Le Due Torri
Den lycklige som haft möjlighet att resa och spendera några dagar i den vackra staden Bologna kan rimligen inte ha missat de två tornen som utgör navet i stadens centrum. De utgör ett landmärke, en viktig symbol men även en historisk plats som härstammar från tidigt 1100-tal. Även om tornen har några år på nacken och kräver kontinuerlig restaurering och förstärkning står de stolt i Bolognas centrum och hit flockas den ökande andel turister som varje år reser till vår stad i Emilia-Romagna. En sy
Storebror Asinelli med en höjd på nästan hundra meter tar fortfarande emot turister som vill anta utmaningen att gå de 498 trappstegen upp till toppen på tornet och avnjuta den kanske finaste 360-graders utsikten i hela Bologna. Asinelli och dess lillasyster Garisenda sägs ha byggts till följd av en medeltida familjekamp mellan två adelsfamiljer och har genom åren stått pall för allt ifrån jordskalv, kanonkulor, eldhärjningar och åskoväder. Tornen betyder mycket för invånarna i Bologna och det sägs att du inte riktigt är en äkta Bolognabo förrän du har tagit dig ända till toppen på Asinelli.
En stark tro på något har alltid visat sig vara viktigt i alla typer av lagsporter där tydliga målsättningar och ambitioner skapar riktlinjer och tydlighet i arbetet. Symboler för laget är inte heller helt oviktigt för oss supportrar, vi älskar ju att ha favoritspelare i klubben, spelare som vi vet ger av hela sitt hjärta till laget. Har eller kan signor Inzaghi skapa profiler som ger gruppen trygghet men även hopp till oss som följer laget på läktaren? Jag hoppas och tror, även om Rossoblù kommer att behöva tid och starkare ekonomiska muskler för att konkurrera med Serie A:s toppskikt, att det finns hopp för laget. På pappret starka namn som Destro, Dzemaili och Poli kan inte själva ge laget framgång men de kan ändå skänka hopp om framtida segrar. Symboler och igenkänningstecken kan skapa den viktiga grundtrygghet som i sin tur ger extra energi och föder goda resultat. Jag vill gärna ge Super Pippo mer tid att bygga sitt Bologna och skapa de egna profiler som på sikt, likt tornen i stadens centrum, kan ge laget lugn och framgång. Jag hoppas på just långsiktighet i klubbens agerande och de namn jag främst ser som starka kandidater till att bli framtida kulturbärare och symboler är Orsolini, Santander och Calabresi men kanske även vår svenske stortalang Svanberg. Vad tror ni, vilka möjliga fanbärare finns det som kan bära och motsvara fansens, klubbens och lagets egna förväntningar?
Jag hoppas även att klubben kommer att satsa på utveckling av lokala talanger. Primaveralaget avslutade ju förra säsongen i de allra nedersta regionerna i serien (näst sist för att vara mer exakt). Dock hyser jag visst hopp om att klubbens akademi, som startades upp 2004, kan fostra egna talanger på sikt. Adam Masina, vänsterbacken som efter förra säsongen såldes till Watford i Premier League, var ett bra exempel på en spelare som tagit vägen från ungdomslagen till A-laget. Även om han inte var helt ordinarie och helt ärligt kanske inte heller var en stöttepelare inom gruppen, så var han en grabb från trakten som lokala fans har en mer förlåtande inställning till. Unge och talangfulle nigerianske anfallaren Orji Okwonkwo, som kom till klubben 2016, är också en spelare som förhoppningsvis kan utvecklas till en stark profil i laget.
Att skapa en vinnande och framgångsrik kultur kring ett fotbollslag är lättare sagt än gjort men viktigt är att klubben inte slår sig till ro utan hela tiden strävar efter större och bättre resultat på planen. De riktlinjer som behövs för det arbetet kommer från toppen av organisationen men klubbens alla tränare och vi supportrar har också ett ansvar för att tillsammans skapa något unikt i staden som innehar världens äldsta universitet. Möjligtvis kan de två tornen i stadens kärna utgöra ett fundament för hur vi stolt, stort och ambitiöst kan bygga våra och klubbens höga mål.
