var att Allegri underskattade Cavani. Det rör sig snarare om individuella misstag som mer såg ut att komma av bristande inställning. Allegri går inte fri för det.
Andreas Wingren: Som jag ser det låg inte problemet i att Cavani var för dåligt bevakad. Bortsett från den håglösa inställningen var Milans största problem att man sköt fram för mycket folk, både mittfältet och ytterbackarna var pigga på att försvinna uppåt i banan. När vi då slarvigt tappade boll kunde Napoli göra det de gör bäst – snabba omställningar. Att dedikera en försvarare att punkta en så rörlig och löpvillig spelare som Cavani vid omställningar hade slitit sönder den lilla defensiv vi hade kvar och gjort oss ännu sårbarare. Dock finns det ingen ursäkt att lämna Cavani obevakad vid fasta situationer, jag tänker t.ex. på 1-1 målet. Så jag tycker inte att Allegri är att lasta för att Cavani får göra tre mål, dock har Allegri stor del i den usla inställningen som spelarna hade och i förlusten.
Lorenzo Medici: Nja inte direkt. Att Cavani är en bra anfallare det vet nog alla. Men det är svårt att ge en extrem bevakning på Cavani och i så fall riskera att lämna större plats för t ex Lavezzi. Dessutom är det knepigt att bevaka honom hårt då han är så pass rörlig. Ett lag som Napoli satsar på snabba omställningar och då är det svårt för försvararna att ha en bevakning på en spelare. Möter man ett lag som för spelet är det lättare att hålla ordning på anfallarna då de befinner sig i sin position mycket tidigare. Möjligen borde Allegri haft bättre koll på Napolis omställningar över lag i så fall och kanske ändrat taktik därefter.
Tre matcher spelade mot tre förmodade topplag - Lazio, Napoli och Udinese. Två poäng skördade. Vilket betyg ger du Milan för denna inledning på en skala från 1-5?
Simeon Gudjonsson: Det får bli en svag 2:a, och då är det skadeläget som räddar oss från bottenbetyget. Milan är trots allt regerande mästare, då är inte tuffa motståndare som Lazio, Udinese och Napoli en acceptabel ursäkt. Självklart går det inte att vara annat än missnöjd med två poäng efter tre spelade matcher och en SJUTTONDEPLATS i tabellen. Det som stör är att det i varje match varit de individuella misstagen som kostat oss poäng. Förra säsongen såg vi ju knappt röken av liknande blackouter, slarv eller tveksam inställning. Det känns onödigt, samtidigt som det oroar.
Andreas Wingren: Betyget blir en 3:a. Som du säger har vi mött tre förmodade topplag samtidigt som vi har ett helt löjligt skadeläge. När man är Milan, regerande mästare och favoriter till att vinna ligan igen är det självklart inte okej med två futtiga poäng på tre matcher. Men sett till omständigheterna kan laget få komma undan med ett nödrop. Att sakna spelare som Mexes, Gattuso, Boateng, Robinho och Ibrahimovic skulle göra avtryck i nästan vilket lag som helst, klart att det märks även hos oss. Jag tycker ändå att spelet sett relativt bra ut mot både Lazio och Udinese, och med lite offensiv spets tillbaka i startelvan tror jag målen och poängen kommer. Jag ser ingen anledning att skrika kris redan.
Lorenzo Medici: Jag skulle nog säga 2. Som du säger så är det en tuff inledning. Men ett lag som Milan ska åtminstone vinna någon av de två hemmamatcherna. Men de har haft extremt mycket skador som självklart påverkat laget negativt. Jag tycker dock att det visat sig i dessa matcher att de saknar viss dynamik, fart och kreativitet på mittfältet.
****************************
Tack till Lorenzo Medici (ovan) samt Simeon Gudjonsson och Andreas Wingren.
****************************
Tidigare gäster inkl länk till respektive artikel:
Mikael Kristersson, Bardia Hayati, Henrik Ystén, Kristian Borell, Montolivo, David Ågren, Johanna Reimers, Daniel Hamilton, Robert Perlskog, Jennifer Wegerup, Martin Gwiazdowski, Andreas Persson, Erik Niva, Jesper Hussfelt, Simon Bank, Nico Farback, Mathias Dogan, Marcus Birro, Per Erik Wesslén, David Faxå, Martin Åslund och Marko Uusitalo.
