Månadens händelse: februari
Cirkus Balotelli utnämndes till Månadens händelse i januari, men i februari var han inte ens delaktig i den händelse som utsågs av en enhällig panel.
Milanredaktionens Henrik Brandel, David Faxå och Kaveh Golestani utser här Månadens händelse i februari i samarbete med forumets Mikael Kristersson samt Andreas Persson som vi känner igen från Fossa degli Alci och twitter @DonMascarpone
********************
Henrik Brandel:
3 p: Milan 2 – Barcelona 0
Milan slår “världens bästa lag” med 2-0. Vinsten i sig är stor och ger Milan en god chans att ta sig vidare till kvartsfinalspel i Champions League och spel mot PSG och UEFA-gudarna “lottar” som de brukar. Ännu större är att laget spelade otroligt bra och förtjänade vinsten. Andra lag som Inter, Bayern och Celtic har slagit Barca i CL med samma defensiva strategi som Milan visade upp på San Siro, men ingen har gjorde det med en lika effektiv anfallsplan. Efter en mycket trevande höst har Milan nu satt ett grundspel som fungerar i alla spelets faser och laget spelar för varandra. Mycket lovande!
2 p:Tredjeplatsen erövrad
I och med vinsten mot Lazio har Milan nu den tredje platsen i Serie A och kan för första gången i år helt på egna meriter säkra Champions League spel nästa säsong. Givet att laget under hösten levde på El Shaarawys individuella prestationer och att grundspelet inte klaffat förrän i februari är detta en mycket stor bedrift.
1 p: Robinho och Balotellis firande
Balotelli får inte spela i Champions League för Milan i år. Robinho har hemlängtan och får inte mycket speltid av Allegri. Detta till trots firade båda dessa herrar vilt på San Siros läktare under Milans seger mot Barcelona. Detta tyder på en härlig gruppdynamik i klubben som vi inte såg under inledningen på säsongen och som kommer vara mycket viktig under vårens kamp både i Champions League och i Serie A.
********************
Andreas Persson:
3 p: Abbiati senza vote
Milan Barcelona 2-0. Siffror som var otänkbara på förhand, när ett Milan under omfattande om- och nybyggnad tog emot ett Barcelona som dominerar hemma i Spanien. Men resultatet var inte det mest uppseendeväckande, utan istället sättet det skedde på. Milan stod för en laginsatts som närmast saknar mottstycke de senaste åren. Barcelona hade inte en reell målchans under hela matchen. Ett enda tamt skottförsök på mål, vilket kan jämföras med när Inter och Chelseas defensiver slog ut Barcelona ur turneringen. Då släpptes det till många, många chanser och i synnerhet Chelsea fick lita mycket till tur, missade målchanser och blockerade skottförsök. Allegris taktiska färdigheter fick en välförtjänt kröning samtidigt som samtliga utespelare stod för närmast monstruösa insatser.
Efter matchen skämtade jag om att Abbiati, likt Valdes gjort i Barcelona, borde klaga på att han inte känner sig delaktig i klubbens framgång och att han därför vill lämna till sommar. La Gazzetta dello Sport gav honom dagen efter ”senza vote” i betyg. Han kunde alltså inte betygsättas, eftersom han inte hade någonting att göra…
Nog för att mötet bara är vid halvtid, och att matchen på Camp Nou kommer bli betydligt tuffare, men det här är en laginsatts och kväll att minnas. En sån kväll som man får gåshud av att tänka tillbaka på. En sån match som gör att man har ett cementerat leende en lång tid framöver.
2 p: SorPazzo
Jag sätter rubriken som ingen av de italienska sporttidningarna satte. En ordlek av sorpasso, att gå om, och Pazzo, Pazzinis smeknamn. I skymundan av El Shaarawys höst och Balotellis ankomst har Gianpaolo Pazzini visat upp fin lagmoral och ett imponerande målfacit. 12 mål och högst målsnitt sett till spelad minut i skytteligatoppen. Det kändes därför utomordentligt rättvist att han med två mål mot Lazio skickade oss upp på den där åtråvärda tredjeplatsen. Passande nog kom detta även i samband med att Cassano hamnade i handgemäng med Stramaccioni och tji fick den breda majoritet som konstaterat att Cassano-Pazzini var en bedrövlig bytesaffär för Milan. Grande Pazzo.
1 p: Balo Unchained
Mario Balotelli, ”Super Mario” och nu även ”Balo Unchained” efter den bioaktuelle filmen, Django Unchained. Fyra baljor på hans tre första matcher i hans älskade Milan. Bierhoff-siffror. Ett scenario vi Milanisti under hösten bara kunde drömma om. Att Balotellis start på Milan-karriären endast kammar ihop en poäng säger mycket om hur fantastisk februari månad har varit för oss rödsvarta.
********************
Kaveh Golestani:
3 p: Milan - Barcelona
Matchernas match för oss rödsvarta. Laget gick ut, kraftigt nederlagstippade som brukligt är mot de spanska giganterna, och visade än en gång att man aldrig ska underskatta Milan. Allegri hade en perfekt game plan och spelarna utförde den till hundra procent. En signal mot omvärlden och en boost i självförtroende som förhoppningsvis smittar av sig på spelarna inför sista delen av säsongen.
2 p: Balansen
Ett uttjatat uttryck som används av folk inom branschen i brist på ord. Allegri har äntligen funnit balans mellan mittfält och anfall. Var det Balotellis ankomst som gjorde det? Var det bänkningen av Niang till förmån för Boateng som gjorde det? Var det självförtroendet och motivationen hos spelarna som gjorde det? Ingen vet. Ingen bryr sig. Faktum är att Milan för första gången på länge hittat en stabilitet i sitt spel som återkommer och upprepar sig match efter match. Nu har vi äntligen något konkret att bygga på, rent taktiskt.
1 p: Derbyt
Ja, ett Milanoderby är ju trots allt alltid en stor händelse. Från Milandominans, en målsumpande Balotelli, en storspelande Handanovic och ett effektivt Inter till två kalasräddningar, idioter på läktaren som skämde ut sig själva och sin klubb och det första oavgjorda resultatet lagen emellan på sisådär sexton sekel. Vi ser fram emot nästa derby, för det finns inte mycket som slår uppladdningen och nerverna inför ett Madonninaderby.
********************
Mikael Kristersson:
3 p: Månadens händelse, inte bara Milanhåll utan hela fotbollseuropa var resultatet mot stora, välspelade och övermäktiga Barcelona hemma på SanSiro. Aldrig har Serie A och ett lag som Milan var så uträknat på förhand mot detta självspelande piano som bara skulle ställa ut skorna, på sin höjd få en gräsfläck på en rumphalvan. Personligen måste jag erkänna att min förhoppningar på förhand var ytterst begränsade. Barcelona har bara världsspelare och sett till hur Milan spelat sina första halvlekar innan matchen var jag skrajsen att dubbelmötet skulle bli kattens lek med råttan. Den lilla mot den stora, ungefär så såg tidningsrubrikerna ut inför matchen. Andra sidan, vem kunde klandra redaktörernas vilja att fronta matchen på detta sätt.
Helt plötsligt kändes det som Europas journalistkår tittade ner på detta Grande Milan som alltid höjer sig när det väl gäller, vi pratar trots allt inte några flickebarn med blommiga kjolar som stod på andra planhalvan. Därför var matchbilden och resultatet helt underbart. Med resultatet i hand var de ingen som kunde säga att det var orättvist. Eller? Några menar att första målet avgjorde matchen, jag är fruktansvärt färgad men i mina ögon hade Barcelona inget innan målet, inget efter och var totalt uddlösa hela matchen igenom. Gazzettan visar detta på ett underbart sätt som kan tyckas löjeväckande men dom ger Abbiati ett streck i betyg. Enligt denna stora och respekterade tidning kan man inte bedöma en spelare som inte fått göra något... Fantastiskt nedvärderande men ack så rogivande som Milanista. Matchen i sig, längesen jag såg Milan så sammansvetsat kollektivt, kändes som Barca stod framför CCCP hockeylag under 80talet där alla kände varandra innan och utan. En maskin som malde ner allt motstånd i kombination med sylvassa kontringar. En fruktansvärd kombination att möta och Barcelona stod handfallna, det fanns ingen backup plan mot denna maskin.
Milan hade gjort läxan, Barcelona valde som vanligt att inte anpassa sitt spel vilket denna gång visade sig påtagligt dråpligt sett till resultatet. Milans mittfältare var under hela matchen uppseendeväckande bra. Montolivo kom med i UEFAs CL lag med all rätt vilket säger en del om hans insats. Muntari en bespottad och långtidsskadad spelade som var uträknad, utlottad från Inter visade hela världen tillsammans med en i mångas ögon pensionerad, trött och klumpfotad Ambrosini vad det innebär att vara en modern tvåvägsspelare. Alla spelare i Milan förtjänar toppbetyg men denna övertygande segern präglades av för kvällens ”profilfattiga” spelare på mitten som ingen inför match skulle betala några större summor för. Dock finns även en returmatch att spelas, inget är på långa vägar avgjort även om Barcelona och Messis självspelande piano verkar ostämt för stunden krävs det ännu en heroisk insats för att ro det i land. Pressen ligger på Barcelona, Milan kommer vara spelförstörande men det är inget lag som slår ut Barcelona med elegant skönspel! Allegri har höjt sina aktier i mina ögon och förväntar mig han spelar taktiskt äckligt i returen!
********************
David Faxå:
3 p: Ambrosini och Muntari dominerar mot Barcelona
Två spelare som bespottats i flera sammanhang hånades inför matchen och de flesta trodde Barcelonas bollskickliga mittfältare skulle köra över Milans brunkare. Så fel man kan ha. Ambrosini gjorde sin bästa match på år och dagar medan Muntari raderade ut Xavi och gjorde ett mål.
2 p: Milans primavera går till final i Viareggio-cup
Ett på förhand relativt uträknat Milan lyckas kämpa sig hela vägen till finalen i den ärofulla ungdomsturneringen. Bryan Cristante blir utsedd till cupens bäste och Ganz och Petagna dominerar på topp. Framtiden ser ljus ut!
1 p: Crudeli överträffar sig själv
Efter segern mot Parma så kablas den numer obligatoriska videon från DS 7 gold ut. Tiziano Crudeli överträffar dock sig själv denna vecka, då han efter att Balotelli gjort mål nästan spänner sönder kavajen för att sedan hoppa och sjunga med i sången "Se saltelli segna Balotelli!" Överdrivet roligt. http://www.youtube.com/watch?v=bc-5OXBCbeg
********************
Månadens händelse blev VINSTEN MOT BARCELONA som dominerat tankarna hos alla milanisti sedan dess. Returen på bortaplan spelas nu i veckan och förhoppningsvis kommer den matchen att återfinnas i denna artikelserie avseende mars månad.
