<i>Voce dei Rossoneri: </i> "ZzzZzzzzz..."

Voce dei Rossoneri: "ZzzZzzzzz..."

I den här upplagan av Voce dei Rossoneri, avhandlas Zlatans bok, Cassanos ersättare samt Abbiatis status som förstemålvakt.

I dagens artikel representeras Milanredaktionen av Simeon Gudjonsson och Henrik Brandel. Gästskribent är Rawkus, känd från forumet.

(Voce dei Rossoneri är en artikelserie där skribenter från Milanredaktionen samt en gästskribent bildar panel varje gång. Artiklarna i serien publiceras tre gånger per månad – den 3:e, den 13:e och den 23:e.)

 
Ingen i fotbollsvärlden har undgått att Zlatans bok omskrivits i medierna. Boken är skriven med 100% ärlighet och hjärta enligt Zlatan, som vill att sanningen kommer fram. Vissa tycker att han berättar för mycket och att han är för tuff mot en del personer. Hur ser du på saken? Någonting av det som framkommit som chockerat dig?

Rawkus: Jag tycker att det är uppfriskande att den skrivits med "100% ärlighet". Med det sagt, så kan jag avslöja att jag mest drog ett långt, fett "ZzzZzzzzz..." över det hela. Av det jag läst, sa känns det mest tröttsamt. Bitterheten verkar sa påtaglig. Jag hade önskat mig något mer läsvärt, något med mer tanke och något som verkligen fångat mitt intresse. Det är på tok för mycket "knäboj för mig, annars smäller det", gällande hans personlighet. Jag hade säkert känt en enorm spänning gällande boken om jag var 18 bast och själv bodde kvar i min kära 08-forort, hehe. 

Det är mycket jag stör mig på gällande Ibra när det kommer till attityden. Sparken mot Strasser sitter alltjämt kvar, precis som den idiotiska satsningen på Onyewu, som precis kommit tillbaka från en långtidsskada. Man kan vända på det: Hur hade Ibra själv reagerat om, låt oss säga van Bommel gått in hårt på Svensken? En urstark personlighet är han, både på gott och ont. Gnället gällande tiden i Barcelona kändes mer bittert än något av det jag läst. Det är val solklart att exempelvis Messi prioriteras före Ibra? Precis lika solklart som det vore att Maldini, Baresi mfl prioriterats gällande Milan.

Från första början så var det en märklig värvning av Barcelona: ALLA vet om Ibras personlighet - vad tänkte de ansvariga som valde att punga ut en rekordsumma (plus torska en av världens överlägset bästa anfallare: Eto´o) för en som sedan begynnelsen har behovet av att vara Herren på täppan? Missforstå mig inte: Ibra som fotbollspelare, på planen, är smått fenomenal. Hans personlighet vid sidan om, är dock något jag kunnat klara mig utan. Jag tackar honom för det han gjort både för Milan och för landslaget, men enbart det som utspelat sig på planen.
Samtidigt som jag är glad att få uppleva en stor spelare, så pustar jag även ut över att han inte kommer räknas som en ikon for sin tid i Milan - det krävs sa oerhört mycket mer stil och klass för det.

Henrik Brandel: Jag har oerhörd respekt för Zlatan som fotbollsspelare, som måste räknas som norra Europas största spelare på flera årtionden. Men jag har svårt att förstå det mediadrev han haft efter sig de senaste åren. Framför allt kvällspressen beter sig som fjortisar med en Justin Bieber-fetish och massproducerar okritiska och onödiga ”nyheter” om allt Zlatan. Det är tragiskt men det skulle inte förvåna mig ett dugg att se ett löp som ”Zlatans förre fystränare adopterar hund”. Man kan dock fortfarande tycka att det är underligt att så många spaltmeter skrivits om en bok som tills nyligen inte hade släppts.

Detta är givetvis inte Zlatans fel och om man fokuserar på vad han skriver så tycker jag att det mesta inte är nyheter utan snarare kontext och kött på benen till händelser vi redan kände till. Att Zlatan skällde på Guardiola och kunde liksom de flesta andra fotbollsspelare tänka sig att spela för Real Madrid är inte sprängstoff. Detta tycker jag är bra. En subjektiv men ärlig biografi håller jag som mycket mer intressant än en medvetet effektsökande dito, som vi sett många exempel på tidigare. Något som dock förvånade mig vad hur allvarlig hans bråk med Onyewu var. Hade det hänt på stan så hade en eller båda fått skaka galler.

Simeon Gudjonsson: Jag har ännu inte läst boken utan bara tagit del av de aptitretare som läckt ut under veckan. Kritiken mot Braida är det som hittills kanske överraskat något, eftersom den riktar sig mot någon i de "egna leden". När Ibra spelade i Juve försökte Milans sportchef i hemlighet att värva svensken till Milano. Ibra skulle tydligen ha tagit Braidas "värvningsstrategi" som en personlig förolämpning.
Det är en sak att be Sacchi hålla truten under en TV-sändning, där känslorna är svårare att kontrollera; det är en helt annan sak när kritiken sker i en bok, där allt som skrivs kommer att betraktas som ett medvetet och övervägt val. Därför är den också svårare att ta tillbaka. Jag säger inte att Ibras kritik mot Braida är obefogad, det vet jag absolut ingenting om, men möjligen är den aningen taktlös.'

Men, det är tydligen ord och inga visor som gäller i den här boken. Själv tycker jag att Zlatans saga är tillräckligt spektakulär och häpnadsväckande och att den inte behöver "kryddas" med pubertalt skrytsamma detaljredogörelser om ordsalvor mot tränare eller slagsmål med lagkamrater. Det är uppenbart att boken skrivits för att förstärka bilden av Rosengårdskillen som krigade sig upp till toppen. Uppslaget är verkligen fantastiskt, men jag är rädd att effekten kan bli den motsatta om myten överdrivs och kommersialiseras på det här sättet. Koncentratet i "Zlatansagan" hotas att vattnas ut.  
 
Cassano kommer att vara borta en lång tid, kanske för alltid, och Milan sägs leta efter en anfallare till januarifönstret. Vilket realistiskt namn tror du vore det optimala för Milan?

Rawkus: Visst kittlar det till lite extra när namn som Drogba och Tevez nämns, men om jag skall se det enbart från den realistiska vinkeln: Maxi Lopez verkar ju ligga bra till, då både lön, ålder, status (knappast gnäller över en plats på bänken), pris och uteblivet spel i Europa, rimmar ganska väl med Milans filosofi i dagsläget.
Vore han den ultimata? Nja, inte riktigt kanske, men hur skulle det bli om exempelvis Drogba/Tevez anlände och fullkomligt exploderade? Hur skulle man sköta faktumet att Binho och Pato även finns där? Om jag får drömma lite, rent personligt, så är jag nyfiken på vad den duktige Leandro Damiao(Internacional) skulle kunna utföra i Milan... Namn som Luca Toni och Amauri har aven dykt upp, något jag innerst inne hoppas enbart stannar vid rykten.

Sist men inte minst: Borriello. Huj! Efter hans bittra uppförande, samt faktumet att killens psyke verkar skörare än Gansos ben, så måste jag säga "nej tack - tjura vidare i Rom". Borriello hoppas jag är ett avslutat kapitel i Milans historia.

Henrik Brandel: Trots försök med att spela med tre anfallare i Milans 4-3-1-2, så verkar det nu spikat att en mittfältare nu får och bör få trequartista-positionen av Allegri för att bättre knyta ihop mittfältet och anfallet. Det finns således två positioner för Milans anfallare att konkurrera om. Förutom Cassano har laget Zlatan, Pato, Robinho, Inzaghi och El Shaarawy att tillgå. En rotation mellan Zlatan, Robinho och Pato, med Inzaghi och El Shaarawy som ersättare vid eventuella ytterligare verkar mer än tillräckligt.

Primärt två typer av spelare har diskuterats som ersättare till Cassano, startspelare a la Tevez och back-ups a la Maxi Lopez. Jag har mycket svårt att se vad en spelare som Maxi Lopez skulle kunna bidra med som inte Pippo och Stephan kan. Och hur motiverar man att bänka exempelvis Pato om en Tevez skulle komma, när det finns väsentligt svagare positioner i laget som borde uppgraderas före? Således skulle en januari-transfer bara vara logisk om man inte tror att Pato håller fysiskt alternativt om man tror att Zlatan kommer att få en rejäl dipp på våren. I ett sådant scenario, så tror jag på ett lån av en tung Amauri/Anelka-typ skulle passa laget bäst. Tekniker har vi gott om, centertankar bara en.

Simeon Gudjonsson: När det handlar om att hitta en ersättare till Cassano gäller det först att verkligen klargöra vilket tomrum han lämnar efter sig. Här har Galliani varit aningen förvirrande i sina uttalanden. Det är ingen tvekan om att Cassano kommer att fattas oss. Han kommer framförallt att saknas av Ibrahimovic. Deras samarbete under oktober har varit en fröjd att skåda. Det är inte Cassanos målskytte som främst ska ersättas utan hans förmåga att få ut det bästa av Ibrahimovic. Därför tycker jag inte heller att det nödvändigtvis måste vara en anfallare som ska in i januari. Milan söker fortfarande efter en trequartista som kan avlasta och stimulera Ibrahimovic i offensiven. Här finns en rad spelare som lockar (Hazard, Ganso) men varav ingen lär ansluta under januari. Galliani har själv sagt att han är ute efter en anfallare som ska vara en tillfällig ersättare till Cassano. Det lär då bli fråga om ett lån vilket utesluter de spektakulära namnen. Av de namn som nämnts är kanske Maxi Lopez än så länge det mest troliga. Helt okej som reservkapital, men knappast som ersättare för Cassano.  
 
Abbiati (Milans förstemålvakt) har verkligen blandat och gett under hösten. Briljanta räddningar har varvats med målvaktstavlor. Ser du Abbiati även i fortsättningen som en given förstemålvakt eller är det dags att börja fundera över någon annan lösning?

Rawkus: Denne Abbiati... Jag både tror och hoppas att klubben redan börjat scouta nytt till nästa säsong. Inte nödvandigtvis att han petas direkt, utan att en ev ny kille får minst en säsong med Abbiati som mentor. Vi sitter ju även på Amelia (köptes loss från Genoa i somras). Tycker ej han gjort bort sig, men rent spontant känns han inte heller som en #1 i Milan.
Jag måste medge att jag har ganska dålig koll på målvakter världen runt, så något namn dyker ej upp direkt. Vi skall vara intresserade av Twentes 23-årige målvakt från Bulgarien, Nikolay Mihaylov. Har dock för dålig koll på killen för att uttala mig om hans kvalitet. Tyvärr står det still gällande burväktare. Vi "hade" ju Lloris för en struntsumma - nu talas det om intresse igen, med en prislapp påminst 17 milj EU... Den som lever far se.

Henrik Brandel: Det tar tid att spela in en ny målvakt, så krisen bör vara överhängande för att göra ett byte mitt i en säsong. Svaret för resten av säsongen måste därför vara ”ja”, Abbiati skall fortsätta att stå mellan stolparna. Alternativen fram till jul, Amelia och Roma, håller inte samma klass och Abbiati har inte varit så dålig att han borde ersättas i januari.

Jag har i många år tyckt att Abbiati är världsklass på mållinjen, med otroligt snabb reaktionsförmåga, men att han har en högst genomsnittlig speluppfattnings- och beslutsförmåga, vilket kraftigt drar ner den totala bedömningen. Förra året höjde sig Abbiati, temporärt verkar det som, och gjorde en kanonsäsong. Nu är han tillbaka på sin vanliga nivå och jag tycker inte att man skall se över positionen förrän tidigast till sommaren.

Simeon Gudjonsson: Abbiati är fortfarande självskriven förstemålvakt. Han är på gång igen. Det är i alla fall så det känns efter de senaste matcherna. Precis som hela laget verkade Abbiati lida av en baksmälla efter ligasegern i upptakten av säsongen. Förhoppningsvis har de senaste matchernas fina insatser gjort att Abbiati återfått pondusen i målet. Reflexerna och linjespelet har han visat att han fortfarande besitter. Abbiati behöver 2-3 stabila insatser till, sen är han tillbaka i samma fina form som förra säsongen. 


 
         

 
Tack till Rawkus samt Henrik Brandel och Simeon Gudjonsson.
 


         


Tidigare gäster inkl länk till respektive artikel: 
Thomas Wilbacher, Anders Eriksson, Thomas Nordahl, Jens NordfältLorenzo Medici, Mikael Kristersson, Bardia HayatiHenrik Ystén, Kristian Borell
MontolivoDavid ÅgrenJohanna ReimersDaniel HamiltonRobert PerlskogJennifer WegerupMartin GwiazdowskiAndreas PerssonErik NivaJesper HussfeltSimon BankNico FarbackMathias DoganMarcus BirroPer Erik WesslénDavid FaxåMartin Åslund och Marko Uusitalo.

Henrik Edman1968maldini@gmail.com2011-11-13 14:06:00
Author

Fler artiklar om Milan